content here is the anonymously transparent proxied version of ecb.europa.eu   X
Sökalternativ
Home Media Frklaringar Forskning & publicerat Statistik Penningpolitik Euron Betalningar & marknader Karrir & jobb
Förslag
Sortera efter
  • ECB:S BLOGG

Välj att utmana kvinnors roll hemma, på jobbet och i samhället

Blogginlägg av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

8 mars 2021

När Covid-19-pandemin fick fäste över hela världen innebar det stora uppoffringar. Alltför många förlorade sina liv, sina nära och kära. Andra kämpade hårt för att överleva – fysiskt, känslomässigt och ekonomiskt.

Ett år efter pandemins utbrott kan vi tydligt se att virusets sociala och ekonomiska effekter slår särskilt hårt mot kvinnor. Kvinnor arbetar i mycket större grad i de sektorer som drabbats hårdast av viruset. De har oftare informellt arbete som faller utanför ramen för statliga stödprogram. Och många kvinnor har fått kämpa med att balansera sitt arbetsliv samtidigt som de har tagit hand om unga och gamla familjemedlemmar.

Denna utveckling har en oroande potential att bromsa de framsteg som gjorts inom jämställdhet mellan könen. Vi får inte låta detta ske.

Men det finns också hopp om förändring. Existentiella kriser rubbar vårt sätt att leva och får oss att ompröva vissa värderingar. Pandemin har inte bara öppnat våra ögon för de stora svagheterna i samhället utan även fått oss att göra saker annorlunda. Här ser jag en möjlighet att förändra saker och ting till det bättre.

Det är därför som jag i dag, på Internationella kvinnodagen, uppmanar alla – både kvinnor och män – att välja att utmana gamla mönster och skapa nya, som är mer anpassade till dagens behov. Vi har en uppgift framför oss, hemma, på jobbet och för att visa vägen.

Arbete börjar på hemmaplan, kärnan och mittpunkten för våra liv under nedstängningen. Pandemin har tydligt belyst obalansen i oavlönat arbete mellan kvinnor och män. Men det har också visat oss att våra medmänniskor kan göra mer. I vissa familjer blev pappor – som själva var tvungna att arbeta hemifrån eller fick reducerad arbetstid – de primära vårdnadshavarna, medan mammor arbetade inom samhällsviktiga yrkesbranscher utanför hemmet.

En sådan brytning med traditionella normer har, om den varar, potential att frigöra kvinnors ambitioner – på arbetsplatsen eller i samhällslivet. Fler kvinnor i arbetslivet – tack vare offentlig barnomsorg och flexibla arbetstider för kvinnor och män – skulle vara ett stort steg framåt för att minska löneskillnaderna mellan könen. Kvinnor i EU tjänar i genomsnitt nästan 14,1 procent mindre per timme än män.[1] Att växa upp i ett hushåll där sysslorna är mer jämlikt fördelade ger också barn en rättvisare uppfattning om familjeroller än tidigare generationers.

Arbete fortskrider på arbetsplatsen. Pandemin har också påmint oss om den viktiga yrkesroll som kvinnor spelar i samhället. Av cirka 18 miljoner hälso- och sjukvårds- och socialarbetare i euroområdet är tre fjärdedelar kvinnor, och en liknande andel kvinnor arbetar inom utbildning. Båda sektorerna har varit oumbärliga under pandemin. Nu när vi har sett det verkliga värdet av dessa arbeten för samhället, bör de erkännas och betalas i enlighet därmed.

Men vi behöver också fler kvinnor som arbetar inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. För det första skulle fler kvinnor i dessa bättre betalda branscher bidra till att minska löneklyftan mellan könen. Men arbeten inom dessa områden är också viktiga drivkrafter för innovation, och fundamentala för övergången till en mer digital och hållbar ekonomi.

Så låt oss välja att utmana etablerade karriärvägar och uppmuntra kvinnor och flickor att avancera där hittills alltför få kvinnor kommit framåt. På ECB lanserar vi i dag nästa omgång av vårt stipendium för kvinnor i ekonomibranschen vars syfte är att förbättra representationen av kvinnor inom detta område.

Arbete behövs fortfarande inom ledarskap. Pandemin har visat oss värdet av kvinnligt ledarskap, särskilt i kristider. Undersökningar under pandemin har visat att arbetstagare såg kvinnliga ledare som mer effektiva än män. Kvinnliga ledare var bättre på att samarbeta med sina anställda.[2]

Detta till trots är bara 18,5 procent av EU:s statschefer kvinnor.[3] Även om mer än hälften av EU:s befolkning består av kvinnor (51 procent), är bara en tredjedel av ledamöterna i de nationella parlamenten kvinnor.[4] Ingen av centralbankerna i euroområdet, vars centralbankschefer utses av de nationella regeringarna, leds av en kvinnlig chef.

Likaledes är andelen kvinnor liten i företagsstyrelser. Det är bara 7,5 procent av de ledande befattningshavarna i Europas största börsnoterade företag som är kvinnor.[5]

Inom ECB mer än fördubblade vi andelen kvinnliga högre chefer mellan 2013 och 2019 och siktar nu på att öka denna andel ytterligare till 40 procent fram till 2026.

Så låt oss välja att utmana vårt sätt att leda och föra in mer mångfald i våra styrelserum, parlament och regeringar. Att dela arbetet hemma mer jämlikt och öppna upp fler karriärvägar för kvinnor möjliggör för kvinnor att bidra ännu mer till samhällslivet, engagera sig i politiken och bli rösten för så många som behöver höras.

Låt oss agera för framgång för att tillsammans ta oss igenom pandemin som ett starkare, mer rättvist och hållbart samhälle.

Detta blogginlägg publicerades som en debattartikel i följande publikationer: Kurier (Österrika), De Tijd och L’Echo (Belgien), Sigmalive.com (Cypern), ERR (Estland), Helsingin Sanomat (Finland), L’Opinion (Frankrike), Redaktionsnetzwerk Deutschland (Tyskland), LiFO.gr (Grekland, Corriere della Sera (Italien), Delfi.lv (Lettland), LRT (Litauen), Times of Malta (Malta), Diário de Notícias och Jornal de Notícias och Dinheiro Vivo (Portugal), Denník N (Slovakien) och El Confidencial (Spanien).

  1. Löneskillnader mellan män och kvinnor i ojusterad form”, Eurostat.
  2. Zenger, J. och Folkman, J. (2020), ”Women Are Better Leaders During a Crisis”, Harvard Business Review, december.
  3. Av EU:s 27 medlemstater har endast Danmark, Estland, Finland, Tyskland och Litauen kvinnliga statschefer.
  4. Databas över jämställdhetsstatistik, parlamentsledamöter (inkl. president) i slutet av 2020, Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE).
  5. Databas över jämställdhetsstatistik, Största börsnoterade företag: VD:ar och företagsledning i slutet av 2020, Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE).