1.11.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 305/6

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1011/2012

av den 17 oktober 2012

om statistik om värdepappersinnehav

(ECB/2012/24)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (nedan kallat ENS 95) (1), särskilt bilaga A,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (2), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,

med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) (3),

med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den 19 december 2008 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella företag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2008/30) (4),

med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2008/32) (5),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (6),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (7), och

av följande skäl:

(1)

För att fullgöra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter och övervaka de finansiella marknaderna och den finansiella verksamheten inom euroområdet behöver Europeiska centralbanken (ECB), med hjälp av de nationella centralbankerna, samla in statistikuppgifter av hög kvalitet, värdepapper för värdepapper, om värdepapper som innehas av institutionella sektorer i euroområdet samt värdepapper som har emitterats av hemmahörande i euroområdet och som innehas av institutionella sektorer utanför euroområdet.

(2)

För att medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut, det finansiella systemets stabilitet och analysen av den penningpolitiska överföringsmekanismen behöver ECB samla in information från bankgrupperna värdepapper för värdepapper om dessa gruppers innehav.

(3)

Syftet med de uppgifter som ska samlas in är att förse ECB med övergripande statistisk information om i vad mån som ekonomiska sektorer och enskilda bankgrupper i medlemsstaterna i euroområdet är exponerade för särskilda kategorier av värdepapper, om kopplingarna mellan de ekonomiska sektorerna bestående av innehavare och emittenter av värdepapper samt om marknaden för värdepapper som har emitterats av hemmahörande i euroområdet. Betydelsen av att ha korrekt information om de ekonomiska sektorernas och bankgruppernas exponering för särskilda kategorier av värdepapper på mycket disaggregerad nivå blev uppenbar under finanskrisen, eftersom de aggregerade uppgifterna gjorde det omöjligt att riktigt identifiera de risker för den finansiella stabiliteten som uppstod till följd av spridningsmekanismer för enskilda finansinstitut och som genererades av särskilda kategorier av värdepapper. Med aktuell information om värdepappersinnehav i fråga om enskilda värdepapper kommer ECB också att kunna övervaka risköverföringen från finansmarknaderna till realekonomin.

(4)	Denna statistik kommer dessutom att vara till hjälp när ECB ska analysera utvecklingen på finansmarknaden och övervaka förändringarna i de ekonomiska sektorernas värdepappersportföljer samt kopplingarna mellan finansiella mellanhänder och icke-finansiella investerare.

(5)

Med tanke på sambandet mellan penningpolitiken och det finansiella systemets stabilitet är det också nödvändigt att samla in statistik värdepapper för värdepapper om värdepappersposter och finansiella transaktioner samt för att härleda transaktioner från poster i syfte att tillgodose återkommande och särskilda analysbehov som ska stödja ECB:s penningmängds- och finansanalys samt ECBS medverkan till det finansiella systemets stabilitet. Denna statistik kommer att innebära att information om värdepapper som innehas av institutionella sektorer kan kombineras med information om enskilda emittenter världen över, och därigenom utgöra ett viktigt verktyg för att övervaka hur finansiella obalanser uppstår och utvecklas.

(6)

Det är också nödvändigt att göra det möjligt för ECB att ge analys- och statistikstöd till Europeiska systemrisknämnden i enlighet med rådets förordning EU nr 1096/2010 av den 17 november 2010 om tilldelning till Europeiska centralbanken av särskilda uppgifter angående Europeiska systemrisknämndens verksamhet (8).

(7)

ECB-rådet bör därför fastställa de uppgiftslämnande bankgrupperna med avseende på uppgiftsinsamlingen enligt denna förordning, med hänsyn till storleken på varje grupps konsoliderade balansräkning i förhållande till tillgångarna i den konsoliderade balansräkningen för samtliga bankgrupper i EU, omfattningen av gruppens verksamhet inom ett visst segment av bankverksamheten samt gruppens betydelse för ett stabilt och välfungerande finansiellt system inom euroområdet och/eller enskilda medlemsstater.

(8)	De standarder om skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas.

(9)

Rapporteringskraven enligt denna förordning, inklusive eventuella undantag, ska inte påverka de rapporteringskrav som fastställs i ECB:s övriga rättsakter och rättsliga instrument, som åtminstone till viss del även kan omfatta rapportering värdepapper för värdepapper av statistik om värdepappersinnehav.

(10)

Ett förfarande för att göra tekniska ändringar i bilagorna till denna förordning på ett effektivt sätt måste fastställas, förutsatt att de varken leder till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna påverkas. Inom ramen för detta förfarande kommer hänsyn att behöva tas till ECBS statistikkommittés synpunkter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med

1.   värdepapper för värdepapper: uppgiftsinsamling som innebär insamling av uppgifter uppdelade efter enskilda värdepapper.

2.   post: den mängd värdepapper av de kategorier som anges under punkt 15 och som ägs eller depåförvaras av en faktisk uppgiftslämnare vid utgången av en referensperiod, enligt vad som fastställts i bilaga II del 4.

3.   moderkreditinstitut, finansiellt moderholdingföretag, dotterföretag och filial: den betydelse som framgår av artikel 4 i direktiv 2006/48/EG.

4.   bankgrupp: a) ett moderkreditinstitut och alla dess finansiella dotterföretag och filialer, utom försäkringsföretag som har fått officiell auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 73/239/EEG (9) eller artikel 4 i direktiv 2002/83/EG (10), eller b) ett moderholdingföretag och alla dess finansiella dotterföretag och filialer, utom försäkringsföretag som har fått officiell auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 73/239/EEG, i båda fallen under förutsättning att moderenheten är huvudbolag i bankgruppen. En enhet utan dotterföretag utgör en grupp i sig, förutsatt att enheten inte själv är ett dotterföretag.

5.   som har sin hemvist: den betydelse som framgår av artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 2533/98.

6.   monetärt finansinstitut (MFI), kreditinstitut och penningmarknadsfond: den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32). MFI-sektorn omfattar kreditinstitut och penningmarknadsfonder.

7.   investeringsfond: den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8).

8.   finansiella företag: den betydelse som framgår av artikel 1.1 i förordning (EG) nr 24/2009 (ECB/2008/30).

9.   förvaringsinstitut: en enhet som hör till ”finansiella bolag” (S.12 (11) och utför förvaring och handhavande av finansiella instrument för kunders räkning, bland annat värdepappersförvaring och liknande tjänster, exempelvis handhavande av kontanta medel/finansiella säkerheter enligt definitionen i avsnitt B.1 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.

10.   huvudbolag i en bankgrupp: moderföretaget till en bankgrupp, förutsatt att detta är antingen ett moderkreditinstitut inom EU eller också ett finansiellt moderholdingföretag inom EU såsom definieras i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG och såsom detta har genomförts i unionens medlemsstater, frånsett att ”EU” ska ersättas med ”euroområdet” och ”medlemsstat” ska ersättas med ”medlemsstat i euroområdet”.

11.   huvudbolag i en uppgiftslämnande grupp: huvudbolaget i en bankgrupp som ECB-rådet har fastställt vara en uppgiftslämnande grupp enligt artikel 2.4.

12.   investerare: varje enhet eller person som innehar finansiella instrument.

13.   förvarade värdepapper: värdepapper som förvaras och handhas av förvaringsinstitut för investerares räkning.

14.   berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där uppgiftslämnaren har sin hemvist.

15.   värdepapper: följande slag av värdepapper:

16.   innehav av värdepapper: ekonomiskt ägande av de kategorier av värdepapper som anges i punkt 15.

17.   ISIN-kod: internationell identifieringskod för värdepapper, bestående av 12 alfanumeriska tecken, som är unik för varje enskild värdepappersemission (enligt definitionen i ISO 6166).

Artikel 2

Faktisk uppgiftslämnande population

1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av inhemska monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag, förvaringsinstitut och huvudbolag i bankgrupper som av ECB-rådet har identifierats som uppgiftslämnande grupper enligt punkt 4 och underrättats om sina rapporteringsskyldigheter enligt punkt 5 (nedan tillsammans kallade faktiska uppgiftslämnare och individuellt faktisk uppgiftslämnare).

2.   Om en penningmarknadsfond, en investeringsfond eller ett finansiellt företag inte har rättskapacitet enligt den nationella lagstiftningen, ska de personer som har rättslig befogenhet att företräda dem, eller om en sådan formell representation saknas, personer som är ansvariga för deras handlingar enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen, vara ansvariga för att rapportera de uppgifter som krävs enligt denna förordning.

3.   Om inget undantag beviljats enligt artikel 4 ska de faktiska uppgiftslämnarna ha full rapporteringsskyldighet.

4.   ECB-rådet får besluta att en bankgrupp är en uppgiftslämnande grupp om bankgruppen har tillgångar i den konsoliderade balansräkningen enligt avdelning V kapitel 4.1 i direktiv 2006/48/EG som

a)

överstiger 0,5 % av de totala tillgångarna i de konsoliderade balansräkningarna för unionens bankgrupper (nedan kallat 0,5 %-tröskeln), enligt de senaste uppgifterna som ECB har tillgång till, dvs. i) uppgifter per den 31 december det kalenderår som föregår den underrättelse som föreskrivs enligt punkt 5, eller ii) om det inte finns några tillgängliga uppgifter enligt punkt i, uppgifter per den 31 december föregående år, eller

b)

är lika med eller understiger 0,5 %-tröskeln, förutsatt att bankgruppen uppfyller vissa kvantitativa eller kvalitativa kriterier som gör att den är betydelsefull för ett stabilt och välfungerande finansiellt system inom euroområdet (t.ex. när det gäller kopplingarna till andra finansinstitut inom euroområdet, verksamhet över jurisdiktionsgränserna, bristande substituerbarhet, bolagsstrukturens komplexitet) och/eller en enskild medlemsstat i euroområdet (t.ex. när det gäller bankgruppens relativa betydelse inom ett visst segment av banktjänstemarknaden i en eller flera medlemsstater i euroområdet).

5.   Den berörda nationella centralbanken ska underrätta huvudbolagen i de uppgiftslämnande grupperna om ECB-rådets beslut enligt punkt 4 samt om deras skyldigheter enligt denna förordning.

6.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 ska huvudbolagen i uppgiftslämnande grupper som underrättats enligt punkt 5 efter det att den första uppgiftslämningen har inletts i enlighet med denna förordning börja lämna uppgifter senast sex månader efter datum för underrättelsen.

7.   Ett huvudbolag i en uppgiftslämnande grupp som har underrättats enligt punkt 5 ska informera berörda nationell centralbank om ändringar av namn eller rättslig form, om sammanslagningar eller omstruktureringar samt om varje annan händelse eller omständighet som påverkar dess rapporteringsskyldighet inom 14 dagar efter det att händelsen inträffade eller omständigheten uppkom.

8.   Ett huvudbolag i en uppgiftslämnande grupp som har underrättats enligt punkt 5 ska omfattas av de skyldigheter som föreskrivs i denna förordning fram till dess att den berörda nationella centralbanken har underrättat om motsatsen.

Artikel 3

Statistikrapporteringskrav

1.   Monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut ska lämna uppgifter värdepapper för värdepapper till berörd nationell centralbank om poster vid kvartalsslut eller månadsslut och, i enlighet med punkt 5, om finansiella transaktioner för referensmånaden eller referenskvartalet eller den statistiska information som behövs för att härleda sådana transaktioner, som gäller egna innehav av värdepapper med ISIN-kod, i enlighet med bilaga I del 2. Sådana uppgifter ska lämnas kvartals- eller månadsvis i enlighet med de rapporteringsanvisningar som har fastställts av de berörda nationella centralbankerna.

2.   Förvaringsinstitutet ska informera berörd nationell centralbank om att det utför förvaringstjänster inom en vecka räknat från den dag då förvaringsinstitutet startade verksamheten, oberoende av om det räknar med att omfattas av reguljära rapporteringskrav enligt denna förordning eller ej, om inte förvaringsinstitutet har informerat andra behöriga myndigheter om detta.

Förvaringsinstitut ska kvartalsvis eller månadsvis lämna uppgifter värdepapper för värdepapper till berörd nationell centralbank om poster vid kvartalsslut eller månadsslut enligt de rapporteringsanvisningar som har fastställts av den berörda nationella centralbanken och, i enlighet med punkt 5, om finansiella transaktioner för referenskvartalet eller referensmånaden när det gäller följande värdepapper med ISIN-kod:

a)	Värdepapper som de förvarar åt inhemska investerare som inte rapporterar sina egna innehav enligt punkt 1, i enlighet med bilaga I del 3.

b)	Värdepapper som de förvarar åt icke-finansiella investerare som har sin hemvist i andra medlemsstater i euroområdet, i enlighet med bilaga I del 4.

c)	Värdepapper emitterade av enheter i euroområdet som de förvarar åt investerare som har sin hemvist i medlemsstater utanför euroområdet och åt investerare med hemvist utanför unionen, i enlighet med bilaga I del 5.

3.   Huvudbolag i uppgiftslämnande grupper ska kvartalsvis lämna uppgifter värdepapper för värdepapper till berörd nationell centralbank om poster i värdepapper med ISIN-kod som innehas av deras icke-inhemska enheter vid kvartalsslut. Dessa uppgifter ska lämnas på grundval av gruppens bruttoportfölj, utan avdrag för värdepapper som emitterats av enheter i samma grupp.

I enlighet med anvisningarna från berörd nationell centralbank ska huvudbolagen i uppgiftslämnande grupper lämna uppgifter genom ett av de tre tillvägagångssätt som anges i bilaga I del 6.

4.   De rapporteringskrav som fastställs i denna förordning, inklusive undantag, ska inte påverka rapporteringskraven enligt a) förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), b) förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) och c) förordning (EG) nr 24/2009 (ECB/2008/30).

5.   De faktiska uppgiftslämnarna ska, i enlighet med anvisningar från berörd nationell centralbank, lämna antingen a) uppgifter värdepapper för värdepapper om månads- eller kvartalsvisa finansiella transaktioner samt, om berörd nationell centralbank begär detta, om andra volymförändringar, eller b) den statistiska information som behövs för att härleda finansiella transaktioner på grundval av ett av de tillvägagångssätt som anges i bilaga I del 1. Ytterligare krav och riktlinjer avseende sammanställningen av transaktioner fastställs i bilaga II del 3.

6.   På den berörda nationella centralbankens anvisningar ska de faktiska uppgiftslämnarna kvartalsvis eller månadsvis lämna basuppgifter om poster vid kvartalsslut eller månadsslut och, i enlighet med punkt 5, om statistisk information för referenskvartalet eller referensmånaden, som gäller innehav av värdepapper utan ISIN-kod, i enlighet med bilaga I del 7. Denna punkt är inte tillämplig på faktiska uppgiftslämnare som har beviljats undantag enligt artikel 4.

7.   Uppgifter värdepapper för värdepapper om poster vid kvartalsslut eller månadsslut och, i enlighet med punkt 5, om statistisk information för referenskvartalet eller referensmånaden, ska lämnas i enlighet med bilaga II delarna 1, 2 och 4 och i enlighet med de redovisningsregler som avses i artikel 5.

Artikel 4

Undantag

1.   Efter beslut av varje berörd nationell centralbank får följande undantag beviljas till faktiska uppgiftslämnare

a)

i medlemsstater i euroområdet när inhemska investerares totala innehav av värdepapper med ISIN-kod uppgår till ett marknadsvärde av högst 40 miljarder euro: i) De nationella centralbankerna får bevilja monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.1, förutsatt att de samlade posterna för undantagna monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut inte överstiger 40 % av de monetära finansinstitutens, investeringsfondernas, de finansiella företagens respektive förvaringsinstitutens nationella innehav. Finansiella företag som inte lämnar uppgifter värdepapper för värdepapper enligt förordning (EG) nr 24/2009 (ECB/2008/30) ska ha rätt att i enlighet med anvisningarna från berörd nationell centralbank överskrida denna tröskel under de första två åren efter det att rapporteringen enligt denna förordning har inletts. ii) De nationella centralbankerna får bevilja förvaringsinstitut undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.2 a, förutsatt att de samlade posterna för undantagna förvaringsinstitut inte överstiger 40 % av det nationella beloppet för förvarade värdepapper.

b)

i medlemsstater i euroområdet när inhemska investerares totala innehav av värdepapper med ISIN-kod överstiger ett marknadsvärde på 40 miljarder euro: i) De nationella centralbankerna får bevilja monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.1, förutsatt att de samlade posterna för undantagna monetära finansinstitut, investeringsfonder, finansiella företag och förvaringsinstitut inte överstiger 5 % av de monetära finansinstitutens, investeringsfondernas, de finansiella företagens respektive förvaringsinstitutens nationella innehav. ii) De nationella centralbankerna får bevilja förvaringsinstitut undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.2 a, förutsatt att de samlade posterna för undantagna förvaringsinstitut inte överstiger 5 % av det nationella beloppet för förvarade värdepapper.

c)	De nationella centralbankerna ska samråda med ECB om den information som ska användas för att fastställa de totala innehav av värdepapper till marknadsvärde som krävs för att bevilja undantag enligt denna punkt.

2.   De nationella centralbankerna får bevilja kreditinstitut undantag från de rapporteringskrav som anges i artikel 3.1 enligt följande:

a)	De nationella centralbankerna får helt eller delvis undanta kreditinstitut från rapporteringskraven, förutsatt att det samlade beloppet för de värdepapper som innehas av kreditinstitut i den berörda medlemsstaten i euroområdet inte överstiger 5 %, sett till posterna.

b)	Denna tröskel får emellertid höjas till 15 % under de första två åren efter det att rapporteringen enligt denna förordning har inletts.

c)	De trösklar som avses under punkterna a och b ska beräknas på grundval av de samlade innehaven av värdepapper för den berörda medlemsstaten efter tillämpning av eventuella undantag under punkt 1.

3.   De nationella centralbankerna får välja att bevilja samtliga penningmarknadsfonder undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.1, förutsatt att deras samlade innehav av värdepapper med ISIN-kod utgör mindre än 2 % av de värdepapper som innehas av penningmarknadsfonderna i euroområdet. Denna 2 %-tröskel ska beräknas på grundval av penningmarknadsfondernas samlade innehav av värdepapper i den berörda medlemsstaten, efter tillämpning av eventuella undantag enligt punkt 1.

4.   De nationella centralbankerna får välja att bevilja samtliga finansiella företag undantag från rapporteringskraven enligt artikel 3.1, förutsatt att deras samlade innehav av värdepapper med ISIN-kod utgör mindre än 2 % av de värdepapper som innehas av de finansiella företagen i euroområdet. Denna 2 %-tröskel ska beräknas på grundval av de finansiella företagens samlade innehav av värdepapper i den berörda medlemsstaten, efter tillämpning av eventuella undantag enligt punkt 1.

5.   De nationella centralbankerna får bevilja förvaringsinstitut undantag enligt följande:

a)

De nationella centralbankerna får helt eller delvis undanta förvaringsinstitut från de rapporteringskrav som anges i artikel 3.2 a, förutsatt att de uppgifter som anges i artikel 3.2 a går att härleda från andra statistiska eller tillsynsrelaterade uppgiftskällor i enlighet med de statistiska minimistandarder som anges i bilaga III. Dessutom gäller följande: i) I de medlemsstater där undantagen enligt punkt 1 a tillämpas och där de uppgifter som avses i artikel 3.2 a lämnas direkt av investerarna ska dessa uppgifter värdepapper för värdepapper täcka minst 60 % av beloppet för de värdepapper som avses i artikel 3.2 a. ii) I de medlemsstater där undantagen enligt punkt 1 b tillämpas och där de uppgifter som avses i artikel 3.2 a lämnas direkt av investerarna ska dessa uppgifter värdepapper för värdepapper täcka minst 75 % av beloppet för de värdepapper som avses i artikel 3.2 a.

b)	De nationella centralbankerna får helt eller delvis undanta förvaringsinstitut från rapporteringskraven enligt artikel 3.2 b och 3.2 c, om det samlade beloppet för de värdepapper som dessa förvaringsinstitut förvarar för samtliga icke-inhemska investerares räkning understiger 10 miljarder euro.

6.   De nationella centralbankerna får välja att bevilja huvudbolag i uppgiftslämnande grupper undantag från de rapporteringskrav som anges i artikel 3.3 enligt följande:

a)

De nationella centralbankerna får låta huvudbolagen i de uppgiftslämnande grupperna rapportera statistiska uppgifter värdepapper för värdepapper omfattande 95 % av beloppet för de värdepapper med ISIN-kod som innehas av respektive grupp, i enlighet med kraven i denna förordning, förutsatt att resterande 5 % av de värdepapper som innehas av gruppen inte emitteras av en enda emittent.

b)	De nationella centralbankerna får begära att huvudbolagen i de uppgiftslämnande grupperna ska lämna ytterligare uppgifter om den kategori av värdepapper som undantas från rapporteringen enligt punkt a.

7.   De nationella centralbankerna får bevilja undantag från rapporteringskraven enligt denna förordning om de faktiska uppgiftslämnarna lämnar samma uppgifter enligt förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32), förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) eller förordning (EG) nr 24/2009 (ECB/2008/30) eller om de nationella centralbankerna på annat sätt kan härleda dessa uppgifter i enlighet med de statistiska minimistandarder som anges i bilaga III.

8.   När det gäller de faktiska uppgiftslämnare som omfattas av ett undantag enligt punkt 1, 2, 3 eller 4, ska de nationella centralbankerna fortsätta att samla in uppgifter årsvis om beloppet för värdepapper som de innehar eller förvarar i enlighet med kraven som fastställs i artikel 3.1, antingen aggregerat eller också värdepapper för värdepapper.

9.   De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkterna 1–7 är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja, förlänga eller återkalla undantag med verkan från varje kalenderårs början.

10.   Den berörda nationella centralbanken ska återkalla varje undantag som har beviljats förvaringsinstitut enligt punkt 5 a, om uppgifterna från andra statistiska eller tillsynsrelaterade uppgiftskällor som uppfyller de statistiska minimistandarder som anges i bilaga III inte i tid har tillgängliggjorts till berörd nationell centralbank under tre rapporteringsperioder i följd, oberoende av vilken skuld som kan tillskrivas förvaringsinstituten. Förvaringsinstitut ska börja rapportera uppgifter enligt artikel 3.2 senast tre månader räknat från den dag då den berörda nationella centralbanken informerade dem om att undantaget hade återkallats.

11.   De nationella centralbankerna får välja att kräva att faktiska uppgiftslämnare som har beviljats undantag enligt denna artikel ska lämna ad hoc-rapportering, med den detaljeringsnivå som de anser vara nödvändig. De faktiska uppgiftslämnarna ska rapportera de begärda uppgifterna på ad hoc-basis inom 15 arbetsdagar efter den berörda nationella centralbankens begäran.

12.   De faktiska uppgiftslämnarna kan välja att inte utnyttja de undantag som beviljats av de nationella centralbankerna utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna. En faktisk uppgiftslämnare som inte utnyttjar de undantag som en berörd nationell centralbank har beviljat ska få denna nationella centralbanks medgivande innan den sedan utnyttjar undantagen.

Artikel 5

Redovisningsregler

1.   Om inget annat anges i denna förordning ska de redovisningsregler som de faktiska uppgiftslämnarna tillämpar när de lämnar uppgifter i enlighet med den här förordningen vara de som finns i de nationella genomförandereglerna av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (12) eller, om detta inte är tillämpligt, i övriga nationella eller internationella standarder som är tillämpliga på faktiska uppgiftslämnare.

2.   Utan att det påverkar nationell redovisningspraxis ska innehav av värdepapper redovisas till nominellt värde eller som antalet aktier. Marknadsvärden får också redovisas i enlighet med bilaga II del 4.

3.   Utan att det påverkar nationell redovisningspraxis och nettningsrutiner ska innehav av värdepapper redovisas brutto för statistiska ändamål.

4.   Innehav av värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka (och inte endast en option att låta det återgå). Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska den försäljningen bokföras som en direkt transaktion i värdepapper och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i portföljen för värdepapper.

Artikel 6

Tidsramar

1.   De nationella centralbankerna ska besluta när de behöver få in uppgifter från de faktiska uppgiftslämnarna för att kunna utföra nödvändiga kvalitetskontroller och möta de tidsramar som ställs i punkt 2.

2.   När det gäller de faktiska uppgiftslämnarna ska de nationella centralbankerna till ECB överföra

a)	kvartalsvisa uppgifter värdepapper för värdepapper i enlighet med artikel 3.1, 3.2 och 3.5 senast vid affärsdagens slut den 70:e kalenderdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser, eller

b)

månadsvisa uppgifter värdepapper för värdepapper i enlighet med artikel 3.5 och bilaga I del 1, enligt ett av nedanstående alternativ: i) Kvartalsvis för de tre månaderna i referenskvartalet senast vid affärsdagens slut den 63:e kalenderdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. ii) Månadsvis för varje månad i referenskvartalet senast vid affärsdagens slut den 63:e kalenderdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

c)	kvartalsvisa poster värdepapper för värdepapper i enlighet med artikel 3.3 vid affärsdagens slut: i) Från 2013 till 2015: den 70:e kalenderdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser, och ii) från 2016: den 55:e kalenderdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

3.   När en tidsfrist som avses i punkt 2 infaller på dagar då TARGET2 håller stängt, ska tidsfristen förlängas till följande öppethållandedag för TARGET2, i enlighet med vad som meddelas på ECB:s webbsajt.

Artikel 7

Minimistandarder och nationella rapporteringsarrangemang

1.   De faktiska uppgiftslämnarna ska fullgöra de rapporteringskrav som gäller för dem i enlighet med de minimistandarder som anges i bilaga III.

2.   De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av de faktiska uppgiftslämnarna i enlighet med nationella särdrag. De nationella centralbankerna ska besluta om de ska kräva att förvaringsinstitut rapporterar uppgifter som samlats in värdepapper för värdepapper enligt principen investerare för investerare. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa rapporteringsarrangemang medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att de ger möjlighet till kontroll av att minimistandarderna enligt bilaga III för överföring, noggrannhet och revidering följs.

Artikel 8

Kontroll och obligatorisk insamling

De nationella centralbankerna ska utöva rättigheten att, med den grad av noggrannhet som berörd nationell centralbank anser vara nödvändig, kontrollera eller att samla in de uppgifter som de faktiska uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med den här förordningen, med den grad av noggrannhet som berörd nationell centralbank anser vara nödvändig, utan att det påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Dessa rättigheter ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna när de faktiska uppgiftslämnarna inte uppfyller de minimistandarder som anges i bilaga III.

Artikel 9

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att, med beaktande av de synpunkter som ECBS statistikkommitté framför, göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här förordningen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna. ECB:s direktion ska omedelbart informera ECB-rådet om alla beslut som fattas enligt denna bestämmelse.

Artikel 10

Första rapporteringen

Den första rapporteringen i enlighet med denna förordning ska börja med uppgifter som avser referensperioden december 2013. Första gången som de nationella centralbankerna rapporterar till ECB ska de endast vara skyldiga att lämna uppgifter om poster.

Artikel 11

Slutbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.

(2)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(3)  EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.

(4)  EUT L 15, 20.1.2009, s. 1.

(5)  EUT L 15, 20.1.2009, s. 14.

(6)  EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(7)  EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

(8)  EUT L 331, 15.12.2010, s. 162.

(9)  Rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (EGT L 228, 16.8.1973, s. 3).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (EGT L 345, 19.12.2002, s. 1).

(11)  I denna förordning har kategorierna numrerats i enlighet med den numrering som införs genom kommissionens förslag KOM(2010)0774 slutlig (förslag till förordning om ENS 2010). För ytterligare information se bilaga II.

(12)  EGT L 372, 31.12.1986. s. 1.

---

---

---

---