content here is the anonymously transparent proxied version of ecb.europa.eu   X
Menu

INLEDNINGSANFÖRANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 16 juli 2020

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Inkommande information sedan vårt senaste penningpolitiska sammanträde i början av juni visar på att euroområdets ekonomiska aktivitet har återupptagits. Aktivitetsnivån ligger dock alltjämt väl under nivån före coronapandemin (covid-19), och utsikterna är fortfarande mycket osäkra. Både högfrekventa indikatorer och enkätindikatorer bottnade i april och visade en betydande, om än ojämn och partiell, återhämtning i maj och juni. Detta skedde parallellt med den pågående begränsningen av viruset och åtföljande lättnader i nedstängningsåtgärderna. Samtidigt fortsätter faktiska och förväntade arbets- och inkomstförluster samt exceptionellt hög osäkerhet kring pandemins utveckling och de ekonomiska utsikterna att tynga hushållens konsumtion och företagens investeringar. Den totala inflationen dämpas av lägre energipriser. Pristrycket väntas också förbli mycket dämpat mot bakgrund av den skarpa nedgången i real BNP-tillväxt och det åtföljande kraftigt ökade underutnyttjandet i ekonomin.

Mot denna bakgrund är en omfattande penningpolitisk stimulans fortsatt nödvändig för att ge stöd åt den ekonomiska återhämtningen och för att värna om prisstabiliteten på medellång sikt. Därför har vi beslutat att än en gång bekräfta vår mycket ackommoderande penningpolitik.

Vi kommer att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.

Vi kommer att fortsätta med våra köp inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin), som sammanlagt omfattar 1 350 miljarder euro. Dessa köp bidrar till lättnader i den penningpolitiska inriktningen överlag, och hjälper därmed till att motverka den pandemirelaterade nedåtriktningen i den beräknade inflationsbanan. Förvärv kommer att fortsätta genomföras på ett flexibelt vis såväl över tid och mellan tillgångsklasser som mellan jurisdiktioner. Detta gör det möjligt för oss att effektivt avvärja hot mot en smidig transmission av penningpolitiken. Vi kommer att genomföra nettoköp inom PEPP åtminstone till slutet av juni 2021 och, i varje fall som helst, till dess att ECB-rådet bedömer att coronakrisfasen är över. Vi kommer att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2022. I vilket fall som helst kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska inriktningen.

Nettoköp inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) kommer att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro, tillsammans med förvärv inom det temporära understödet på 120 miljarder euro fram till slutet av året. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan vi börjar höja styrräntorna. Vi avser fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Vi kommer dessutom även fortsättningsvis att tillföra en god tillgång till likviditet genom våra refinansieringstransaktioner. I synnerhet har det i samband med den senaste transaktionen i den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) noterats en mycket hög utnyttjandegrad av medel, vilket ger stöd åt bankers utlåning till företag och hushåll.

De penningpolitiska åtgärder som vi har vidtagit sedan i början av mars ger ett avgörande stöd till att förstärka återhämtningen i euroområdets ekonomi och värna om prisstabiliteten på medellång sikt. Framför allt ger de stöd åt likviditets- och finansieringsvillkoren i ekonomin, hjälper till att bibehålla kreditflödet till hushåll och företag samt bidrar till att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor för alla sektorer och jurisdiktioner Samtidigt står ECB-rådet i detta osäkra läge med stort underutnyttjande i ekonomin fast beslutet att inom sitt mandat göra allt vad som krävs för att hjälpa alla invånare i euroområdet genom dessa tider med extremt stora utmaningar. Detta gäller först och främst vår uppgift att se till att vår penningpolitik överförs till samtliga delar av ekonomin och alla jurisdiktioner i enlighet med vårt uppdrag att upprätthålla prisstabilitet. ECB-rådet är därför fortsatt redo att på lämpligt vis justera alla sina instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med sitt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Inkommande uppgifter och enkätresultat tyder på att den ekonomiska aktiviteten förbättrades avsevärt i maj och juni från bottennivån i april. Detta skedde parallellt med den pågående begränsningen av viruset och åtföljande lättnader i nedstängningsåtgärderna. Samtidigt förblir de ekonomiska indikatorerna långt under de nivåer som noterades före pandemin. Återhämtningen är fortfarande i ett tidigt skede och fördelar sig därmed ojämnt över sektorer och jurisdiktioner. Efter en minskning med 3,6 procent på kvartalsbasis under det första kvartalet 2020, förväntas euroområdets reala BNP totalt sett ha sjunkit ytterligare under det andra kvartalet, vilket i stort sett är i linje med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2020. Tecken på återhämtning syns i konsumtionen och parallellt med detta sker även en betydande återhämtning i industriproduktionen. Samtidigt tyngs konsumtionsutgifterna både av den svaga arbetsmarknaden och av hushållens försiktighetssparande. De svaga affärsutsikterna och den höga osäkerheten har en hämmande effekt på investeringarna, medan den svaga världsekonomin dämpar den utländska efterfrågan på euroområdets varor och tjänster.

Aktiviteten i euroområdet väntas åter ta fart under det tredje kvartalet när begränsningsåtgärderna lättas ytterligare, understödd av gynnsamma finansieringsförutsättningar, en expansiv finanspolitisk inriktning och den återupptagna globala aktiviteten. Det är dock fortfarande högst oklart med vilken hastighet och omfattning detta kommer att ske. Generellt kommer avmattningen och återhämtningen främst att bero på hur länge begränsningsåtgärderna varar och hur effektiva de är, hur framgångsrik den policy är som satts in för att mildra de negativa konsekvenserna för inkomster och sysselsättning och i vilken utsträckning utbudskapacitet och inhemsk efterfrågan varaktigt påverkas. Sammantaget bedömer ECB-rådet att riskerna för euroområdets tillväxtutsikter fortsatt ligger kvar på nedåtsidan.

Enligt Eurostats snabbstatistik steg den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 0,3 procent i juni jämfört med 0,1 procent i maj, främst beroende på en mindre negativ energiprisinflation. Baserat på aktuella priser och terminspriser på olja och med beaktande av den tillfälliga momssänkningen i Tyskland är det troligt att den totala inflationen sjunker igen under de kommande månaderna för att sedan stiga i början av 2021. På medellång sikt kommer svagare efterfrågeutveckling att sätta ytterligare press nedåt på inflationen, vilket endast partiellt uppvägs av uppåtriktat tryck beroende på utbudsbegränsningar. Marknadsbaserade indikatorer för långfristiga inflationsförväntningar har fortsatt att stiga från de historiskt låga nivåer som nåddes i mitten av mars, men ligger överlag kvar på dämpade nivåer. Medan enkätbaserade indikatorer för inflationsförväntningar har sjunkit sedan pandemin inleddes, har de långsiktiga inflationsförväntningarna påverkats i mindre grad än förväntningarna på kort och medellång sikt.

Den monetära analysen visar på att M3-tillväxten ökade till 8,9 procent i maj 2020, från 8,2 procent i april. Stark penningmängdstillväxt återspeglar bankkrediter som fortsätter att till stor utsträckning drivas av akuta likviditetsbehov i ekonomin. En hög ekonomisk osäkerhet påverkar även efterfrågan på monetära tillgångar av försiktighetsskäl. I detta läge fortsätter det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främst bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Utvecklingen av lån till den privata sektorn fortsatte att präglas av coronavirusets effekter på den ekonomiska aktiviteten. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag steg ytterligare till 7,3 procent i maj 2020 jämfört med 6,6 procent i april. Detta återspeglar behovet hos företag att finansiera löpande utgifter och rörelsekapital mot bakgrund av fortsatt svaga intäkter. Samtidigt var den årliga tillväxttakten i utlåningen till hushåll oförändrad på 3,0 procent i maj efter att tidigare ha minskat två månader i följd, mot bakgrund av de aktuella begränsningarna i konsumtionen.

Enkätundersökningen om bankutlåning i euroområdet för andra kvartalet 2020 ger en ytterligare inblick i denna utveckling. Företagens efterfrågan på lån fortsatte att stiga kraftigt på grund av pandemin och denna ökning berodde främst på akuta likviditetsbehov. Finansieringsbehoven för fasta investeringar minskade däremot. Kreditkraven för företag är i stort sett oförändrade. De försämrade ekonomiska utsikterna och företagens försämrade kreditvärdighet till följd av detta fick en åtstramande effekt som i stort sett har uppvägts av de lättande åtgärderna från policyåtgärder, i synnerhet ECB:s likviditetsstödjande åtgärder och de statliga lånegarantierna. Framöver förväntar sig bankerna dock en nettoåtstramning av kreditkraven för lån till företag, vilket till viss del beror på att de statliga garantiprogrammen beräknas upphöra. Vad gäller lånen till hushåll skärptes kreditkraven, vilket framför allt återspeglar en försämring av hushållens inkomster och sysselsättningsutsikter till följd av pandemin.

Våra policyåtgärder tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och europeiska institutioner kommer överlag att fortsätta stödja tillgången till finansiering, inbegripet för dem är hårdast drabbade av coronapandemin.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära 2 procent på medellång sikt.

Vad gäller finanspolitiken är en ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning avgörande med tanke på den kraftiga avmattningen i euroområdets ekonomi. De åtgärder som vidtas som respons på det nödläge som pandemin skapat bör i görligaste mån vara riktade och temporära till sin natur. De tre skyddsnät som Europeiska rådet godkänt för arbetstagare, företag och stater uppgår till paket på 540 miljarder euro och utgör ett viktigt finansieringsstöd på det här området. Samtidigt uppmanar ECB-rådet till fler starka och snabba insatser för att förbereda och främja återhämtningen. Vi välkomnar därför Europeiska kommissionens förslag Next Generation EU som är inriktat på att stödja de regioner och sektorer som drabbats hårdast av pandemin, stärka den gemensamma marknaden och skapa en återhämtning som är varaktig och blomstrande. Det är viktigt att Europas ledare snabbt enas om ett ambitiöst paket.

För att nå sin fulla potential behöver EU:s facilitet för återhämtning och resiliens vara fast förankrad i en sund strukturpolitik som utformas och genomförs på nationell nivå. En genomtänkt strukturpolitik kan bidra till en snabbare, starkare och mer enhetlig återhämtning från krisen och på så sätt stödja en effektiv penningpolitik i euroområdet. En riktad strukturpolitik är av särskilt stor vikt för att vitalisera våra ekonomier, med fokus på att påskynda investeringar inom prioriterade områden som den gröna och digitala övergången.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media