32003O0002

Europeiska centralbankens riktlinje

av den 6 februari 2003

om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena för de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik

(ECB/2003/2)

(2003/652/CE)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5.1, artikel 12.1 och artikel 14.3 i denna, och

av följande skäl:

(1) Enligt förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1), ändrad genom förordning ECB/2002/8(2), skall de monetära finansinstitut (MFI) som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen rapportera statistiska uppgifter om sina balansräkningar till den nationella centralbanken i den medlemsstat där de har sitt hemvist för att konsoliderade balansräkningar skall kunna upprättas regelbundet. Det måste därför fastställas vilka uppställningsformer och förfaranden som de nationella centralbankerna skall använda när de rapporterar de statistiska uppgifter som samlats in från den faktiska uppgiftslämnande populationen och från de egna balansräkningarna till Europeiska centralbanken i enlighet med förordning ECB/2001/13. För denna statistikinsamling använder ECB uppgifter från sin egen balansräkning, motsvarande de uppgifter som de nationella centralbankerna rapporterar från sina balansräkningar. De monetära aggregat som ECB sammanställer kan innefatta inlåning, och nära substitut till inlåning, som emitterats av staten. Det måste också fastställas vilka uppställningsformer och förfaranden som behövs för den regelbundna flödesstatistiken från MFI-sektorns konsoliderade balansräkningar och för kompletterande information från de nationella centralbankerna.

(2) Sedan riktlinje ECB/2002/5 av den 30 juli 2002 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfaranden vid de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik(3) antogs har utbytet av statistik inom Eurosystemet utvecklats betydligt i och med att förordning ECB/2001/13 och förordning ECB/2001/18 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag(4) trätt i kraft. Det är därför nödvändigt att uppdatera bilagorna till riktlinje ECB/2002/5 genom den här riktlinjen.

(3) ECB kartlägger och registrerar, i samarbete med de nationella centralbankerna, egenskaperna hos de system för elektroniska pengar som finns inom Europeiska unionen (EU), tillgången på relevant statistisk information och metoderna för att sammanställa den.

(4) Kompletterande uppgifter om kreditinstitutens balansräkningar och om andra strukturindikatorer avseende banksektorn är nödvändiga för makroanalyser och strukturanalyser på europeisk nivå.

(5) För en fullständig statistisk bild av euroområdet krävs kompletterande uppgifter om "andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut" (OFI). Det är viktigt att samla in dessa uppgifter, eftersom OFI:s verksamhet liknar och kompletterar MFI:s, men balansräkningsuppgifter rörande sådana OFI som helt eller delvis ägs av MFI inte tas upp i de balansräkningsuppgifter som MFI rapporterar till ECB:s statistik. För det ändamålet sammanställer ECB tills vidare uppgifter som finns tillgängliga nationellt.

(6) Kompletterande uppgifter om överlåtelser/överföringar av MFI-lån till tredje part (värdepapperisering) behövs för att övervaka hur denna utveckling eventuellt påverkar de lån som kreditinstitut beviljar "övriga inhemska sektorer". Överlåtelser/överföringar av MFI-lån till tredje part kan komma att minska de belopp som MFI rapporterar, utan att det egentligen påverkar finansieringen av övriga inhemska sektorer.

(7) ECB kan tjäna som en kanal för de nationella centralbankernas kompletterande penningmängds- och bankstatistik till IMF.

(8) Vissa gemensamma regler behöver ges för de nationella centralbankernas offentliggörande av statistiska uppgifter om MFI-sektorns konsoliderade balansräkning, så att de aggregat som är centrala för marknaderna offentliggörs i god ordning.

(9) Enligt förordning ECB/2001/13 skall de statistiska uppgifter som kreditinstitut rapporterar enligt den förordningen användas för beräkning av kassakravsbasen i enlighet med förordning ECB/1998/15 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav)(5), senast ändrad genom förordning ECB/2002/36(6). ECB måste för analysändamål ta fram månadsstatistik över hur den samlade kassakravsbasen fördelar sig mellan olika typer av skulder.

(10) Enligt förordning ECB/2001/13 skall ECB upprätta och underhålla en lista över MFI för statistiska ändamål och därvid beakta de krav i fråga om frekvens och tidsramar som följer av att listan skall användas i samband med Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kassakravssystem. Det är därför nödvändigt att bestämma vilka uppställningsformer och förfaranden som de nationella centralbankerna skall använda när de rapporterar de uppgifter som ECB behöver.

(11) För att förbättra kvaliteten på MFI-sektorns balansräkningsstatistik i euroområdet är det nödvändigt att bestämma gemensamma regler för uppräkning i fråga om sådana små MFI som i enlighet med artikel 2.2 i förordning ECB/2001/13 har beviljats lättnader i rapporteringskraven.

(12) Uppgifter om värdepappersemissioner är ett komplement till statistiken över MFI-sektorn, eftersom värdepappersemissioner för låntagarnas del är ett alternativ till "bankfinansiering" och investerare kan se värdepapper emitterade av "icke-banker" som partiella substitut till bankinlåning och omsättbara instrument, emitterade av banker. En uppdelning efter sektor av emissionsaktiviteten visar i vilken grad den offentliga och den privata sektorn nyttjar kapitalmarknaderna och kan dessutom bidra till att förklara förändringar i marknadsräntorna, särskilt när det gäller medellånga och långa löptider. Information om emissioner av värdepapper i euro kan användas för bedömning av eurons roll på de internationella finansmarknaderna. För detta krävs uppgifter om alla värdepappersemissioner av emittenter med hemvist i euroområdet, oavsett valuta, samt alla emissioner i euro globalt sett, både inhemska och internationella. ECB sammanställer tills vidare statistik över värdepappersemissioner på grundval av uppgifter som finns tillgängliga nationellt och internationellt.

(13) ECB behöver följa penningpolitikens genomslag i form av ändrade räntor för ECBS huvudsakliga refinansieringstransaktioner för att bättre förstå prismekanismens struktur och funktion när det gäller monetära aggregat och finansmarknader, och för att kunna bedöma de finansiella förhållandena i enskilda sektorer. För detta ändamål behövs uppgifter om förändringar i de räntesatser som MFI tillämpar på in- och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (nedan kallade MFI-räntesatser). Det är därför nödvändigt att fastställa uppställningsformer och förfaranden som de nationella centralbankerna måste följa för rapporteringen av dessa uppgifter till ECB i enlighet med förordning ECB/2001/18. Till dess att tillräckligt god statistik över MFI-räntesatserna finns tillgänglig för hela euroområdet kommer ECB, i fråga om räntorna i slutkundsledet, att tills vidare sammanställa ett begränsat antal aggregerade slutkundsräntor representativt för euroområdet, sett som ett enda ekonomiskt område. Underlaget utgörs av nationellt tillgängliga uppgifter, varigenom man undviker att ställa nya rapporteringskrav på den uppgiftslämnande populationen. För noggrannare analys av slutkundsräntorna kommer ECB särskilt att utnyttja de viktigaste nationella räntorna, dvs. de räntesatser som i respektive medlemsstat anses vara de främsta indikatorerna på villkoren för slutkunderna och av den anledningen vanligtvis används som sådana indikatorer.

(14) Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för att göra tekniska ändringar i bilagorna till denna riktlinje på ett effektivt sätt. Sådana ändringar får inte leda till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. Hänsyn skall tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. De nationella centralbankerna kan föreslå sådana tekniska ändringar av bilagorna till den här riktlinjen genom statistikkommittén.

(15) I enlighet med artiklarna 12.1 och 14.3 i stadgan utgör ECB:s riktlinjer en integrerad del av gemenskapsrätten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna riktlinje skall

1. deltagande medlemsstat och hemvist ha samma betydelse som anges i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter(7),

2. euroområdet avse de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium och ECB,

3. Eurosystemet avse de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna och ECB,

4. kreditinstitut ha samma betydelse som i punkt I.2 i del 1 av bilaga I till förordning ECB/2001/13.

Artikel 2

Den konsoliderade balansräkningen för MFI-sektorn samt beräkning av flödesstatistik

1. De nationella centralbankerna skall i enlighet med förordning ECB/2001/13 sammanställa och rapportera två aggregerade balansräkningar för undersektorerna "centralbank" och "andra MFI" i sina respektive medlemsstater. Framför allt de uppgifter som skall rapporteras rörande balansräkningen för centralbanker definieras närmare i de överbryggande tabeller för penningmängds- och bankstatistik som finns i bilaga I. ECB använder för denna statistik uppgifter från sin egen balansräkning, motsvarande de uppgifter som de nationella centralbankerna rapporterar från sina balansräkningar. När de nationella centralbankerna sammanställer sina egna balansräkningar skall de följa förfarandena i bilaga II för den återkommande kontrollen av överensstämmelse mellan Eurosystemets aggregerade balansräkning vid månadsslut, som används för statistiska ändamål, och dess finansiella veckorapport, samt när de rapporterar utfallet av kontrollen till ECB. ECB skall följa samma förfarande när den sammanställer sin egen balansräkning. De statistiska uppgifterna skall rapporteras i enlighet med tidtabellen i bilaga III.

2. De nationella centralbankerna skall rapportera ytterligare statistiska uppgifter om elektroniska pengar emitterade av MFI och icke-MFI i enlighet med förteckningen över poster i bilaga IV, i de fall där statistiska uppgifter finns tillgängliga. Månadsuppgifter skall rapporteras till ECB minst två gånger per år. ECB kartlägger och registrerar årligen, i samarbete med de nationella centralbankerna, egenskaperna hos de system för elektroniska pengar som finns inom EU, tillgången på relevanta statistiska uppgifter och de metoder som används för att sammanställa dem.

3. De nationella centralbankerna skall rapportera balansräkningsuppgifter om kreditinstituten och andra strukturstatistiska indikatorer i enlighet med bilagorna V och VI för att göra det möjligt för ECB att genomföra makroanalyser och analyser av strukturutvecklingen inom den europeiska banksektorn.

4. För sammanställningen av de monetära aggregaten skall de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter om inlåning på konto hos staten och statens innehav av kassa och värdepapper i enlighet med bilaga VII samt uppgifter om innehavare av andelar i penningmarknadsfonder med uppdelning efter hemvist i enlighet med bilaga VIII, som komplement till de statistiska uppgifter som skall rapporteras enligt förordning ECB/2001/13 och med samma frekvens och vid samma tidpunkter som dessa.

5. Om uppgifter finns tillgängliga, inbegripet i form av bästa möjliga skattningar, alternativt om den berörda verksamheten monetärt sett är betydelsefull, skall de nationella centralbankerna rapportera ytterligare statistiska uppgifter i enlighet med listan över memorandumposter i bilaga IX, som komplement till de uppgifter som rapporteras i enlighet med förordning ECB/2001/13 och med samma frekvens och vid samma tidpunkter som dessa. ECB kartlägger och registrerar, i samarbete med de nationella centralbankerna, tillgången på relevant statistisk information och metoderna för att sammanställa den.

6. För att ECB skall kunna producera flödesstatistik avseende de monetära aggregaten och motposter till dessa, skall de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter i enlighet med bilaga X.

7. Utan att det påverkar de nationella centralbankernas skyldigheter gentemot Internationella valutafonden (IMF) får de besluta att använda ECB som kanal för överföring av kompletterande penningmängds- och bankstatistik till IMF. Dessa uppgifter och tillhörande rapporteringsförfaranden beskrivs i bilaga XI.

8. De nationella centralbankerna får inte offentliggöra sina nationella bidrag till de månatliga monetära aggregaten för euroområdet förrän ECB har offentliggjort dessa aggregat. Om en nationell centralbank offentliggör sådana uppgifter skall de vara identiska med dess bidrag till de senast offentliggjorda aggregaten för euroområdet. Om en nationell centralbank återger aggregat för euroområdet som offentliggjorts av ECB skall de återges troget mot originalet.

9. I de fall där statistiska uppgifter är tillgängliga, inbegripet i form av bästa möjliga skattningar, skall de nationella centralbankerna rapportera uppgifter om överlåtelser/överföringar av MFI-lån till tredje part (värdepapperisering) i enlighet med bilaga XII.

10. I förekommande fall skall de nationella centralbankerna sända revideringar till ECB i enlighet med den policy som finns i bilaga XIII.

11. De erforderliga statistiska uppgifterna skall ges in till ECB i en form som tillgodoser kraven i bilaga XIII. I bilagan beskrivs också i vilken form ECB skall återsända statistiska uppgifter till de nationella centralbankerna.

12. För att säkerställa kvaliteten på balansräkningsstatistiken för MFI i euroområdet skall de nationella centralbankerna, i de fall de beviljat undantag för små MFI i enlighet med artikel 2.2 i förordning ECB/2001/13, göra en uppräkning till 100 procents täckning i enlighet med bilaga XIV för dessa MFI, när de sammanställer och rapporterar balansräkningsuppgifter för MFI-sektorn månads- och kvartalsvis till ECB.

Artikel 3

Statistik över kassakravsbasen och schablonavdrag från kassakravsbasen

1. För att ECB skall kunna utarbeta regelbunden statistik över kassakraven skall de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter till ECB i enlighet med bilaga XV.

2. För att kontrollera lämpligheten av de vid varje tillfälle gällande schablonavdrag från kassakravsbasen som kreditinstitut enligt artikel 3.2 i förordning ECB/1998/15 får tillämpa på beloppet av utestående skuldförbindelser med en överenskommen löptid upp till två år och utestående penningmarknadsinstrument, skall ECB varje månad göra beräkningar på grundval av den statistik som kreditinstituten rapporterar till de nationella centralbankerna vid månadsslut i enlighet med förordning ECB/2001/13. De nationella centralbankerna skall sammanställa aggregaten i enlighet med bilaga XVI och rapportera dem till ECB.

Artikel 4

Lista över MFI för statistiska ändamål

De nationella centralbankerna skall i enlighet med bilaga XVII rapportera ändringar i listan över MFI för statistiska ändamål så att listan förblir tillförlitlig och aktuell.

Artikel 5

Balansräkningsuppgifter för OFI

För att ECB regelbundet skall kunna ta fram statistik över inhemska OFI:s verksamhet skall de nationella centralbankerna rapportera statistiska uppgifter i enlighet med bilaga XVIII i de fall där statistiska uppgifter är tillgängliga.

Artikel 6

Värdepappersemissioner

För att ECB regelbundet skall kunna ta fram statistik över samtliga värdepappersemissioner av emittenter med hemvist i euroområdet, oavsett valuta, samt alla inhemska och internationella emissioner globalt sett i euro, skall de nationella centralbankerna, i de fall där statistiska uppgifter är tillgängliga, rapportera statistiska uppgifter i enlighet med bilaga XIX senast fem veckor efter referensmånadens slut.

Artikel 7

Räntesatsstatistik för MFI

1. För att ECB regelbundet skall kunna utarbeta räntesatsstatistik för MFI skall de nationella centralbankerna rapportera uppgifter i enlighet med bilaga XX. De statistiska uppgifterna skall rapporteras i enlighet med tidtabellen i bilaga III.

2. Till dess att det för hela euroområdet finns räntesatsstatistik för MFI som håller tillräckligt god kvalitet, skall de nationella centralbankerna, dock längst till och med referensmånaden december 2003, fortsätta att rapportera statistiska uppgifter om slutkundsräntor i enlighet med bilaga XXI senast den artonde arbetsdagen efter referensmånadens slut. Tidtabellen återfinns i bilaga III. En nationell centralbank får ersätta sina nationella komponenter avseende slutkundsräntestatistiken för euroområdet enligt bilaga XXI med tillämpliga statistiska uppgifter som insamlats för räntesatssstatistiken för MFI, men skall även i detta fall rapportera senast den artonde arbetsdagen efter referensmånadens slut.

3. Till dess att det inom hela euroområdet finns räntesatsstatistik för MFI som håller tillräckligt god kvalitet, skall de nationella centralbankerna, dock längst till och med referensmånaden december 2003, även regelbundet rapportera sina viktigaste slutkundsräntor till ECB, dvs. de räntesatser som i respektive medlemsstat anses vara de främsta indikatorerna på villkoren för slutkunderna och av den anledningen vanligen används som sådana indikatorer.

Artikel 8

De statistiska uppgifternas kvalitet

Utan att det påverkar ECB:s rättigheter i fråga om kontroll enligt förordning (EG) nr 2533/98 och förordning ECB/2001/13, skall de nationella centralbankerna följa och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som ställs till ECB:s förfogande.

Artikel 9

Överföringsnormer

För elektronisk överföring av de statistiska uppgifter som ECB behöver skall de nationella centralbankerna använda den rapporteringsväg som ECBS erbjuder, vilken bygger på telenätet (ESCB-Net). Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter skall vara det standardformat som statistikkommittén enats om. Andra metoder får dock användas som reservlösning för överföringen av statistiska uppgifter, om ECB godkänner dem.

Artikel 10

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att med hänsyn tagen till de synpunkter som statistikkommittén framför göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här riktlinjen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna.

Artikel 11

Upphävande

Riktlinje ECB/2002/5 av den 30 juli 2002 skall upphöra att gälla.

Artikel 12

Slutbestämmelser

Denna riktlinje riktar sig till de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker.

Denna riktlinje träder i kraft den 11 februari 2003.

Denna riktlinje skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 6 februari 2003.

På ECB-rådets vägnar

Willem F. Duisenberg

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) EGT L 220, 15.8.2002, s. 67.

(4) EGT L 10, 12.1.2002, s. 24.

(5) EGT L 356, 30.12.1998, s. 1.

(6) EGT L 106, 23.4.2002, s. 9.

(7) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

BILAGA I

ÖVERBRYGGANDE TABELLER FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

De nationella centralbankerna (NCB) och Europeiska centralbanken (ECB) använder vid sammanställningen av sin egen balansräkningsstatistik följande överbryggande tabeller för att löpande övervaka överensstämmelsen mellan å ena sidan aggregerade balansräkningar vid månadsslut för Eurosystemet som används för statistiska ändamål och å andra sidan dagliga finansiella uppgifter som används för räkenskapsändamål och likviditetsförvaltning. Denna statistiska information skall rapporteras i enlighet med den tidtabell som beskrivs i bilaga III.

De överbryggande tabellerna ger en detaljerad länk mellan de poster i balansräkningen som används i räkenskapssammanhang och de poster som skall rapporteras för statistiska ändamål.

De överbryggande tabellerna ger vägledning för kraven på såväl månads- som kvartalsstatistiken. Därtill kommer stödtabellerna som gör det möjligt att ytterligare stämma av räkenskaps- och statistiska balansräkningar mot varandra.

På vänstra sidan i överbryggningstabellerna beskrivs för varje cell i tabellerna 1, 2, 3 och 4 i bilaga I i förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1), ändrad genom förordning ECB/2002/8(2), postens nummer, beskrivning och uppdelningar. På högra sidan i överbryggningstabellerna beskrivs för varje räkenskapspost postens nummer, namn, och begärd uppdelning. Vissa balansräkningsposter i förordning ECB/2001/13 är inte avsedda för ECB:s och NCB:s balansräkningar (de anges med "-").

Stödtabellerna återger de ursprungliga tabellerna 1, 2, 3 och 4 i förordning ECB/2001/13. I varje cell i dessa tabeller visas de berörda räkenskapsposternas nummer.

NCB skall också vid sammanställningen av dessa statistiska uppgifter följa de harmoniserade räkenskapsregler som, med vissa undantag, fastlagts i riktlinje ECB/2002/10 av 5 december 2002 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom europeiska centralbankssystemet(3). Det viktigaste undantaget förväntas bli att de kommer att behöva omvärdera sina värdepappersinnehav på månadsbasis i stället för, som i räkenskapssammanhang, på kvartalsbasis.

Vid sammanställningen bör vidare noteras att räkenskapsposterna 9.5 "Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)" och posten 10.4 "övriga skulder inom Eurosystemet (netto)" inte skall rapporteras på bruttobasis. Vice versa rapporteras post 14 "värderegleringskonton" på bruttobasis i räkenskapssammanhang (icke realiserade förluster rapporteras under post 11 "övriga tillgångar") och på nettobasis när det gäller statistik.

TABELL FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

(Månadsuppgifter)

>Plats för tabell>

TABELL FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

(Månadsuppgifter)

>Plats för tabell>

Inhemska positioner inom eurosystemet avser endast ECB och Deutsche Bundesbank

ÖVERBRYGGANDE TABELL FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

Sektorfördelning (Kvartalsstatistik)

>Plats för tabell>

ÖVERBRYGGANDE TABELL FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

Sektorfördelning (Kvartalsuppgifter)

>Plats för tabell>

ÖVERBRYGGANDE TABELL FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

Länderfördelning (Kvartalsuppgifter)

>Plats för tabell>

ÖVERBRYGGANDE TABELL FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

Länderfördelning (Kvartalsuppgifter)

>Plats för tabell>

ÖVERBRYGGANDE TABELL FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

Uppdelning efter valuta (Kvartalsuppgifter)

>Plats för tabell>

ÖVERBRYGGANDE TABELL FÖR PENNINGMÄNGDS- OCH BANKSTATISTIK

Uppdelning efter valuta (Kvartalsuppgifter)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Siffrorna i cellerna avser räkenskapsposter enligt riktlinje ECB/2002/10 av 5 december 2002 angående den rättsliga ramen för räkenskapsrapportering och finansiell rapportering i Europeiska centralbankssystemet.

>PIC FILE= "L_2003241SV.012601.TIF">

>Plats för tabell>

Siffrorna i tabellerna avser räkenskapsposter enligt riktlinje ECB/2002/10 av 5 december 2002 angående den rättsliga ramen för räkenskapsrapportering och rapportering i Europeiska centralbankssystemet.

>PIC FILE= "L_2003241SV.012901.TIF">

TABELL 2

Sektoruppdelning

Uppgifter som skall lämnas varje kvartal

>Plats för tabell>

Siffrorna i tabellen hänvisar till räkenskapsposter enligt riktlinje ECB/2002/10 om den rättsliga ramen för redovisning och rapportering inom Europeiska centralbankssystemet.

>PIC FILE= "L_2003241SV.013201.TIF">

TABELL 3

Uppdelning efter länder

Uppgifter som skall lämnas varje kvartal

>Plats för tabell>

Siffrorna i cellerna hänvisar till räkenskapsposter enligt riktlinje ECB/2002/10 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet.

>PIC FILE= "L_2003241SV.013501.TIF">

TABELL 4

Uppdelning efter valuta

Uppgifter som skall lämnas varje kvartal

>Plats för tabell>

Siffrorna i cellerna avser räkenskapsposter enligt riktlinje ECB/2002/10 om den rättsliga ramen för räkenskapsrapportering och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet.

>PIC FILE= "L_2003241SV.013801.TIF">

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) EUT L 58, 3.3.2003, s. 1.

BILAGA II

JÄMFÖRELSE MELLAN RÄKENSKAPS- OCH STATISTIKUPPGIFTER I SAMBAND MED EUROSYSTEMETS BALANSRÄKNING

VÄGLEDNING TILL KONTROLLFÖRFARANDET VID SAMMANSTÄLLNING AV RÄKENSKAPS- OCH STATISTIKUPPGIFTER

1. Denna bilaga beskriver det förfarande som skall tillämpas av de personer som sammanställer Europeiska centralbankens (ECB's) och de nationella centralbankernas (NCB:s) balansräkningar för att se till att det finns överensstämmelse mellan Eurosystemets aggregerade balansräkning vid månadsslutet, som används för statistiska ändamål, och dess finansiella veckorapport (WFS). En jämförelse görs mellan två tabeller i ECB's Månadsrapport: tabell 1.1 som innehåller räkenskapsuppgifter ("konsoliderad finansiell rapport för eurosystemet") och tabell 2.1 som innehåller statistiska uppgifter ("Aggregerad balansräkning för eurosystemet").

2. En förteckning över konsistenskontroller har upprättats (se tillägg 1). Om det förekommer några avvikelser mellan de två uppsättingarna av uppgifter måste dessa förklaras. Tillägg 2 ger en förklaring till dessa kontroller. De statistikaggregat i tabell 2.1 som används i jämförelserna återges i tillägg 3, som skapar en länk mellan dessa aggregat och de grundläggande balansräkningsposterna(1). När det gäller räkenskapsuppgifter ger Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2002/10 av 5 december 2002 angående den rättsliga ramen för upprättande av räkenskaper och rapportering i Europeiska centralbankssystemet en fullständig bakgrund till strukturen, den räkenskapspraxis som tillämpas och innehållet i WFS.

3. De personer som gör sammanställningen skall genomföra dessa kontroller varje månad för att säkra konsistensen mellan de grunduppgifter som lämnas av NCB för varje land och ECB:s balansräkning. Självfallet är en exakt överensstämmelse mellan de två uppsättningarna av uppgifter endast möjlig när avslutstidpunkten för räkenskaperna i WFS överensstämmer med referensuppgifterna i statistikrapporten (dvs slutet av månaden). I övriga rapporteringsperioder kommer dessa kontroller att leda till nära men inte perfekt överensstämmelse mellan räkenskaps- och statistikuppgifter. För de rapporteringsperioder där dessa två tidpunkter inte sammanfaller kan NCB göra en jämförelse mellan statistikuppgifterna och den "dagliga balansräkning" som framkommer vid sista arbetsdagen i månaden.

4. De personer som gör sammanställningarna skall till ECB [Money and Banking Statistics Division (MBSD)] rapportera utfallet av dessa kontroller. Dessa meddelanden skall överföras före eller tillsammans med statistikuppgifterna, dvs senast femtonde arbetsdagen efter referensperioden. Om kontrollerna avslöjar avvikelser, skall sammanställarna skicka förklaringar till MBSD, vilka som ett minimum skall beskriva de kontroller som har gjorts, avvikelsernas art, den inverkan de kan haft på tidigare tidsserier samt hur avvikelserna förväntas utvecklas framöver som det kommer att framgå i den kommande rapporteringen.

5. För att minimera arbetsbelastningen på NCB rekommenderas att en heltäckande förklaring, komplett med detaljer, normalt görs endast en gång om året. Under mellanliggande månader skall NCB endast lämna en förenklad version av denna förklaring, i vilken de endast markerar strukturella avvikelser mellan WFS och statistik-rapporten. Som vägledning skulle förklaringen kunna göras enligt bifogade mallar. Den första mallen (tillägg 4) visar det fullständiga utfallet av konsistenskontrollerna. Den andra mallen (tillägg 5) visar kontrollernas utfall i förenklad form.

6. Det är viktigt att samtliga NCB:er (och ECB:s Directorate Internal Finance) skickar kompletta förklarande beskrivningar vid samma tidpunkt under året. Detta gör det möjligt för MBSD att en gång om året författa en detaljerad rapport som beskriver de avvikelser som har identifierats. För år 2002 visar följande tidtabell vilken mall som rekommenderas och när den skall användas. Närmare bestämt skall nästa utförliga mall helst lämnas in i december 2003 och avse uppgifter i slutet av november 2003.

>Plats för tabell>

(1) En fullständig beskrivning av de grundläggande balansräkningsuppgifterna finns i förordning ECB/2001/13 av 22 november 2001 angående den konsoliderade balansräkningen för sektorn "monetära finansinstitut", bilaga I, del III, EGT L 333, 17.12.2001, s. 7, ändrad genom ECB:s förordning 2002/8, EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

Tillägg 1

>Plats för tabell>

Tillägg 2

KONTROLLER

FÖRKLARINGAR

Skulder

Kontroll nr 1.

Utelöpande sedlar och mynt: statistikkategorin "utelöpande sedlar och mynt" bör vara något större än räkenskapskategorin "utelöpande sedlar" pga att mynt utgivna av staten ingår i förstnämnda begrepp, men inte i sistnämnda.

Kontroll nr 2.

Inlåning från enheter med hemvist i euroområdet: statistikkategorin "inlåning från enheter med hemvist i euroområdet" bör vara större än summan av räkenskapsposterna "skulder i euro till enheter med hemvist i euroområdet", "övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet", "skulder i euro till övriga enheter med hemvist i euroområdet" och "skulder i utländsk valuta till enheter med hemvist i euroområdet". Detta pga att system-interna positioner på aggregerad nivå ingår i statistikkategorin (rapporterade på bruttobasis), men inte ingår i räkenskapsposterna(1). I räkenskapsposterna ingår dock eurosystem-interna positioner som utgör motposter till de eurosedeljusteringar som rapporteras under "övriga tillgångar/skulder". Denna statistikkategori kan sålunda bli mindre än summan av ovannämnda räkensskapsposter. Avvikelser kan också uppkomma när saldon i utländsk valuta omvärderas med olika frekvens (kvartalsvis för räkenskapsposter, månadsvis för statistikposter).

Kontroll nr 3.

Inlåning från enheter med hemvist i euroområdet, därav monetära finansinstitut (MFI): denna kontroll bör särskilja effekten av att system-interna saldon på bruttobasis ingår i statistikkategorin, medan de inte ingår i räkenskapskategorin(2). I princip bör som nämnts statistikuppgiften vara större än räkenskapsuppgiften. Som nämnts ovan kan den annorlunda klassificeringen av motposten till eurosedeljusteringen leda till ett omvänt förhållande. Vidare innehåller endast statistikaggregatet skulder i utländsk valuta till finansiella motparter.

Kontroll nr 4.

Inlåning från övriga enheter med hemvist i euroområdet: summan av de statistikkategorier som motsvarar "inlåning från den offentliga sektorn och från andra övriga enheter med hemvist" bör vara mindre än summan av räkenskapskategorierna för "skulder i euro till övriga enheter med hemvist i euroområdet (icke-vinstdrivande instituioner)" och "skulder i utländsk valuta till enheter med hemvist i euroområdet", pga att skulder i utländsk valuta till kreditinstitut endast ingår i räkenskapsuppgifterna.

Kontroll nr 5.

Emitterade värdepapper: statistikkategorin "emitterade värdepapper" bör vara lika med räkenskapskategorin "emitterade skuldcertifikat".

Kontroll nr 6.

Kapital och reserver: statistikkategorin "kapital och reserver" kan avvika något från motsvarande kategori i räkenskaperna och skillnaden förklaras av effekten av omvärderingar som förekommer kvartalsvis i vissa NCB:er. Dessutom uppkommer en skillnad när såväl balansräkningsposten i räkenskaperna "icke-utdelade vinster" som en del av posten "reserveringskonton" registreras som en undergrupp av "restposten" i räkenskaperna, men utgör del av statistikdefinitionen "kapital och reserver".

Kontroll nr 7.

Externa skulder: statistikkategorin "externa skulder" bör vara ungefär lika med summan av "skulderna i euro och i utländsk valuta till enheter med hemvist utanför euroområdet" samt "motposten speciella dragningsrätter tilldelade av IMF". Dessa två värden kan endast avvika från varandra pga olika periodicitet i värderingen.

Kontroll nr 8.

Restpost: samtliga avvikelser mellan statistikkategorin "resterande skulder" och räkenskapskategorin "övriga skulder" bör kunna förklaras med de avvikelser som har identifierats på annan plats i balansräkningen.

Tillgångar

Kontroll nr 9.

Lån till enheter med hemvist i euroområdet: se förklaringarna till kontroll nr 10 och 11.

Kontroll nr 10.

Lån till MFI:er med hemvist i euroområdet: statistikkategorierna "lån till enheter med hemvist i euroområdet, därav MFI:er" bör vara större än summan av räkenskapsposterna "utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet" och"övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet". Om det förekommer skillnader måste de huvudsakligen hänföra sig till att systeminterna poster rapporteras brutto i statistiken men nettas ut i räkenskapsrapporten (se även skulder)(3). Vidare ingår inte saldon i utländsk valuta i räkenskapsuppgifterna.

Kontroll nr 11.

Lån till offentliga sektorer belägna i euroområdet: räkenskapskategorier och statistikkategorier borde praktiskt taget helt överensstämma även om statistikkategorin är ett begrepp som omfattar samtliga valutor och kan vara större än räkenskapskategorin, som avser endast lån denominerade i euro.

Kontroll nr 12.

Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av enheter med hemvist i euroområdet: i teori bör statistikkategorin "andra värdepappper än aktier emitterade av enheter med hemvist i euroområdet" vara större än räkenskapskategorin "värdepapper i euro emitterade av enheter med hemvist i euroområdet" eftersom räkenskapskategorin inte innehåller innehav av värdepapper denominerade i utländsk valuta och innehav av några andra värdepapper klassificeras under "övriga tillgångar" (personalens pensionsfonder, placeringar i eget kapital etc.)

Kontroll nr 13.

Restpost: se förklaringen till kontroll nr 8.

Kontroll nr 14.

Externa tillgångar: statistikkategorin "externa tillgångar" bör vara något större än summan av räkenskapskategorierna "guld och guldfordringar" och "fordringar i utländsk valuta och euro på enheter med hemvist utanför euroområdet", eftersom vissa aktier och annat kapital samt kassa (sedlar) i utländsk valuta ingår i förstnämnda begreppet. De två värdena kan också avvika från varandra pga olika periodicitet i värderingen.

(1) I ett nationellt perspektiv skall denna effekt dock inte föreligga eftersom bägge uppgiftsgrupper rapporteras på bruttobasis medan endast räkenskapsuppgifter konsolideras av Europeiska centralbanken (och systeminterna poster nettas ut) i den finansiella veckorapporten.

(2) I ett nationellt perspektiv skall denna effekt dock inte föreligga eftersom bägge uppgiftsgrupper rapporteras på bruttobasis medan endast räkenskapsuppgifter konsolideras av Europeiska centralbanken (och systeminterna poster nettas ut) i den finansiella veckorapporten.

(3) I ett nationellt perspektiv skall denna effekt dock inte föreligga eftersom bägge uppgiftsgrupper rapporteras på bruttobasis medan endast räkenskapsuppgifter konsolideras av Europeiska centralbanken (och systeminterna poster nettas ut) i den finansiella veckorapporten.

Tillägg 3

Länk mellan posterna i tabell 2.1 i ECB:s månadsrapport och posterna i tabell 1 i den månatliga statistikrapporten

>Plats för tabell>

Tillägg 4

Mall för den årliga utförliga förklaringen av konsistenskontrollerna

Nationella centralbankens namn: ...

Konsistenskontroller vid slutet av månaden: ...

Utfallet av konsistenskontrollerna: samtliga kontroller uppfyller/uppfyller ej de linjära relationer som identifierats i bilaga II (v.g. förklara samtliga fall där den linjära relationen inte håller). De avvikelser mellan statistik- och räkenskapsuppgifter som konstaterats kan förklaras av följande faktorer (en eller flera faktorer behöver inte vara relevant):

Avvikelser pga revideringar

Avvikelsen/avvikelserna konstaterade i kontroll/kontrollerna nr ... beror på följande revideringar i statistikuppgifterna gjorda efter att räkenskapsuppgifterna i den finansiella veckorapporten har blivit offentliggjorda:

I förekommande fall, inverkan på tidigare uppgiftsserie(r): ...

Engångsrevidering eller regelbunden revidering?

Vid regelbunden revidering, v.g. ange storleksordningen: ...

"Avvikelser" pga olika regler för att presentera och klassificera

1. Avvikelsen/avvikelserna konstaterade i kontroll/kontrollerna nr ... beror på olika regler för att presentera: räkenskapsrapporterna presenteras på konsoliderad basis medan statistikrapporterna visas i form av aggregerade balansräkningar. Denna differens i sättet att presentera påverkar utfallet av de kontroller som avser systeminterna positioner (kontrollerna nr 2, 3, 9 och 10). I dessa fall visar statistikuppgifterna mycket större belopp än räkenskapsuppgifterna.

Till exempel: behandlingen av positioner gentemot övriga nationella centralbanker i Eurosystemet förklarar EUR miljoner i kontroll nr ...

I förekommande fall, inverkan på tidigare uppgiftsserie(r): ...

Engångsrevidering eller regelbunden revidering?

Vid regelbunden revidering, v.g. ange storleksordningen: ...

2. Avvikelsen/avvikelserna konstaterade i kontroll nr ... beror på olika kriterier för klassificeringen.

Till exempel: i kontroll nr 6 "kapital och reserver" är vinsterna ännu ofördelade och vissa avsättningskonton redovisas i restposten i räkenskapsuppgifterna, men utgör en del av statistikdefinitionen "kapital och reserver".

Till exempel: i kontroll nr 1 "utelöpande sedlar och mynt" ingår mynt utgivna av staten i de statistiska uppgifterna men inte i motsvarande räkenskapsposter.

I förekommande fall, inverkan på tidigare uppgiftsserier: ...

Engångsrevidering eller regelbunden revidering?

Vid regelbunden revidering, v.g. ange storleksordningen: ...

Samtliga övriga avvikelser, inbegripet rapporteringsfel.

Avvikelsen/avvikelserna konstaterade i kontroll nr. ... beror på felrapportering: uppgifterna har rapporterats felaktigt pga mänskliga faktorn och/eller andra orsaker. I förekommande fall, ange inverkan på tidigare uppgiftsserier: ...

Tillägg 5

Mall för den månatliga förenklade förklaringen till konsistenskontrollerna

NCB:s namn: ...

Konsistenskontroll för månadsslutet: ...

>Plats för tabell>

BILAGA III

LEVERANSSCHEMA FÖR STATISTIK ÖVER BALANSRÄKNINGSPOSTER

Avser referensperioden januari 2003-december 2003

Rapportering av statistik över balansräkningsposter per månad och kvartal

>Plats för tabell>

"-" Betyder inte tillämpligt

LEVERANSSCHEMA FÖR RÄNTESTATISTIK (HUSHÅLL OCH FÖRETAG) (KORTFRISTIG ANSATS)((Eftersom den exakta tidpunkten för övergången till monetära finansinstituts räntesatser (fortsättningsvis "MIR") inte ännu har fastställts har leveransschemat för RIR-statistiken utformats fram till referensperioden december 2003. Leveransschemat för RIR-statistiken förväntas bli upphävt under loppet av år 2003, vilket kommer att ske med det förenklade ändringsförfarandet i art. 9 av den här riktlinjen.))

Avser referensperioden januari 2003-december 2003

Rapportering av räntesatser (hushåll och företag)

>Plats för tabell>

LEVERANSSCHEMA FÖR MFI:s RÄNTESATSER

Avser referensperioden januari 2003 - december 2003

Rapportering av MFI:s räntestatistik

>Plats för tabell>

LEVERANSSCHEMA FÖR KASSAKRAVSTATISTIK

Avser referensperioden januari 2003-december 2003

Rapportering av kassakravstatistik

>Plats för tabell>

LEVERANSSCHEMA FÖR STATISTIK ÖVER MAKRO-RELATIONSTAL

Avser referensperioden januari 2003-december 2003

Rapportering av makrorelationstal

>Plats för tabell>

LEVERANSSCHEMA FÖR STATISTIK ÖVER ANDRA FINANSINSTITUT

Avser referensperioden Q1 2003-Q4 2003

Rapportering av andra finansinstitut

>Plats för tabell>

Ingen uppgift

LEVERANSSCHEMA FÖR STRUKTURSTATISTISKA INDIKATORER

Avser referensperioden 2002-2003

Rapportering av strukturstatistiska indikatorer

>Plats för tabell>

BILAGA IV

UPPGIFTER OM ELEKTRONISKA PENGAR SOM SKALL TILLHANDAHÅLLAS HALVÅRSVIS

RapporteringsordningE1 till E5: Serier som skall rapporteras under statistikrapporteringskravet för e-pengar.

Skuggade celler: Serier som kanske skall rapporteras i framtiden men inte är relevanta för närvarande.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

TABELL C

Definition av elektroniska pengar för statistikändamål

Elektroniska pengar. För statistiska ändamål avser elektroniska pengar förbetald valuta som lagrats elektroniskt med hjälp av en teknisk anordning, däribland kontantkort, som i omfattande utsträckning kan användas för betalningar till andra enheter än utställaren utan att ett bankkonto nödvändigtvis ingår i transaktionen. Dessa kort fungerar som instrument där inbetalning gjorts i förväg av innehavaren. För att betraktas som e-pengar skall dessa anordningar fungera som ett betalningsinstrument för allmänna syften(1). Två typer av e-pengar kan identifieras utifrån den elektroniska anordning där de lagras(2):

Hårdvarubaserade e-pengar (t.ex. kontantkort). Elektroniska penningprodukter som förser kunden med en bärbar elektronisk anordning, en typisk sådan anordning är ett IC-kort med ett mikroprocessorchip.

Mjukvarubaserade e-pengar. Elektroniska penningprodukter som utnyttjar en specialiserad programvara på en persondator och som särskilt kan användas för att föra över den elektroniska valutan via olika telekommunikationsnät, till exempel Internet.

Denna definition stämmer överens med artikel 1.6 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter(3).

(1) En definition av "allmänna syften" kanske behövs. (I så fall torde kommittén för betalningsavvecklingssystem konsulteras.)

(2) ECB:s definitioner. Dessa produkter definierades i ECB:s "Rapport om elektroniska pengar" (augusti 1998). Båda systemen medger överföring av elektronisk valuta. Den enda verkliga skillnaden mellan hårdvaru- och mjukvarubaserade produkter ligger i vilka säkerhetsåtgärder som används. Det skall också klargöras att kontantkort inte i sig är pengar. Endast elektroniska pengar som lagras på ett chip i kortet kan betraktas som pengar och kan användas till överföringar till tredje part.

(3) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

Tillägg

ÖVERFÖRINGSFÖRFARANDEN AVSEENDE KRAVEN PÅ RAPPORTERING AV ELEKTRONISKA PENGAR

1. Krav på uppgifterna

Överföringen av uppgifter till ECB omfattar följande serier:

- Elektroniska pengar emitterade av sektorn "andra monetära finansinstitut" ("andra MFI") i form av hårdvarubaserade pengar (förbetalda kort), utan angivelse av innehavarsektor.

- Elektroniska pengar emitterade av sektorn "andra monetära finansinstitut" ("andra MFI") i form av mjukvarubaserade pengar, utan angivelse av innehavarsektor.

Dessa kompletterande serier rapporteras till ECB som BSI-memorandumposter.

En annan rapporteringsram kommer till en början att användas för uppgifter om elektroniska pengar emitterade av andra enheter än monetära finansinstitut ("icke-MFI")(1).

2. Rapporteringsordning och kodningsstruktur

BSI-nyckelposterna används för att definiera de serier avseende elektroniska pengar som de nationella centralbankerna (NCB) rapporterar till ECB. Rapporteringsordningen för BSI-nyckelfamiljen ingår som bilaga XIII. Nedan beskrivs översiktligt de viktigaste dragen i denna nya rapporteringsordning och skillnaderna jämfört med rapporteringsordningen för balansräkningsposter.

Frekvens

Frekvensen för de uppgifter om saldon för elektroniska pengar som kan lämnas varierar mellan medlemsstaterna i euroområdet. De flesta av de nationella centralbankerna kan tillhandahålla uppgifter för varje månad, medan ett fåtal kan erbjuda uppgifter mer sällan (kvartals- eller halvårsvis). Därför kan posterna avseende elektroniska pengar rapporteras till ECB minst varje halvår, varvid frekvenskoden "M" i kodlistan CL_FREQ bör användas så att de länder som kan får möjlighet att lämna uppgifter oftare. Uppgiften om referensmånad kommer att avse den sista månaden i den aktuella perioden(2).

Sektoruppdelningen i balansräkningen

Endast emissioner av elektroniska pengar av sektorn "andra monetära finansinstitut" ("andra MFI") beaktas i den här rapporteringsordningen. Koden "A" i kodlistan CL_BS_REP_SECT används.

BSI

I ordningen för rapportering av balansräkningsposter för sektorn "monetära finansinstitut" klassificeras elektroniska pengar som del av "inlåning över natten"(3). Följande två poster har lagts till på skuldsidan av balansräkningen för sektorn "monetära finansinstitut" som underposter till "inlåning över natten":

- Inlåning över natten - varav elektroniska pengar: hårdvarubaserade

- Inlåning över natten - varav elektroniska pengar: mjukvarubaserade

Värdena "LE1" för "hårdvarubaserade elektroniska pengar" och "LE2" för "mjukvarubaserade elektroniska pengar" i kodlistanCL_BS_ITEM används.

Motpostsområde

Rapporteringsordningen bygger på att uppgifter om poster avseende elektroniska pengar rapporteras utan angivelse av motpostsområde. Ställningarna klassificeras som "ofördelat" och koden "Z5" i kodlistan CL_COUNT_AREA används för motpostsområdet.

Balansräkningens motpostssektor

Liksom vad gäller motpostsområdet anges motpostssektorn inte i denna rapporteringsordning och posterna avseende elektroniska pengar definieras för närvarande utan angivelse av innehavarsektor. Motpostssektorn specificeras inte, och värdet "0000" i kodlistan CL_COUNT_SECTOR används.

Transaktionsvaluta

Poster avseende elektroniska pengar rapporteras uppdelade efter valuta: emissioner i euro ("EUR") och i övriga valutor ("Z06") anges separat.

3. Överföring av uppgifter

Den serie för elektroniska pengar som beskrivs i den här rapporteringsordningen överförs av NCB till ECB minst en gång per halvår, närmare bestämt sista bankdagen i mars och september. I takt med att NCB får tillgång till uppgifter förutses att överföringen av uppgifter kommer att ske oftare, vilket i så fall sker senast sista bankdagen i månaden efter referensperiodens slut(4).

(1) Tills vidare kommer uppgifter om de emissioner av elektroniska pengar som görs av andra enheter än monetära finansinstitut att rapporteras till ECB på Excel-blad. Ingen serienyckel bestäms för denna post i den här rapporteringsordningen. De medlemsstater där företeelsen existerar kommer att behöva rapportera serien enligt den tidtabell som översiktligt beskrivs i avsnitt 3.

(2) Sista månaden i det kvartal eller det halvår som posten avser.

(3) Enligt definitionen i tabell 1 i förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut, EGT L 333, 17.12.2001, s. 1. ändrad genom förordningen ECB/2002/8, EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(4) De NCB som behöver längre tid för att ta fram slutgiltiga saldon för elektroniska pengar kan rapportera de senast tillgängliga uppgifterna senast sista bankdagen i den aktuella månaden.

BILAGA V

STATISTIK FÖR MAKROANALYS AV FINANSIELL STABILITET

RAPPORTERINGSORDNING FÖR KREDITINSTITUT

Inledning

1. För analyser på makronivå av den finansiella stabiliteten inom banksystemet i Europeiska unionen behövs det en rapporteringsordning för utbyte av balansräkningsuppgifter avseende kreditinstitut.

2. För närvarande rapporteras uppgifter från separata balansräkningar för Europeiska centralbanken (ECB), de nationella centralbankerna (NCB:s) och för "andra monetära finansinstitut"(1) ("andra MFI") enligt tabellerna 1-4 i förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut, ändrad genom förordningen ECB/2002/8(2). Dessa uppgifter förslår emellertid inte för analyser av makrofinansiell stabilitet i de länder där den rapporterande populationen av "andra monetära finansinstitut" består av både kreditinstitut och penningmarknadsfonder (MMF) och där de sistnämndas inverkan är väsentlig(3). I dessa fall behövs en särskild rapporteringsordning som avser enbart underkategorin "kreditinstitut" ("KI") för beräkningen av indikatorer på den makrofinansiella stabiliteten. En sådan ordning skulle dessutom tillgodose kommissionens (Eurostats) behov av årlig balansräkningsstatistik för sin statistik över finansiella tjänster.

Rapporteringsordning

3. För beräkningen av indikatorerna i fråga rapporterar de nationella centralbanker som uppfyller kriterierna nedan separata uppgifter avseende enbart sektorn "kreditinstitut" när det gäller tabellerna 1, 2 och 4 i förordning ECB/2001/13. När det gäller tabell 1 behövs hela tabellen för beräkningen av stabilitetsindikatorerna (MPI)(4). När det gäller tabellerna 2 och 4 behövs för närvarande bara vissa av serierna för beräkningen av indikatorerna. De nationella centralbankerna får emellertid frivilligt rapportera även de övriga serierna, detta för att underlätta den kompletterande rapporteringen och göra det lättare att uppfylla tänkbara framtida krav. Inga uppgifter krävs under tabell 3 (inga ytterligare statistikuppgifter krävs sålunda för kreditinstitut). Uppgifterna om sektorn "kreditinstitut" rapporteras kvartalsvis, både för stockar och i förekommande fall för flödesjusteringar.

4. De nationella centralbankerna rapporterar tabellerna 1 (stockar och flöden), 2 och 4 med uppgifter avseende enbart sektorn "kreditinstitut" ("KI") (se rapporteringsordningarna i tillägg 2 till den här bilagan). För tabell 1 krävs en fullständig rapport(5), medan -tabellerna 2 och 4 innehåller både obligatoriska och icke-obligatoriska serier.

5. Uppgifterna rapporteras varje kvartal, senast 28 bankdagar efter slutet av referensperioden (jf kalendern i bilaga III).

6. Enligt krav från användarna rapporterar de nationella centralbankerna dessutom, som memorandumposter, inlåning uppdelad efter motpost på "kreditinstitut" (utom centralbanker), "andra monetära finansinstitut" ("andra MFI") och "andra enheter än monetära finansinstitut" ("icke-MFI"). För de fall där denna information inte är tillgänglig har användarna kommit överens om att använda begreppet "inlåning från monetära finansinstitut" såsom det kan utläsas ur tabell 1 (dvs. utan vidare åtskillnad inom sektorn "monetära finansinstitut").

7. Kraven i fråga om makrofinansiell stabilitet avser uppgifter i form av stockar och flöden, varvid de sistnämnda anges som transaktionsvärden. Detta innebär att det behövs så kallade justeringsuppgifter. Sådana uppgifter finns för närvarande för stockuppgifterna i tabellerna 1 och 2, men däremot inte för tabell 4. Härvidlag utreder man fortfarande behovet av att tillhandahålla justeringsuppgifter för tabell 4. Tills vidare kommer användare att förlita sig enbart på skillnaderna i stockar efter justering för växelkursförändringar (som beräknas av ECB).

Täckning

8. I princip bör de kompletterande uppgifterna om balansräkningen för sektorn "kreditinstitut" täcka 100 procent av de institut som tillhör den sektorn. I de fall där rapporteringen i själva verket täcker mindre än 100 procent av instituten på grund av principen "cutting off the tail" uppmanas de nationella centralbankerna att göra en uppräkning avseende den del som saknas så att de rapporterade uppgifterna ger 100 procents täckning. Härigenom kan man se till att indikatorerna för de olika medlemsstaterna är i högre grad jämförbara och undvika skillnader mellan dessa uppgifter och balansräkningsuppgifterna för hela sektorn "monetära finansinstitut", där det också sker en sådan uppräkning för fullständig täckning.

Rapporteringsskyldighet

9. Separata uppgifter om balansräkningen för sektorn "kreditinstitut" skall rapporteras i enlighet med rapporteringsordningarna i tilläggen 1 och 2 av de nationella centralbankerna i de länder där den rapporterande populationen av "andra monetära finansinstitut" består av både kreditinstitut och penningmarknadsfonder och där penningmarknadsfondernas inverkan anses vara statistiskt betydelsefull. Penningmarknadsfondernas inverkan anses vara betydelsefull om båda kriterierna nedan samtidigt är uppfyllda:

- Kriterium 1: Skillnaden mellan balansomslutningen för sektorn "monetära finansinstitut" och balansomslutningen för dess underkategori "kreditinstitut" överstiger under längre tid 5 miljarder euro.

och

- Kriterium 2: Sektorn "andra monetära finansinstitut än kreditinstitut" (dvs. penningmarknadsfonder) inverkar på flera poster på endera sidan av balansräkningen för sektorn "monetära finansinstitut"(6).

10. De medlemsstater där båda kriterier för närvarande är uppfyllda är följande: Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Grekland och Luxemburg. Dessa länders nationella centralbanker rapporterar sålunda uppgifter enligt den kompletterande rapporteringsordningen. Det kontrolleras regelbundet huruvida ovannämnda kriterier är uppfyllda.

11. ECB kommer att årligen göra en utvärdering av rapporteringsordningen.

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) Uppgifter om när penningmarknadsfondernas inverkan på uppgifterna om kategorin "andra monetära finansinstitut" anses vara väsentlig finns nedan. Dessutom förekommer i några länder ett fåtal andra institut klassificerade som monetära finansinstitut, men dessa är inte väsentliga.

(4) Naturligtvis med undantag av skuldposten "Penningmarknadsfonders andelar".

(5) Utom posten "Penningmarknadsfondandelar".

(6) Detta kriterium är exempelvis uppfyllt om balansräkningen för penningmarknadsfonderna inverkar på en skuldpost ("Penningmarknadsfondandelar") och två eller flera tillgångsposter (t.ex. "Andra värdepapper än aktier uttryckta i euro och emitterade av inhemsk offentlig sektor" och "Penningmarknadspapper, uttryckta i euro och emitterade av inhemska monetära finansinstitut"). Kriteriet är också uppfyllt om balansräkningen för penningmarknadsfonderna inverkar på två skuldposter (t.ex. "Penningmarknadsfondandelar" och "Inlåning i euro hos inhemska monetära finansinstitut") och en tillgångspost (t.ex. "Andra värdepapper än aktier uttryckta i euro och emitterade av inhemsk offentlig sektor"). Däremot är kriteriet inte uppfyllt om balansräkningen för penningmarknadsfonderna inverkar på bara en skuldpost och en tillgångspost.

Tillägg 1

RIKTLINJER FÖR ÖVERFÖRINGEN AV UPPGIFTER FRÅN NCB TILL ECB

Rapporteringsordning för kreditinstitut

1. Den rapporteringsordning som finns bifogad i tillägg 2 gäller enbart sektorn "kreditinstitut" ("KI") enligt gemenskapsrättens definition, medan tabellerna 1-4 i förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (MFI)(1) ändrad genom forordning ECB/2002/8(2) omfattar balansräkningsuppgifter för hela sektorn "andra monetära finansinstitut" ("andra MFI").

2. De koder som används för posterna i den nya rapporteringsordningen ingår i balansräkningsposternas nyckelposter. Deras dimensioner och attribut redovisas i bilaga XIII Observera följande:

- Eftersom de balansräkningsuppgifter som avser enbart sektorn "kreditinstitut" inte rapporteras oftare än kvartalsvis, är dimension nr 1 (frekvens) alltid "Q" (kvartalsvis).

- Dimension nr 4 (uppdelning av balansräkningens referenssektor) är "R" (kreditinstitut omfattade av kassakrav) för samtliga poster.

3. Denna rapporteringsordning omfattar sju tabeller: Tabell 1_kreditinstitut (stockar), Tabell 2_kreditinstitut (stockar), Tabell 4_kreditinstitut (stockar), Tabell 1_kreditinstitut omklassificeringar, Tabell 1_kreditinstitut omvärderingar, Tabell 2_kreditinstitut omklassificeringar och Tabell 2_kreditinstitut omvärderingar.

4. Tabellen Tabell 1_kreditinstitut (stockar) motsvarar tabell 1 (månadsuppgifter) i förordning ECB/2001/13. För Tabell 1_kreditinstitut krävs en fullständig rapport med undantag av posten "Penningmarknadsfondandelar".

5. Tabellen Tabell 2_kreditinstitut (stockar), som motsvarar tabell 2 (kvartalsuppgifter) i förordning ECB/2001/13, innehåller obligatoriska och icke-obligatoriska serier. De obligatoriska serierna omfattar inlåning och utlåning gentemot "övriga utlandet" med ytterligare uppdelning efter sektor. I den bifogade tabellen markeras obligatoriska poster med tjocka cellväggar.

6. Tabellen Tabell 4_kreditinstitut (stockar), som motsvarar tabell 4 (kvartalsuppgifter) i förordning ECB/2001/13, innehåller obligatoriska och icke-obligatoriska serier. Bara serierna för utlåning till "övriga utlandet", med relevant uppdelning efter sektor och valuta, behandlas som obligatoriska. I den bifogade tabellen markeras obligatoriska poster med tjocka cellväggar. De nationella centralbankerna uppmanas dock att frivilligt rapportera även de icke-obligatoriska serierna, eftersom detta kan underlätta både den kompletterande rapporteringen och fullgörandet av tänkbara framtida skyldigheter.

7. Återstående fyra tabeller är en anpassning till motsvarande tabeller i bilaga IX. Vissa mindre ändringar har gjorts i tabellerna med syftet att minimera rapporteringsbördan för de nationella centralbankerna (NCB). I den bifogade tabellen markeras obligatoriska poster med tjocka cellväggar. De nationella centralbankerna uppmanas dock att frivilligt rapportera även de icke-obligatoriska serierna, eftersom detta kan underlätta både den kompletterande rapporteringen och fullgörandet av tänkbara framtida skyldigheter.

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

Tillägg 2

Stockar

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Celler med tjocka väggar avser obligatoriska poster.

>Plats för tabell>

Celler med tjocka väggar avser obligatoriska poster

Fluxus

>Plats för tabell>

Celler med tjocka väggar avser obligatoriska poster.

>Plats för tabell>

Celler med tjocka väggar avser obligatoriska poster

>Plats för tabell>

Celler med tjocka väggar avser obligatoriska poster.

>Plats för tabell>

Celler med tjocka väggar avser obligatoriska poster.

BILAGA

STRUKTURSTATISTISKA INDIKATORER

FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERINGSORDNING OCH SAMMANSTÄLLNING

Inledning

1. För att genomföra en regelbunden analys av bankstrukturen i Europeiska unionen (EU) behöver banktillsynskommittén uppgifter för sammanställning av strukturstatistiska indikatorer. Listan över strukturstatistiska indikatorer omfattar tjugonio serier. Tolv av dessa serier kan sammanställas utifrån uppgifter som redan är tillgängliga inom Europeiska centralbanken (ECB). Ytterligare fjorton indikatorer kan endast sammanställas med hjälp av uppgifter som insamlas av nationella centralbanker (NCB), och de övriga tre indikatorerna sammanställs av Working Group on Banking Developments som använder andra icke harmoniserade källor.

2. I denna bilaga ges en rapporteringsordning och föreskrifter om sammanställning av de fjorton indikatorer som sammanställs med användning av uppgifter från NCB. Denna uppgiftsinsamling kommer att utgå från den information som redan är tillgänglig inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

3. Den fullständiga listan över indikatorer finns nedan. De indikatorer som skall produceras med användning av tilläggsuppgifter från NCB markeras med fet text.

TABELL 1.

Strukturindikatorer uppdelade efter kategori av uppgiftskällor

>Plats för tabell>

Avsnitt 1. Rapporteringsordning

4. Den rapporteringsordning som skall användas för denna uppgiftsöverföring bifogas i tillägg 1. Uppgifter för att beräkna strukturindikatorer för kreditinstitut (KI) skall lämnas årligen. Uppgifterna, som hänför sig till föregående året, rapporteras senast i slutet av mars. Utgångspunkten är att detta tidskrav kan uppfyllas för samtliga indikatorer med undantag av indikator nr 3 "antal anställda hos KI", vilka uppgifter om det är möjligt bör lämnas senast i slutet av maj varje år och avse föregående år.

5. Den statistik som krävs utgörs som framgår av uppgifter i form av stockar, absoluta tal eller relationstal. Förutom stockar krävs att uppgifter för justering av flöden rapporteras, om de är tillgängliga. Vad gäller balansräkningsuppgifter avser flödesjusteringarna pris- och valutakursomvärderingar, nedskrivningar och avskrivningar, och omklassificeringar. För att förenkla rapporteringsordningen bör flödesjusteringarna rapporteras sammanlagt som en totalsiffra, utan ytterligare uppdelning efter kategori av justering. Om flödesuppgifter inte är tillgängliga kommer användarna att förlita sig på differenser mellan stockar som är justerade för valutkursförändringar (vilka beräknas av ECB). Flödesjusteringar kan inte tillämpas när det gäller absoluta tal och relationstal.

6. I princip bör de uppgifter som insamlas täcka 100 procent av de institut som definierats som "KI" i gemenskapens lagstiftning (se avsnitt I.2 del I av bilaga I till Europeiska centralbankens förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1) ändrad genom förordning ECB/2002/8(2)). När den faktiskt rapporterade täckningen är mindre än 100 procent till följd av att cutting-off-the-tail-metoden använts ombeds NCB att göra en uppräkning av de uppgifter de lämnar för att säkra 100 procents täckning. Härigenom blir indikatorerna jämförbara mellan medlemsstaterna och konsistenta med MFI:s balansräkningsuppgifter som räknas upp i enlighet med bilaga XIV.

7. Enkla konsistenskontroller kommer att göras av ECB när uppgifterna inkommer. Om t.ex. indikator nr 18 är noll måste också indikator nr 19 vara noll. Detta gäller på samma sätt för indikatorerna nr 20-21, 23-24 och 25-26. Dessutom kan jämförande kontroller göras mellan indikatorerna nr 18 och 23 och listan över MFI. Föreskrifter om överföringen bifogas i tillägg 2.

Avsnitt 2. Föreskrifter om sammanställningen

8. NCB skall lämna uppgifter för 14 indikatorer (andra gruppen i tabell 1) enligt de begreppsmässiga och metodologiska föreskrifterna nedan. Det allmänna syftet är att se till att så långt som möjligt hålla sig till de statistiska principer som har antagits för sammanställningen av MBS-uppgifter (som används för flertalet indikatorer i den första gruppen i tabell 1). Uppgifter bör exempelvis aggregeras och inte konsolideras; hemvistprincipen skall utgå från den s.k. "värdlandsansatsen"; balansräkningsuppgifter skall rapporteras på bruttobasis osv.

9. Nedan beskrivs de uppgifter som NCB skall lämna. NCB bör rapportera samtliga avvikelser från de definitioner och de föreskrifter som beskrivs nedan till ECB för övervakning av nationell praxis. Uppgifter om eventuella avvikelser skall rapporteras i sista kolumnen i rapporterna.

10. Indikator nr 2: Antal lokala enheter ("branches" (filialer) av KI. Denna indikator avser antalet filialer vid slutet av referensperioden. Definitionen av lokal enhet finns i förordning ECB/2001/13: "Filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget"(3). Detta innebär att denna indikator endast bör omfatta filialer som ägs av KI. Kontor av institutionella enheter som själva inte är KI skall inte ingå, även om de tillhör samma grupp som ett KI. Detta är nödvändigt för att undvika störningar i jämförelsen mellan denna indikator och t.ex. indikator nr 7 över KI:s samtliga tillgångar.

11. För att uppnå konsistens bör samtliga NCB använda ECB:s definition.

12. Indikator nr 3: Antal anställda i KI. Denna indikator avser genomsnittsantalet anställda under referensåret. Den definition som används för denna indikator ligger nära den som används av Eurostat(4). Uppgifter för denna indikator skall dock endast omfatta anställda av KI. Anställda av finansinstitut som inte är KI skall inte ingå, även om dessa institut tillhör samma grupp.

13. Indikator nr 5: De fem största KI:s andel av totala tillgångar (CR5). Denna indikator avser koncentrationen i banksektorn. Användarna har uttryckt en önskan om att använda en konsoliderad "gruppansats" för beräkning av denna indikator, i vilken två eller fler institut som tillhör samma grupp räknas som ett institut. En sådan ansats kan för närvarande inte tillämpas om MBS-uppgifter används av två skäl. För det första är MBS-uppgifter icke-konsoliderade(5) och det vore därför inte möjligt att ta med balansräkningar för andra grupper av institut eller att netta gruppinterna tillgångar och skulder. För det andra skulle uppgifter om ägande i vart fall inte vara tillgängliga och skulle behöva hämtas från tillsynskällor.

14. Av dessa skäl bör NCB hålla sig till en okonsoliderad "aggregerad" ansats för beräkning av indikator nr 5, och bör sålunda: (1) rangordna rapporterande KI:s balansomslutning, (2) beräkna summan av de fem största balansomslutningarna och summan av samtliga balansomslutningar och (3) dividera dessa två siffror. De uppgifter som skall rapporteras till ECB bör uttryckas i procenttal (t.ex. ett värde på 72,4296 % bör rapporteras som 72,4296 och inte som 0,7243). Även om sammansättningen av de fem största bankerna kan variera i tiden bör NCB endast rapportera andelen av de fem största KI vid en given tidpunkt (slutet av december av referensåret).

15. Indikator nr 6: Herfindahl-index för KI:s samtliga tillgångar. I likhet med föregående indikator hänför sig denna indikator till koncentrationen i banksektorn. NCB bör så långt det går följa en "aggregerad" ansats. Beräkningen av denna indikator skulle vara helt exakt endast om den individuella balansräkningen för varje KI vore tillgänglig. Eftersom MBS-ramen tillåter att grupper av KI i undantagsfall rapporteras på konsoliderad basis kan det dock inträffa att inte all nödvändig statistisk information är tillgänglig (detta skulle kunna vara fallet för Rabobank i Nederländerna). I detta fall bör beräkningen av Herfindahl-indexet inbegripa den aggregerade balansräkningen för varje KI som ingår i gruppen, kanske med hjälp av räkenskapsuppgifter ur årredovisningar för dessa institut. Det är också möjligt att inte alla KI i "tail" rapporterar uppgifter för slutet av året. I så fall bör uppgifterna räknas upp.

16. NCB skall rapportera Herfendahl-index till ECB enligt följande formel:

>Hänvisning till >, i vilket:

n = totala antalet KI i landet, Xi = summa tillgångar av CIi, och X = [sum ]n i = 1Xi = summa tillgångar för alla KI i landet. Indexets värde är summan av kvadraterna av samtliga KI:s marknadsandelar i banksektorn.

17. Indikator nr 15: Summa placeringar av försäkringsföretag. Vid framtagandet av denna indikator(6) definieras ett försäkringsföretag som ett företag som har erhållit auktorisation i enlighet med artikel 6 i rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring(7) eller artikel 6 i rådets första direktiv 79/267/EEG av den 5 mars 1979 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva direkt livförsäkringsrörelse(8). Återförsäkring ingår ej. Uppgifterna avser dessa bolags totala finansiella tillgångar, vilka härleds genom att från den aggregrade balansomslutningen subtrahera icke-finansiella tillgångar (anläggningstillgångar). Om det är nödvändigt bör siffrorna räknas upp för att åstadkomma 100 procents täckning. Om separata uppgifter över försäkringsföretag inte är tillgängliga kan denna indikator kombineras med indikator nr 17 "summa tillgångar förvaltade av pensionsinstitut" för att bilda en enda indikator. NCB bör markera serien om rapportering sker i "kombinerad" form.

18. Indikator nr 17: Summa tillgångar förvaltade av pensionsinstitut. Dessa uppgifter avser den aggregerade balansomslutningen av s.k. "autonoma pensionsinstitut", dvs. särskilda institutionella enheter vars huvudsakliga verksamhet utgörs av fondering av pensioner. Dessa är ej försäkringsföretag(9). Om särskilda uppgifter för pensionsinstitut inte är tillgängliga kan denna indikator kombineras med indikator nr 15 till en enda indikator som skall rapporteras under indikator nr 15. I detta fall bör "uppgift saknas" anges för indikator nr 17.

19. Indikator nr 18: Antal filialer till KI från EEA-länder. Denna indikator avser antalet filialer till KI med hemvist i andra EEA-länder, dvs.inhemska filialer ingår ej. Om ett kreditinstitut har fler än en filial i ett visst land räknas dessa som en. Eftersom uppgifter insamlade för listan över MFI har tillhandahållits ECB först från januari 1999 bör NCB lämna de saknade uppgifterna för årssluten 1997 och 1998. NCB bör se till att uppgifter fr.o.m. slutet av 1999 är konsistenta med de uppgifter som rapporteras inom ramen för listan över MFI.

20. Indikator nr 19: Summa tillgångar av filialer till KI från EEA-länder. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen av de filialer som täcks av indikator nr 18.

21. Indikator nr 20: Antal dotterbolag till KI från EEA-länder. Denna indikator avser antalet dotterbolag som kontrolleras av KI med hemvist i andra EEA-länder, dvs. inhemska dotterbolag ingår ej. ECB:s definition av dotterbolag framgår av förordning ECB/2001/13: "Dotterbolag är avskilda enheter i bolagsform i vilka en annan enhet är majoritets- eller fullständig deltagare ...". Inte alla dotterbolag räknas utan endast de som själva är KI.

22. Indikator nr 21: Summa tillgångar av dotterbolag till KI från EEA-länder. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen av de dotterbolag som täcks av indikator nr 20.

23. Indikator nr 23: Antal filialer till KI från tredje land. Denna indikator avser antalet inhemska filialer till KI från tredje land. "Tredje land" är länder som inte ingår i EEA. Om en bank har fler än en filial i ett visst land räknas de som en enda. Återigen bör NCB se till att uppgifterna är konsistenta med de som rapporteras inom ramen för listan över MFI.

24. Indikator nr 24: Summa tillgångar av filialer till KI från tredje land. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen av de filialer som täcks av indikator nr 23.

25. Indikator nr 25: Antal dotterbolag till KI från tredje land. Denna indikator avser antalet dotterbolag med hemvist i sitt nationella territorium som kontrolleras av KI med hemvist i tredje land.

26. Indikator nr 26: Summa tillgångar av dotterbolag till KI från tredje land. Denna indikator avser den aggregerade balansomslutningen av de dotterbolag som täcks av indikator nr 25.

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) Denna variabel insamlas också av Eurostat, men med lång eftersläpning. Eurostat använder följande definition av lokal enhet: Ett företag eller del därav (t.ex. verkstad, fabrik, lokal, kontor, gruva eller förråd ) beläget på en viss geografisk plats. På eller från denna plats sker ekonomisk verksamhet i vilken - med vissa undantag - en eller fler personer arbetar (även om det endast är deltidsarbete) för ett och samma företag. Jf. Eurostat, Methodological manual för statistics on credit institutions (Metodhandbok för statistik om kreditinstitut), upplaga 1.8, december 2001, s. 11 och 23. Denna handbok kan på begäran erhållas från Eurostat, dock endast på engelska.

(4) Denna indikator samlas även in av Eurostat, som använder följande definition: "Antal sysselsatta definieras som det totala antalet personer som arbetar i den observerade enheten (inbegripet arbetande ägare, delägare som regelbundet arbetar i enheten samt obetald familjearbetskraft), samt personer som arbetar utanför enheten men tillhör den och får betalt av den (t.ex. försäljare, leveranspersonal, grupper för reparation och underhåll). Det omfattar personer som är frånvarande under en kort tid (t.ex. på grund av sjukledighet, semester eller särskild ledighet) och strejkande, men inte dem som är frånvarande på obestämd tid. Det omfattar också deltidsarbetare som betraktas som sådana enligt det berörda landets lagstiftning och som står upptagna på lönelistan, jämte säsongsarbetare, lärlingar, praktikanter och hemmaarbetande som står upptagna på lönelistan. Antalet sysselsatta omfattar inte personer som tillhandahålls enheten av andra företag, personer som utför reparations- och underhållsarbeten vid den observerade enheten för andra företags räkning, samt dem som fullgör obligatorisk militärtjänst. Med obetald familjearbetskraft avses personer som bor tillsammans med enhetens ägare och arbetar regelbundet för enheten men inte har ett anställningskontrakt och inte tar emot ett fastlagt belopp för det arbete de utför. Detta omfattar endast de personer som inte står upptagna på ett annat företags lönelista där de har sin huvudsysselsättning. Märk att det för att uppgifterna skall vara jämförbara är nödvändigt att ange huruvida frivillig arbetskraft räknats med under denna rubrik eller inte Kommissionens förordning (EG) nr 2700/98 om definitioner av uppgifter för statistik över företagsstrukturer, kod 16 110. Kommentar: Placeringen på företagsnivå måste när det gäller företagsgrupper säkras genom en fördelningsnyckel (verskställande direktörer skall ingå; icke- anställda aktörer skall ej ingå) Antalet anställda personer beräknas som årsgenomsnitt" Jf. Eurostat, Methodological manual for statistics on credit institutions (Metodhandbok för statistik om kreditinstitut), upplaga 1.8 december 2001, s. 34.

(5) Förordning ECB/2001/13 tillåter dock ett undantag, nämligen rapportering av konsoliderade balansräkningsuppgifter för grupper av kreditinstitut (t.ex. Rabobank i Nederländerna).

(6) I ENS 95 är motsvarande sektor för denna indikator S. 125a. "ENS 95" är Europeiska räkenskapssystemet av 1995, enligt bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni 1996 angående Europeiska systemet av nationella och regionala räkenskaper i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, senast ändrad i Europeiska parlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1.

(7) EGT L 228, 16.8.1973, s. 3.

(8) EGT L 63, 13.3.1979, s. 1.

(9) I ENS 95 utgör motsvarande sektor för denna indikator S.125b.

Tillägg 1

Rapporteringsordning för de 14 strukturstatistiska indikatorer som sammanställs med användning av uppgifter lämnade av NCB

Land:

Referensår:

>Plats för tabell>

Tillägg 2

Elektronisk överföring av strukturstatistiska indikatorer för banker - nyckelfamiljkoden: ECB_SSI1

Nyckelfamiljen för strukturstatistiska indikatorer för banker (i fortsättningen "SSI") avser strukturindikatorerna för kreditinstitut ("KI"), och sektorerna "försäkringsföretag" och "pensionsinstitut" i Europeiska unionens (EU) medlemsstater. Den har konstruerats för att så långt som möjligt bygga på de nyckelfamiljskodlistor och de värden som redan har fastställts för balansräkningspost (BSI)-statistiken.

Avsnitt 1. Dimensioner

I följande tabell beskrivs de dimensioner som används i ECB_SSI1-nyckelfamiljen. För SSI-statistiken har åtta dimensioner som är nödvändiga för att identifiera tidsserierna fastställts.

TABELL 1.

Dimensioner som används i nyckelfamiljen ECB_SSI1

>Plats för tabell>

Värdet för var och en av de åtta statistikdimensionerna hämtas från motsvarande kodlista. Enligt ovanstående tabell hämtas t.ex. värdet för dimensionen REF_AREA (referensområde) från kodlistan CL_AREA_EE. Dimensionerna för ECB_SSI1-nyckelgruppen beskrivs nedan, i samma ordningsföljd som positionen i nyckeln.

Dimension nr 1: Frekvens (FREQ; längd: ett tecken)

Denna dimension anger den rapporterade tidsseriens frekvens. Det värde som används i ECB_SSI1-nyckelgruppen är "A" för årliga uppgifter och hämtas i kodlistan CL_FREQ.

Dimension nr 2: Referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension avser det land där den rapporterande institutionen har sin hemvist. Kodlistan i detta sammanhang, CL_AREA_EE, innefattar standard ISO-landsförteckningen och ytterligare några värden som beskrivs under punkt 6 (dimension nr 6: Motpartsområde). Den undergrupp av värden som används i ECB_SSI1- nyckelgruppen motsvarar de 15 medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU).

Dimension nr 3: Referenssektoruppdelning enligt ENS 95 (ENS_95_SECTOR; längd: fyra tecken).

Denna dimension anger strukturindikatorernas referenssektor och hänför sig till kodlista CL_ESA95_SECTOR: För närvarande används en undergrupp med fyra värden: kreditinstitut (definierade enligt gemenskapslagstiftningen) ("122C"), försäkringsföretag och pensionsinstitut ("1250"), och separat försäkringsföretag ("1251") och pensionsinstitut ("1252").

Dimension nr 4: Strukturstatistiska indikatorers "name" (namn) (SSI_INDICATOR; längd: tre tecken)

Denna dimension motsvarar listan över strukturstatistiska indikatorer och hänför sig till kodlistan CL_SSI_INDICATOR. De värden som tilldelas de olika indikatorna anges med ett prefix. Värdet "H" används för Herfindahl-indexet, värdet "N" för alla statistiska indikatorer som uttrycks i absoluta tal, värdet "S" för de serier som uttrycks i andelar och slutligen värdet "T" för "summa tillgångar".

Dimension nr 5: Typ av uppgift (DATA_TYPE; längd: ett tecken)

Denna dimension beskrivs i kodlistan CL_DATA_TYPE och anger den typ av uppgift som skall rapporteras: brutto stockar ("1"), omklassificering och andra justeringar ("5"), andra omvärderingsjusteringar ("7") och ospecificerat ("X"). Värdet "X", ospecificerat, används för rapportering av relationstal och indexserier. Värdet "1", stockar, används för rapportering av absoluta tal och stock-serier (t.ex. antal anställda, summa tillgångar).

Justeringsuppgifter tillämpas endast när det gäller BSI-serier, de tillämpas och rapporteras ej för absoluta tal, relationstal eller index.

Omklassificeringar och andra justeringar omfattar förändringar i tillgångarna och skulderna i balansräkningen för den rapporterande sektorn som en följd av (1) förändringar i den rapporterande populationen, (2) omstrukturering av företag, (3) omklassificering av tillgångar och skulder och (4) rättelse av sådana rapporteringsfel som av tekniska skäl inte kan avlägsnas från stockuppgifterna för hela den period som berörs. Närmare bestämt kommer omklassificeringar för året 2001 att täcka förändringarna till följd av Greklands tillträde till euroområdet.

Andra justeringar för omvärdering omfattar förändringar i priser/kurser för värdepapper som emitterats, sålts eller innehavet och förändringar till följd av att lån som nedskrivits eller avskrivits tas bort ur balansräkningen.

Dimension nr 6: Motpartsområde (COUNT_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension avser hemvisten för strukturindikatorns motposter. Den kod som är knuten till detta begrepp är CL_AREA_EE, som innehåller den vedertagna ISO-landsförteckningen och ytterligare värden (t.ex. "U6" - Inhemska: samma land som rapporterande KI). Vid tillämpning av ECB_SSI1-nyckelgruppen används följande undergrupp av värden: inhemskt (hemvists- eller referensområdet) ("U6"), andra länder i Europeiska ekonomiska området (EEA) (samtliga länder med undantag av referensområdet) ("A0") och länder utanför Europeiska ekonomiska området ("A7") för rapportörer såväl i euroområdet som i länder utanför euroområdet.

Dimension nr 7: Transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)

Denna dimension beskriver den valuta i vilken strukturindikatorerna är denominerade och utgår från kodlistan CL_CURRENCY. I ECB_SSI1-nyckelgruppen används endast värdet "Z01" för samtliga valutor och "Z0Z" för icke-tillämpligt.

Dimension nr 8: Seriens denominering eller specialberäkning (SERIES_DENOM; längd: ett tecken)

Denna dimension anger om den rapporterade serien uttrycks i nationell valuta eller i den gemensamma valutan (euro). Detta begrepp tillämpas endast för BSI-serier (t.ex. "summa tillgångar"). Endast tre värden från kodlistan CL_SERIES_DENOM används i ECB_SSI1-nyckelgruppen - "N" för nationell valuta, "E" för euro och "Z" icke tillämpligt. Icke-EMU-medlemsstater och Grekland (för perioden t.o.m. år 2000) kommer att använda koden "N", och kod "E" används av medlemsstater i euroområdet (inbegripet Grekland med början år 2001).

I tillägg 3 ges en fullständig lista över de serienycklar som skall användas vid överföringen till ECB.

Avsnitt 2. Attributen

Förutom de åtta dimensioner som definierar koden har även ett antal attribut fastställts(1) Dessa bifogas de rapporterade uppgifterna på olika nivåer

TABELL 2.

Nyckelfamilj (ECB_SSI1) för bankers strukturstatistiska indikatorer: kodade och okodade attribut

>Plats för tabell>

Därutöver kännetecknas vart och ett av dessa attribut av vissa tekniska egenskaper vilka listas i tabellen nedan.

TABELL 3.

NCB:s rapportering till ECB. För ECB_SSI1-nyckelgruppen gemensamma attributegenskaper

>Plats för tabell>

Nedan följer en beskrivning av varje attribut inbegripet referenskodlistan (anges med versaler som CL_SV*) i förekommande fall.

Avsnitt 2.1 Attribut på syskonnivå

Obligatoriska:

- TITLE_COMPL (titeltillägg) (okodat): titeltillägget fastställs, lagras och distribueras av ECB (på engelska med en maximal längd av 1050 tecken). Om en NCB skulle vilja ändra det kan en revidering ske efter konsultation med ECB. Denna revidering kommer dock att göras av ECB.

- UNIT (enhet) (kodlista: CL_UNIT): genom detta attribut tilldelas den rapporterade uppgiften en måttenhet. EMU-medlemsstater rapporterar i förekommande fall i euro och ECB tilldelar detta attribut "EUR" (DENOM = "EUR"). För länder som inte deltar i EMU är värdet för detta attribut lika med motsvarande nationell valuta (UNIT = "DKK" för Danmark, "SEK" för Sverige, "GBP" för Storbritannien och "GDR" för Grekland fram t.o.m. år 2000). För de serier som rapporteras som absoluta tal och för indexet sätter ECB detta attributvärde till "UNITS", och för serier som rapporteras som procenttal till värdet "PC".

- UNIT_MULT (enhetsmultiplikator): (kodlista: CL_UNIT_MULT): detta attribut anger om serien uttrycks i miljoner (UNIT_MULT = "6"), miljarder (UNIT_MULT = "9" ), osv. NCB rapporterar uppgifterna om KI:s BSI-serier i miljoner och ECB sätter attributets värdet till "6" (UNIT_MULT = "6"). För de serier som rapporteras som absoluta tal, som procenttal eller som index sätter ECB värdet till 0 (UNIT_MULT = "0").

- DECIMALS (decimaler) (kodlista: CL_DECIMALS): detta attribut anger antalet decimaler som gäller för uppgifterna. NCB rapporterar BSI-serierna och de serier som uttrycks i absoluta tal med 0 decimaler och ECB sätter attributets värde för dessa serier till 0 (således DECIMALS = "0"). Indexserierna och de serier som uttrycks i procenttal kommer att rapporteras med fyra decimaler och ECB sätter värdet för dessa seriers attribut till 4 (således DECIMALS = "4").

Villkorliga:

- TITLE (titel) (okodat): serietitelns utrymme är begränsat till högst 70 tecken. Eftersom utrymmet är begränsat används istället TITLE COMPLEMENT som det obligatoriska attributet. TITLE-attributet skulle framöver kunna användas för att göra korta titlar.

- NAT_TITLE (nationell titel) (okodat): NCB kan använda detta attribut för att ge en exakt beskrivning och andra kompletterande förtydliganden på det nationella språket. Även om användningen av gemener och versaler inte skapar några svårigheter måste användningen av tecken med accent och vidgade alfanumeriska symboler ännu testas innnan de kan tas i reguljärt bruk.

- COMPILATION (sammanställning) (okodat): detta attribut används för att ge en detaljerad förklaring i text av sammanställningsmetoder, viktning, statstistiska förfaranden, typ av index osv.:

- uppgiftskällor/system för insamling av uppgifter,

- förfaranden vid insamling (även beskrivning av skattningar och antaganden som gjorts),

- avvikelser från ECB:s rapporteringsanvisningar (uppdelning på geografiska områden/sektorer och värderingsmetoder),

- uppgifter om den nationella rättsliga ramen (och förhållandet till EU:s regelverk) för andra institut än KI.

- COVERAGE (täckning) (okodat): detta attribut beskriver den rapporterande populationens täckning för olika kategorier av institut. En beskrivning bör ges av institutens kategori för de olika indikatorerna. Om det är känt att täckningen inte är heltäckande ges en skattning av marknadsandelarna. Vidare skall anges om siffrorna har räknats upp.

Avsnitt 2.2 Attribut på tidsserienivå

Obligatoriska:

- COLLECTION (insamling) (kodlista: CL_COLLECTION): detta attribut ger upplysningar om den tidpunkt när observationerna insamlades (t.ex. början, mitten eller slutet av perioden) eller om uppgifterna utgör genomsnittliga, högsta eller lägsta värden för en given period osv. ECB fastställer SSI-serierna som "vid periodens slut" (COLLECTION = "E").

- AVAILABILITY (tillgänglighet) (kodlista: CL_AVAILABILITY): detta attribut anger till vilka institutioner uppgifterna kan lämnas. När specialhantering är nodvändig för vissa uppgifter kan attributet OBSERVATION CONFIDENTIALITY användas (se nedan).

Villkorliga:

- DOM_SER_IDS (inhemska seriers ID) (okodat): detta attribut gör det möjligt att hänvisa till den kod som används i nationella databaser för att identifiera motsvarande serier (formler som använder nationella referenskoder kan också användas).

- BREAKS (avbrott) (okodat): detta attribut beskriver avbrott och större förändringar i tiden för insamlingen, rapporteringens täckning och sammanställningen av serier. Vid avbrott är det önskvärt att det meddelas i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara (högst 350 tecken).

Avsnitt 2.3 Attribut på observationsnivå

Obligatoriska:

- OBS_STATUS (observationsstatus) (kodlista:CL_OBS_STATUS): NCB rapporterar ett värde för observationsstatus som bifogas varje observation som överförs. Detta attribut är obligatoriskt och skall tillhandahållas vid varje dataöverföring för varje individuell observation. När NCB:s reviderar värdet för detta attribut rapporteras såväl observationsvärdet (även om det är oförändrat) som markeringen för det nya observationsvärdet.

I följande förteckning beskrivs de för SSI-statistiken förväntade värdena (enligt den överenskomna ordningsföljden) för dessa attribut:

"A" = normalt värde,

"B" = avbrottsvärde,

"M" = ingen uppgift (för icke relevant uppgift)(2),

"L" = uppgift finns men insamlas inte(3),

"E" = skattat värde,

"P" = tillfälligt värde (detta attribut kan användas speciellt vid varje dataöverföring för att avse den sista observationen)(4).

- Om en observation kännetecknas av två egenskaper rapporteras den viktigaste. Om exempelvis en observation såväl har ett tillfälligt värde som utgör resultat av en skattning ges företräde åt egenskapen "skattning" och markeringen "E" används.

Villkorliga:

- OBS_CONF (observationens konfidentialitet) (kodlista: CL_OBS_CONF): om en NCB vill tilldela en eller flera observationer konfidentiell status kan den använda attributet OBSERVATION CONFIDENTIALITY. I förekommande fall kan värdet av detta attribut av avsändaren modifieras samtidigt med dataöverföringen.

- OBS_PRE_BREAK (värdet före brott i serie): detta attribut innehåller observationsvärdet före brott i serie och är i likhet med observationen ett numeriskt fält. Det används när avbrott i en serie föreligger.

- OBS_COM (kommentar till observation) (text): detta attribut kan användas för att ge textkommentar på observationsnivå (t.ex. för att beskriva en skattning eller ett antagande avseende en specifik observation, beroende på att uppgifter saknas. En eventuell onormal observation förklaras eller detaljer lämnas angående en förändring i en rapporterad tidsserie).

Flödesjusteringsuppgifter rapporteras om de är tillgängliga för indikatorerna nr 17, 19, 21, 24 och 26. Flödesjusteringar avser prisförändringar, avskrivingar, nedskrivningar och omklassificeringar.

Avsnitt 3. Revideringspolicy

NCB kan behöva revidera de uppgifter som rapporterats. Följande allmänna regler tillämpas:

- Vid alla regelbundna årliga uppgiftsöverföringar kan förutom det senaste året även såväl "vanliga" (dvs. revideringar av uppgifter för föregående året) som "historiska" revideringar sändas,

- I undantagsfall kan historiska revideringar som i betydande grad förbättrar uppgifternas kvalitetet emottas under loppet av året,

- När det är fråga om betydande revideringar måste en skriftlig förklaring lämnas till ECB.

(1) Attribut är statistiska begrepp som ger tilläggsinformation i kodad form (t.ex. enheten) eller okodad form (t.ex. metod för sammanställning) om de uppgifter som överförs. "Obligatoriskt" hänför sig till de attribut för vilka värdena är kända för samtliga deltagare. "Villkorligt" hänför sig till de attribut som definieras endast om de är kända i den rapporterande institutionen (t.ex. inhemsk serie-ID) eller när de är relevanta (t.ex. sammanställning, avbrott). Attributvärdena skall endast förmedlas när de fastställs för första gången och när de ändras. Endast observations-status är med vid varje utbyte, knuten till observationen.

(2) "När en tidsserie (eller en del därav), beroende på lokal marknadspraxis eller den legala ramen, inte är relevant (den underliggande företeelsen existerar inte), rapporteras ett saknat värde ('-') med observationsstatus 'M'".

(3) När uppgifter för en tidsserie, beroende på lokala statistikförhållanden, inte insamlas på specifika tidpunkter eller för hela tidsseriens längd (den underliggande företeelsen förekommer men bevakas inte statistiskt), rapporteras ett saknat värde ("-") med observationsstatus "L" för varje period.

(4) Dessa observationer antar definitiva värden (observationsstatus "A") i en senare fas. De nya reviderade värdena stryker de tidigare tillfälliga observationerna.

Tillägg 2

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA VII

INLÅNING PÅ KONTO HOS STATEN OCH STATENS INNEHAV AV KASSA OCH VÄRDEPAPPER

1. INLÅNING PÅ KONTO HOS STATEN

1.1. Definitioner och omfattning för inlåning på konto hos staten och nära substitut därtill i rapporteringsordningen

I denna rapporteringsordning bör inlåning på konto hos staten fördelas på följande kategorier. När inlåning inte förekommer eller är obetydlig behöver den för enkelhetens skull inte rapporteras.

Inlåning på konto. Inlåningen bör delas upp i "inlåning över natten", "inlåning med överenskommen löptid" och "inlåning med uppsägningstid".

Inlåning över natten. Insättningar som kan tas ut i kontanter och/eller kan överföras utan uppsägningstid med check, girering, debitering eller liknande utan påtagligt dröjsmål, begränsningar eller uttagsavgifter. Tillgodohavanden motsvarande förbetalda belopp avseende e-pengar utgivna av staten, i form av antingen hårdvarubaserade e-pengar (t.ex. kontantkort) eller mjukvarubaserade e-pengar, ingår i denna post. I posten inräknas inte icke-överförbara insättningar som kan tas ut utan uppsägningstid men där avsevärda uttagsavgifter debiteras.

Inlåning med överenskommen löptid. Icke-överförbara insättningar som inte kan tas ut i kontanter före den överenskomna förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden endast mot någon form av uttagsavgift. Finansiella produkter med klausul för automatisk omsättning måste klassificeras enligt den närmaste löptiden.

Inlåning med uppsägningstid. Icke-överförbara insättningar utan överenskommen löptid som inte kan tas ut i kontanter utan uppsägningstid; före uppsägningstidens utgång kan pengarna antingen inte lyftas alls eller också lyftas endast mot uttagsavgift. I posten ingår inlåning som, trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan uppsägningstid, enligt nationell praxis endast kan tas ut mot avgifter och med avsevärda begränsningar (klassificeras som tillhörande löptidskategorin "t.o.m. tre månader").

ENS 95(1) ger vägledning om klassificeringen av skuldinstrument emitterade av "offentlig sektor" (ENS 95, 5.74-5.76). Icke-omsättbara skuldinstrument som den offentliga sektorn emitterar till allmänheten klassificeras som "inlåning" eftersom sådana instrument är nära substitut till tidsbunden inlåning, sparinlåning, sparkonton och icke-omsättbara inlåningsbevis. Alla andra finansiella instrument som normalt representeras av omsättbara dokument, och som således är förknippade med (realiserade eller icke-realiserade) värdestegringsvinster och värdeminskningsförluster, bör klassificeras som "andra värdepapper än aktier".

1.2. Sektorklassificering av statliga organ som emitterar (nära substitut till) inlåningsinstrument

ENS 95 ligger till grund för sektorklassificeringen av "offentlig sektor" och dess undersektorer, varav en är "staten". Ytterligare vägledning ges i publikationen "Money and Banking Statistics Sector Manual - Guidance for the statistical classification of customers"(2).

I kategorin "offentlig sektor" ingår inhemska enheter vilka är icke marknadsproducenter av varor och tjänster som är avsedda för individuell och kollektiv konsumtion och/eller att omfördela inkomster och förmögenhet (ENS 95, 2.68-2.70).

Den offentliga sektorn indelas i två emitterande undersektorer: "staten" och "övrig offentlig sektor". "Övrig offentlig sektor" utgör en del av den monetära sektorn.

"Staten" består av administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vilkas behörighet sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkring (ENS 95, 2.71).

1.3. Definition av "övriga inhemska sektorer", dvs inhemska icke-monetära finansinstitut som inte ingår i den offentliga sektorn

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag: icke-monetära finansiella företag och kvasibolag (utom försäkringsföretag och pensionsinstitut) som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än valuta, inlåning eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än monetära finansinstitut (MFI) (ENS 95, 2.53-2.56). Här ingår även finansiella serviceföretag, som utgörs av alla finansiella företag och kvasibolag vars verksamhet huvudsakligen utgörs av finansiell serviceverksamhet (ENS 95, 2.57-2.59).

Försäkringsföretag och pensionsinstitut: icke-monetära finansiella företag och företagsliknande enheter som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av riskspridning (ENS 95, 2.60-2.67).

Icke-finansiella företag: företag och företagsliknande enheter som inte ägnar sig åt finansförmedling utan främst är marknadsproducenter och ägnar sig åt produktion av varor och icke-finansiella tjänster (ENS 95, 2.21-2.31).

Hushåll: individer eller grupper av individer i deras egenskap av konsumenter och producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, och som producenter av marknadsförda varor och icke-finansiella och finansiella tjänster, förutsatt att deras aktiviteter inte är sådana som utförs av kvasibolag. Hit räknas de av hushållens icke-vinstdrivande organisationer som främst ägnar sig åt produktion av icke marknadsförda varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95, 2.75-2.88).

2. TÄCKNING AV STATENS INNEHAV AV KASSA OCH VÄRDEPAPPER

2.1. Statens innehav av eurosedlar och mynt

Statens innehav av sedlar och mynt utgivna av Europeiska centralbanken, nationella centralbanker och stater i euroområdet.

2.2. Statens innehav av instrument utgivna av MFI i euroområdet.

Statens innehav av skuldebrev utgivna av MFI i euroområdet.

UPPGIFTER OM INLÅNING PÅ KONTO HOS STATEN (OCH NÄRA SUBSTITUT TILL DENNA) OCH STATENS INNEHAV AV KASSA OCH VÄRDEPAPPER((Uppgifter om "omklassificering och andra justeringar" och "justeringar för omvärdering" kommer att täckas av "Manual of procedures for the compilation of flows statistics" (bilaga X).))

Anpassad ordning som utgår från rapporteringstabellen för MFI-sektorn

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(1) Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95), enligt bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1.

(2) Europeiska centralbanken, andra upplagan, november 1999.

BILAGA VIII

MINNESPOSTER MED HÖGSTA PRIORITET SOM SKALL LÄMNAS VARJE MÅNAD

Minnesposterna nämnda i denna bilaga ingår i balansräkningsposternas nyckelfamilj, som beskrivs i bilaga XIII. Serierna skall rapporteras månadsvis och inom samma tidsram som den obligatoriska månatliga balansräkningsstatistiken för monetära finansinstitut (MFI), i enlighet med förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1), ändrad genom förordning ECB/2002/8(2).

Rapporteringsschema

TABELL A

Uppgifter för andra MFI (stockar)

>Plats för tabell>

DEFINITION AV MINNESPOSTER MED HÖGSTA PRIORITET

1. Uppdelning av innehavare av andelar utgivna av penningmarknadsfonder efter hemvist

Andelar utgivna av penningmarknadsfonder (MMF) som har uppdelats efter innehavarens hemvist enligt följande tredelning: inhemska motparter, andra EMU-medlemsstater och övriga utlandet

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

BILAGA IX

MEMORANDUMPOSTER SOM SKALL RAPPORTERAS MÅNADSVIS

RAPPORTERINGSSCHEMA

1. Minnesposterna uppräknade i denna bilaga ingår i nyckelfamiljen "balansräkningsposter" (BSI), som beskrivs i bilaga XIII. Serierna skall rapporteras månadsvis och inom samma tidsram som den obligatoriska månatliga balansräkningsstatistiken för sektorn "monetära finansinstitut" (MFI) i enlighet med förordning ECB/2001/13 av 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1) ändrad genom förordning ECB/2002/8(2).

I. Minnesposter för härledning och bedömning av monetära aggregat och motposter

2. För sammanställningen av de monetära aggregaten rapporterar de nationella centralbankerna (NCB) statistisk information över ytterligare uppdelning av "utelöpande sedlar och mynt" och "utgivna skuldebrev". Dessa minnesposter med hög prioritet visas som celler med tjocka väggar i tabell A och B och definieras nedan. De övriga minnesposterna behövs för en mera detaljerad analys av MFI:s balansräkningsstatistik.

3. Utelöpande sedlar och mynt, därav eurosedlar (M1), sedlar med nationell denominering (M2), mynt (M3), mynt denominerade i euro (M4) samt mynt med nationell denominering (M5):

- Eurosedlar (M1) är utelöpande eurosedlar som ingår i posten "utelöpande sedlar och mynt"

- Sedlar med nationell denominering (M2) är sedlar denominerade i det föregående systemets valutor utgivna av NCB före 1 januari 2002 som inte ännu har blivit inlösta av NCB. Rapporteras fr.o.m. januari 2002, under minst hela året 2002

- Mynt (M3) hänför sig till beloppet av mynt, både i euro och i nationell denominering (och ännu ej inlösta) utgivna av nationella myndigheter (NCB/staten) och rapporterade som del av posten "utelöpande sedlar och mynt" i NCB:s balansräkning

- Mynt denominerade i euro (M4) är mynt denominerade i euro utgivna av nationella myndigheter (NCB/staten)

- Mynt med nationell denominering (M5) är mynt denominerade i det föregående systemets valutor utgivna av nationella myndigheter (NCB/staten) före 1 januari 2002 som inte ännu har blivit inlösta hos NCB.

4. Innehavare av omsättningsbara värdepapper utgivna av Europeiska centralbanken (ECB)/NCB (post M6 till M8)

Skuldebrev utgivna av ECB/NCB som har delats upp efter innehavarens hemvist, i enligt följande tredelning: inhemska motparter, andra EMU-medlemsstater och övriga utlandet.

TABELL A

Uppgifter från ECB/NCB (stockar)((Skall rapporteras om uppgifter finns.))

>Plats för tabell>

Efter bilateral överenskommelse mellan ECB och NCB får flödesuppgifter lämnas.

TABELL B

Uppgifter andra MFI (stockar)((Efter överenskommelse mellan ECB och NCB får flödesuppgifter rapporteras.))

>Plats för tabell>

Celler med tjocka väggar är uppgifterna med hög prioritet. Memorandumposter med högsta prioritet krävs i bilaga VIII.

Efter överenskommelse mellan ECB och NCB finns det en möjlighet att celler med tjocka väggar och pil ([uarr ]) inte rapporteras av NCB i de fall där ECB använder alternativa uppgiftskällor.

5. Övriga tillgångar/skulder, därav skulder inom Eurosystemet (post M12)/ fordringar (post M16) sammanhängande med tilldelning av eurosedlar.

Nettopositioner gentemot Eurosystemet som uppkommit genom (1) distributionen av eurosedlar utgivna av ECB (8 procent av totala utgivningen); och (2) tillämpningen av kapitalandelsfördelningen. De individuella NCB:s och ECB:s netto kredit- eller debetposition tas upp till antingen tillgångs- eller skuldsidan av balansräkningen i enlighet med (saldots) tecken, dvs. en positiv nettoställning gentemot Eurosystemet kommer att rapporteras på tillgångs-sidan, en negativ nettoställning på skuldsidan.

6. Innehavare av omsättbara värdepapper emitterade av andra MFI med uppdelning efter löptid (post M17 till M19 och M26 till M28) och efter valuta (post M20 till M25 och M29 till M34)

Skuldebrev och penningmarknadspapper emitterade av MFI uppdelade efterinnehavarens hemvist, enligt följande tredelning: inhemska motparter, andra EMU-medlemsstater och övriga utlandet. Uppgifter om skuldebrev och penningmarknadspapper lämnas uppdelade efter löptid (upp till 1 år, över 1 år och upp till 2 år) och ytterligare uppgifter efter valuta (euro, utländska valutor).

II. Minnesposter för att härleda uppgifter om viktning för MFI:s räntesatser.

7. För den reguljära produktionen av räntestatistik ("MIR")(3) för MFI är information om viktning nödvändig för att aggregera nationell MIR-statistik till MIR-statistik för euroområdet. För att minska NCB:s uppgiftsbörda har beslut fattats om att som primär källa för härledning av MIR-vikterna för utestående belopp samt valda delar av MIR för nya avtal använda den statistiska information som redan rapporteras av NCB i samband med BSI-statistiken.

8. På basis av uppgifterna tillgängliga enligt förordning ECB/2001/13 kan viktningsinformationen för berörda inlåningskategorier avseende nya avtal och utestående belopp på enkelt sätt härledas från balansräkningsstatistiken för MFI. För lån till hushåll erbjuder emellertid obligatoriska BSI-uppgifter om utestående belopp(4) inte någon exakt motsvarighet:

9. För dessa lånekategorier täcker de (obligatoriska) BSI-serierna samtliga transaktionsvalutor, medan MIR tar hänsyn endast till lån denominerade i euro. BSI-serier som avser euro endast som transaktionsvalutan enligt förordning ECB/2001/13 med den nödvändiga sektoruppdelningen föreligger, men utan åtskillnad efter löptider eller (när det gäller hushållssektorn) efter kategori av lån.

10. För dessa lånekategorier kommer därför viktningen att utgå från de BSI-serier som avser lån i samtliga valutor. Serierna kommer dock att justeras för andelen euro inom samtliga transaktionsvalutor.

11. Efter bilateral överenskommelse kommer dock ett antal NCB (hittills:Belgien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Finland) att ha möjligheten att rapportera de begärda uppdelningarna även för lån denominerade i euro. I detta syfte har följande minnesposter fastställts:

TABELL C

Uppgifter för andra MFI:er (stockar)

>Plats för tabell>

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) Enligt förordning ECB/2001/18 av 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag, EGT L 10, 12.1.2002, s. 24.

(4) Se förordning ECB/2001/18, bilaga II, tillägg 1: indikatorerna nr 6-14.

BILAGA X

HANDBOK FÖR FÖRFARANDET VID SAMMANSTÄLLNING AV FLÖDESSTATISTIK

INLEDNING

1. Europeiska centralbanken (ECB) sammanställer monetära aggregat och dessas motposter för euroområdet som stock-uppgifter vid månadsslut inom ramen för den konsoliderade balansräkningen för euroområdets sektor "monetära finansinstitut" (MFI). ECB analyserar även utvecklingen i monetär statistik. För detta ändamål krävs flödesstatistik.

2. Monetär analys utgår generellt från finansiella transaktioner som förekommer när MFI anskaffar finansiella tillgångar eller åtager sig att återbetala skulder. ECB beräknar transaktionerna genom ta skillnaden mellan stockar vid månadsslut för att därefter fastställa och avlägsna de effekter som inte uppkommer till följd av transaktioner.

3. För att sammanställa flödesstatistiken i enlighet med denna ansats kräver ECB utförlig information. Förutom de stock-uppgifter som hämtas från den aggregerade balansräkningen vid månadsslut för MFI, som ECB inhämtar från de nationella centralbankerna (NCB) i enlighet med förordning ECB/2001/13 av 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1) ändrad genom ECB/2002/8(2), behövs även den utveckling som inte utgörs av transaktioner. Dessa justeringar hämtas från olika källor beroende på typ av justering. Detta krav på justeringsuppgifter täcks till en del av förordning ECB/2001/13.

4. Det principiella syftet med denna handbok är att ge en detaljerad beskrivning av den tilläggsinformation som NCB lämnar till ECB så att den sistnämnda kan sammanställa flödesstatistik för euroområdets monetära aggregat och dessas motposter. Den ger i synnerhet detaljerade föreskrifter som skall följas av NCB om hur de skall sammanställa sina bidrag till denna information. Häri ingår en beskrivning av den information som skall tas in under justeringarna och under vilka omständigheter detta skall göras.

5. Utan att det inverkar på denna bilaga har ECB författat "Guidance Notes to the Regulation ECB/2001/13 on the MFI balance sheet statistics"(3) som innefattar ytterligare information om de justeringsuppgifter som krävs i enlighet med denna förordning. Dessutom delger ECB till NCB för ytterligare upplysning "Money and Banking Statistics Handbook for the compilation of flow statistics"(4).

AVSNITT 1. BEGREPPSMÄSSIG ANSATS TILL SAMMANSTÄLLNING AV FLÖDESSTATISTIK

1.1. Ramen

6. ECB sammanställer de monetära aggregaten och motposterna inom ramen för den konsoliderade balansräkningen för euroområdets MFI-sektor, med utgångspunkt från stockuppgifter vid månadsslut enligt förordning ECB/2001/13 (bilaga I, del 2, tabell 1).

7. ECB sammanställer också flödesstatistik. Utvecklingen av de monetära aggregaten och dessas motposter analyseras i form av de transaktioner som har ägt rum under perioden. Därvid mäts transaktioner i skulder och i tillgångar var för sig. När det gäller statistiken över den konsoliderade balansräknings-statistiken måste en distinktion göras mellan å ena sidan värdet av transaktioner ("flöden") och å andra sidan förändringar i ställningsuppgifter som uppkommer av andra orsaker ("andra förändringar"). Flödesstatistik skall sammanställas för nästan samtliga kombinationer av balansräkningsposter (BSI). Som tabell 1 i denna bilaga visar ingår samtliga BSI eftersom det är nödvändigt att se till att NCB lämnar justeringsuppgifter som balanserar. Dessutom sammanställs flödesstatistik även för kvartalsuppgifter i tabell 2 i denna bilaga samt minnesposter avseende omsättningsbara instrument och statens tillgångar och skulder.

8. Den ram inom vilken flödesstatistiken avseende den konsoliderade balansräkningsstatistiken erhålls utgår från ENS 95(5). Avvikelser från denna internationella standard görs när så behövs både när det gäller uppgifternas innehåll och beskrivningen av de statistiska begreppen. Denna bilaga tolkas i enlighet med ENS 95, om inte förordning ECB/2001/13, anvisningarna till den eller nuvarande riktlinje uttryckligen eller implicit ger en annan tolkning av dessa bestämmelser.

1.2. Flödesuppgifter

9. I penningmängds- och bankstatistik mäts flödesuppifter i form av finansiella transaktioner. Finansiella transaktioner definieras som nettoförvärv av finansiella tillgångar eller nettoåtagande av skulder för varje kategori av finansiellt instrument, dvs. summan av alla finansiella transaktioner som förekommer under en given rapporteringsperiod(6). Flödesuppgifter som täcker varje post specificerad i förordning ECB/2001/13 skall beräknas på nettobasis (det föreligger inget krav på att fastställa brutto finansiella transaktioner eller omsättning). Värderingsmetoden för varje transaktion utgörs av att man tar det värde till vilket tillgångarna anskaffas och/eller skulder skapas, inlöses eller byts. Ändå medger förordning ECB/2001/13 avvikelser från flödena vad avser begreppet finansiella transaktioner. Av denna anledning utgör flödesuppgifter som erhålles i penningmängds- och bankstatistik inte finansiella transaktioner enligt definitionen i ENS 95 utan utgör en anpassning till detta begrepp för penningmängds- och bankstatistiken.

10. I princip lämnas följande riktlinje för transaktionsvärdena avseende inlåning/lån och värdepapper:

10.1. Transaktionsvärdet av inlåning/lån (förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell A, post 2 och 9) motsvarar det belopp en MFI erhåller (som inlåning) eller erbjuder (som ett lån), med undantag av avgifter osv.(7). I transaktionsvärdet ingår inte upplupen ränta som är en fordran (på lån) eller som skall betalas (inlåning) men som inte ännu har emottagits eller betalats. I stället skall upplupen ränta på lån/inlåning i förekommande fall registreras under "övriga tillgångar" eller "övriga skulder".

10.2. Transaktionsvärdet för innehav av och för emitterade värdepapper (förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell A, post 3) är i överensstämmelse med principerna för registrering och rapportering av stockar i enlighet med förordning ECB/2001/13.

Förordning ECB/2001/13 innefattar inte någon föreskrift för klassificering av upplupen ränta när det gäller värdepapper. Detta kan innebära att upplupen ränta för stockuppgifter som sammanställts för värdepapper antingen ingår eller inte ingår. För att åstadkomma en enhetlig behandling mellan länder och med hänsyn till att det är en väsentlig svårighet att särskilja upplupen ränta och prisförändringar, och att några begreppsmässiga problem skulle uppkomma för att fastställa räntor för omsättningsbara instrument, tillämpas en smidig och enkel regel enligt följande:

10.2.3. Om upplupen ränta ingår i det bokförda priset som rapporterats i den statistiska balansräkningen, ingår den inte i transaktionsvärdet och ingår i stället, utan särredovisning, i "justeringar för omvärdering".

10.2.4. Om upplupen ränta inte ingår i stockvärdet av de värdepapper som det hänför sig till i den statistiska balansräkningen skall den i förekommande fall klassificeras under "övriga tillgångar" eller "övriga skulder" och blir således inte beaktad vid beräkningen av flöden eller justeringar för omvärdering(8).

1.3. Andra förändringar

11. När det gäller statistik över konsoliderade balansräkningar utgörs "andra förändringar" av den utveckling mellan balansräkningarna vid slutet av perioderna som uppkommer på annat sätt än genom transaktioner. Andra förändringar grupperas i två huvudkategorier, "omklassificering och andra justeringar" och "omvärderingar"(9).

12. Kategorin "omklassificeringar och andra justeringar" (tabell 5 i denna bilaga, kol. C) omfattar alla förändringar i balansräkningens stockar som uppkommer till följd av en förändring i statistikens täckning (nya MFI tillförs eller utesluts om deras transaktioner överförs till eller från MFI-sektorn), omklassificering av tillgångar och skulder (per löptid, sektor eller instrument), till följd av rapporteringsfel som har korrigerats i stockarna för endast en begränsad period samt resultatet av förändringar i strukturen (sammangåenden, förvärv).

13. Kategorin "justeringar för omvärdering" utgörs av två delar. För det första återger den effekten av avskrivningar eller nedskrivningar på lån. För det andra återger den effekten av fluktuationer i marknadspriset av den utestående stocken av omsättningsbara värdepapper som har sålts eller emitterats (tabell 5, kol. E). Värdeförändringar förorsakade av växelkursförändringar beaktas inte under "omvärderingsjusteringar" utan under en egen post.

14. Kategorin "växelkursförändringar" omfattar alla förändringar i en ställningsuppgift till följd av växelkursrörelser för tillgångar och skulder som är denominerade i utländsk valuta (tabell 5, kol. D).

1.4. Icke-finansiella tillgångar

15. Ovannämnda begreppsmässiga definition av "transaktioner" och "andra förändringar" tillämpas också för icke-finansiella tillgångar, liksom de anvisningar för sammanställning som ges i följande avsnitt i denna handbok.

AVSNITT 2. ALLMÄN BESKRIVNING AV JUSTERINGSFÖRFARANDET

2.1. Beräkning av flödesuppgifter

16. ECB beräknar flödesuppgifter genom att ta differensen mellan stockuppgifter enligt rapporteringstillfället vid periodens slut, varefter effekterna av utvecklingen av annat slag än transaktioner tas bort (tabell 5 i denna bilaga). För varje BSI subtraheras utestående belopp vid föregående periodens slut (tabell 5, kolumn B) från utestående beloppet vid slutet av den aktuella perioden (tabell 5, kolumn A). Beloppet för "omklassificeringar och andra justeringar" (tabell 5, kolumn C), "växelkursförändringar" (tabell 3, kolumn D) och "omvärderingar" (tabell 5, kolumn E) tas då bort. Nettosaldot motsvarar "flödena" under perioden (tabell 5, kolumn E).

17. Detta tillvägagångssätt utesluter inte möjligheten att transaktioner kan fastställas antingen direkt eller indirekt. Medan justeringsförfarandet siktar på att på indirekt sätt fastställa transaktioner är det upp till NCB att lämna information om justeringar som har härletts ur direkta observationer av transaktioner, i synnerhet när det gäller värdepappersinnehav. Finansiella transaktioner fastställs således genom beräkning av MFI:s köpesumma minus försäljningen av värdepapper. Därvid används denna siffra för att sammanställa en justering för "omvärderingar" som skall rapporteras inom ramen för flödesrapporteringen.

2.2. Att fastställa justeringar till "andra förändringar"

18. En ansvarsfördelning har upprättats mellan ECB och NCB för att lämna justeringar till "andra förändringar" (se tabell 6). Samtidigt varierar de uppgiftskällor som skall användas och varje kravs rättsliga status beroende på typ av justering.

2.2.1. "Omklassificeringar och andra justeringar"

19. NCB sammanställer uppgifter avseende "omklassificeringar och andra justeringar" i enlighet med kraven i nuvarande riktlinje med hjälp av tillsynsinformation, rimlighetsbedömningar, engångsundersökningar (t.ex. avseende specialfall), nationella statistikkrav, information om tillträdande eller avgående enheter ur den rapporterande MFI-populationen, och samtliga andra källor som de har tillgång till. ECB erhåller av NCB justeringsuppgifter avseende "omklassificeringar och andra justeringar". Det förväntas inte att ECB skall göra justeringar i efterhand om inte NCB pekar på distinkta förändringar i de slutliga uppgifterna. Dessutom förser NCB ECB med förklaringar till justeringar i "omklassificeringar och andra justeringar". ECB kräver att dessa förklaringar innebär en extra kontroll av att justeringarna är korrekta, förbättrar jämförbarheten, analyserar monetär statistik för euroområdet och utgör ett komplement till penningmängds- och bankstatistikens insats till annan statistik. Det förfarande som NCB skall tillämpa vid sammanställningen av dessa justeringar och förklaringen beskrivs nedan.

2.2.2. "Växelkursförändringar"

20. För att tillhandahålla statistiska uppgifter till ECB ser NCB till att tillgångs- och skuldpositioner denominerade i utländsk valuta översätts till euro med användning av växelkursen för periodens sista dag. En enhetlig kurs används - ECB:s växelkurs(10).

21. Växelkursrörelser gentemot euro som sker mellan rapporteringstillfällena vid slutet av perioden ger upphov till förändringar i värdet av tillgångar eller skulder i utländsk valuta när de uttrycks i euro. Eftersom dessa förändringar motsvarar vinster eller förluster på innehav och inte är en följd av finansiella transaktioner måste dessa effekter tas bort ur flödesuppgifterna.

22. Justeringen beräknas av ECB enligt föreskrifterna i denna riktlinje och följer tillvägagångssättet i "Money and Banking Statistics Handbook for the compilation of flows statistics"(11).

2.2.3. "Omvärderingsjusteringar"

23. "Omvärderingsjusteringar" sammanställs av NCB med utgångspunkt från uppgifter rapporterade av MFI enligt förordning ECB/2001/13. Kraven på statistik som enligt denna förordning inriktas på den aktuella rapporterande populationen gäller enbart "omvärderingsjusteringar", vilket täcker såväl avskrivningar/nedskrivningar av lån som "prisomvärderingar" av innehav av värdepapper under referensperioden.

24. För uppgiftslämnarna gäller ett rapporteringskrav som utgår från de "minimikrav" som fastlagts i förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell 1A. Dessa "minimikrav" betraktas som det minimum som erfordras för att sammanställa och skatta justeringar avseende den fullständiga uppsättning av uppgifter som ECB behöver. NCB har tillåtelse att samla in ytterligare uppgifter som inte ingår i "minimikraven". Dessa tilläggsuppgifter kan hänföra sig till uppdelningar enligt forordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell 1A, som ligger utanför minimikraven.

25. NCB insamlar uppgifterna om "omvärderingsjusteringar" som lämnats av MFI och sammanställer en fullständig uppsättning uppgifter som skall överföras till ECB i enlighet med tabell 5, kolumn E. Vid detta förfarande kan NCB behöva beräkna justeringarna från de transaktioner, uppgifter för enstaka värdepapper eller andra uppgifter som rapporterats av MFI och/eller göra en skattning av de justeringar avseende några av de uppdelningar som inte rapporterats av MFI eftersom dessa inte betraktas som "minimikrav".

26. De NCB som har beviljat undantag till rapporterande enheter gällande rapporteringens frekvens och/eller tidsfrister för "prisomvärdering av värdepapper" i enlighet med punkt 4(7) i forordning ECB/2001/13 lämnar till ECB en fullständig uppsättning månadsuppgifter grundade på skattningar med samma tidsfrist som krävs för stockuppgifter i denna förordning, och lämnar reviderade uppgifter om "omvärderingsjustering" när faktiska uppgifter har inkommit.

27. De NCB som har beviljat tillfälliga undantag till rapporterande enheter avseende rapporteringens tidsfrister för månatliga "omvärderingsjusteringar" i enlighet med punkt 7 av förordning ECB/2001/13 lämnar till ECB en fullständig uppsättning månadsuppgifter baserade på skattningar med samma tidsfrister som för stockuppgifter i denna förordning, och lämnar reviderade uppgifter om "omvärderingsjustering" så snart faktiska uppgifter har inkommit (se tabell 5). Varje NCB:s tillämpning av undantag och skattningsförfaranden kommer att granskas genom kartläggning av nationell praxis.

AVSNITT 3. DETALJERAD BESKRIVNING AV JUSTERINGARNA AV MÅNADSFLÖDEN

28. Varje NCB tillhandahåller särskilda justeringsuppgifter som täcker dess egen och övriga MFI:s balansräkningar. Särskild rapportering av uppgifterna ger ECB möjligheter att åstadkomma särskild presentation av specifika positioner inom ECBS (t.ex. externa reserver). Det är relativt enkelt att tillhandahålla särskilda uppgifter eftersom justeringarna förväntas bli sammanställda var för sig. Justeringar av ECB:s balansräkning sammanställs också internt. NCB tillhandahåller justeringar för samtliga poster i MFI:s balansräkning (tabell 5 i denna bilaga) en gång i månaden.

Justeringen för växelkursrörelser kommer att beräknas av ECB (ingår i tabell 5, kolumn D). Därför ingår effekten av växelkursförändringar inte i de justeringar (kolumn C och E) som lämnas av NCB för saldon denominerade i utländsk valuta.

29. I princip rapporterar NCB samtliga "omklassificeringar och andra justeringar""och i vart fall sänder de uppgifter över 50 miljoner EUR. Avsikten med denna tröskel är att hjälpa NCB att fatta beslut om de skall göra en justering eller inte. Om emellertid informationen inte är lättillgänglig eller av dålig kvalitet kan beslut fattas om att antingen inte göra något alls eller göra skattningar. Av denna anledning är det nödvändigt att tillämpa tröskeln smidigt, inte minst på grund av att de nuvarande sätten att beräkna justeringar visar stor variation. När till exempel förhållandevis detaljerad information insamlas utan att beakta tröskeln kan det vara kontraproduktivt att försöka tillämpa en sådan tröskel. Viktigt är att tröskeln inte tillämpas på de uppgifter som MFI skall rapportera till NCB, dvs.""omvärderingsjusteringar" som skall rapporteras enligt förordning ECB/2001/13.

30. NCB sammanställer balansräkningsuppgifter för MFI per sista dagen i månaden. I princip upprättas balansräkningen per sista kalenderdagen i månaden, vilket innebär att lokala stängningsdagar för bankerna inte beaktas. Dock accepteras att detta i många fall inte blir möjligt och att balansräkningen kommer att upprättas vid sista bankdagens slut, vilket överensstämmer med lokal (nationell) marknads- eller bokföringspraxis.

31. För flöden och justeringar gäller samma dubbel-bokföringssystem som för stockar. I samtliga fall har justeringar en motpost, som i många fall sannolikt blir "eget kapital och reserver" eller "övriga skulder", beroende på verksamhet och lokal bokföringspraxis.

32. NCB lämnar information om "omklassificeringar och andra justeringar" och "omvärderingsjusteringar" på så sätt att effekterna av dessa icke-transaktioner kan avlägsnas vid beräkningen av flödesstatistiken. Denna information omfattar de belopp med vilka varje post i balansräkningen justeras. Förklaringar bifogas av de viktigaste omklassificeringsjusteringarna.

3.1. Omklassificeringar och andra justeringar

33. "Omklassificeringar och andra justeringar" (tabell 5, kolumn C) omfattar resultatet av förändringar i den statistiskt rapporterande populationens sammanställning, förändringar i strukturen, förändringar i sektorklassificeringen av de rapporterande MFI:s motparter, klassificeringen av tillgångar och skulder samt effekten av korrigering av rapporteringsfel.

3.1.1. Förändringar i statistikens täckning

34. Förändringar i MFI-sektorns sammansättning kan ge upphov till en överföring av verksamheter över de ekonomiska sektorernas gränser. Sådana överföringar motsvarar inte transaktioner och betecknas därför - inbegripet deras effekter - som en justering i kolumnen "omklassificeringar och andra justeringar".

35. Ett institut som tillträder MFI-sektorn kan medföra verksamheter till denna sektor, medan ett institut som lämnar MFI-sektorn kan föra med sig verksamheter ur sektorn. I den mån det tillträdande institutet nystartar sin verksamhet efter att ha tillträtt MFI-sektorn motsvarar detta ett transaktionsflöde som inte avlägsnas från flödet i statistiken(12). På samma sätt tas ett institut som lämnar sektorn och minskar sina verksamheter innan det lämnar MFI-sektorn in i flödet i statistiken.

36. Effekten av att verksamhet överförs till eller från MFI-sektorn på den konsoliderade balansräkningen beror bl.a. på om det sker en fullständig månadsvis rapportering av samtliga MFI eller en delrapportering ("tail") av några MFI. När samtliga MFI skall göra fullständig månadsvis rapportering (dvs. det finns inte någon "tail") kommer ett institut som tillträder MFI-sektorn att rapportera sin första balansräkning efter ett lämpligt intervall (vanligtvis vid slutet av den månad i vilken det tillträder eller vid närmaste kvartalsslut). På liknande sätt kommer balansräkningen av ett institut som lämnar MFI-sektorn att avlägsnas vid tidpunkten för avgången (sammanfaller med den sist rapporterade balansräkningen) eller kanske senare, exempelvis om månadsuppgifter förs över till nästa kvartalsslut. I den utsträckning transaktioner rapporterade på den första eller sista balansräkningen förs över till eller från MFI-sektorn kan en justering göras i den månad i vilken överföringen sker. I fall där institut tillkommer eller utgår som MFI i den rapporterande "tail" kommer effekten på den konsoliderade balansräkningen att bero på om den månatliga balansräkningen räknas upp och, om så är fallet, vilket uppräkningsförfarande som används.

37. Huvuddelen av den information som behövs för att göra justeringar för förändringar i statistikens täckning bör kunna hämtas inom det statistiska rapporteringssystemet. Det kan dock vara nödvändigt för NCB att ta in ad hoc uppgifter från institut som tillträder MFI-sektorn för att fastställa om den verksamhet som rapporteras i första balansräkningen har överförts till MFI-sektorn utifrån eller har byggts upp efter inträdet. Liknande information samlas in från de institut som lämnar MFI-sektorn.

38. NCB identifierar de institut som tillträder eller lämnar MFI-sektorn och fastställer effekten av dessa tillträdanden och avgångar på MFI:s aggregerade balansräkning i enlighet med den riktlinje som anges i tabell 8. Nettoeffekten av tillkommande och avgående enheter på MFI-sektorns aggregerade balansräkning beräknas genom att aggregera de ingående balansräkningarna för nytillträdande enheter och de utgående balansräkningarna för avgående enheter, och genom att ta differensen mellan dessa två för varje post. Denna nettosiffra tas in under "omklassificeringar och andra justeringar" (tabell 5, kolumn C). Nettotillskott av transaktioner till MFI-sektorn tas upp med positivt tecken, nettominskning av verksamhet med negativt tecken. Vid sammanställningen är det givet att det under vissa omständigheter kan förekomma effekter på motparters rapportering, vilka effekter därför måste tas in i justeringarna, i detta fall en förändring av sektor. Om exempelvis ett MFI avstår från sin oktroj men fortsätter sin verksamhet som "annat finansinstitut", med finansiering på interbank-marknaden, kommer det att finnas en konstgjord uppgång i MFI:s utlåning till "andra finansinstitut", vilket kräver en justering (täcks av "förändringar i klassificeringen av motpartssektor") Eftersom förfarandet för förändringar i MFI-sektorn förutser att enheter när som helst tillkommer till (eller lämnar) MFI-sektorn måste NCB ha möjligheter att göra denna justering varje månad (beroende på de sammanställningsförfaranden för statistiken som används).

3.1.2. Förändringar i strukturen

39. En förändring i strukturen innebär att vissa finansiella tillgångar och skulder uppkommer eller försvinner till följd av omstrukturering av bolag. Det handlar oftast om samgåenden, förvärv och uppdelningar. När ett bolag upphör som oberoende juridisk enhet p.g.a. ett övertagande genom en eller fler andra bolag försvinner samtliga finansiella tillgångar och skulder som tidigare fanns mellan bolaget och de övertagande bolagen från systemet.

40. Den informationskälla genom vilken dessa justeringar kan identifieras är den slutliga balansräkningen för de gamla enheterna och den första balans-räkningen för de nya enheterna.

41. NCB identifierar de utestående saldona mellan de enheter som omstruktureras. Dessa belopp uppkommer eller salderas till följd av samgåenden, övertaganden eller uppdelning och utgör inte verkliga transaktioner. De betraktas därför som "omvärderingar och andra justeringar". Omvärderingseffekter kan sammanhänga med förändringar i strukturen och bör därför sammanställas för sig.

42. För en fullständig analys av förändringar i strukturen, tillsammans med annan utveckling till följd av samgåenden, övertaganden och avyttranden, se tillägg 2.

3.1.3. Omklassificering av tillgångar och skulder

43. En förändring i den inhemska sektor- eller instrumentklassificeringen av motparterna kommer att ge MFI anledning att omklassificera tillgångs- eller skuldsaldon gentemot dessa motparter i balansräkningen. En sådan omklassificering leder till en förändring i det rapporterade stockläget under den period under vilken överföringen äger rum. Eftersom denna förändring utgör en bokförd överföring av verksamhet mellan sektorer och instrumentkategorier och inte motsvarar en transaktion måste en justering ske för att avlägsna dess inverkan på flödesstatistiken.

44. Förändringar i klassificeringen sker av ett antal anledningar. En förändring i sektorklassificeringen av motparter kan ske p.g.a. att en offentlig enhet överförs till den privata sektorn eller till följd av att samgåenden eller avyttringar medför ändringar i ett bolags huvudsakliga verksamhetsinriktning. Värdepapperisering innebär nästan alltid finansiella transaktioner, men när de endast innebär en bokföringsmässig förändring bör de ingå här.

45. Det kan vara svårt för en NCB att fastställa omklassificeringen av tillgångar och skulder eftersom dessa normalt inte skiljer sig från andra rörelser inom balansräkningen. Med hänsyn härtill bör NCB koncentrera sig på att fastställa förändringar via den rapporterade balansräkningen (rimlighetskontroll) eller genom att använda tillsynsinformation, ytterligare ad-hoc information (t.ex. relaterade till ytterlighetsfall), nationella statistikkrav, information om tillkommande eller avgående enheter i den rapporterande MFI-populationen och alla andra källor som står till buds. I fall där potentiella förändringar till följd av omklassificeringar har fastställts ombeds rapporterande MFI att lämna ad-hoc information om den exakta inverkan på den rapporterande balansräkningen. Eftersom omklassificeringar vanligtvis kommer att bli fastställda utanför den reguljära rapporteringsramen accepteras att NCB inriktar sig på att avlägsna förändringar som är betydande.

46. I princip fastställer NCB stockförändringar till följd av omklassificeringar på månadsbasis. De nettobelopp som fastställs förs in under "omklassificeringar och andra justeringar" (tabell 5, kolumn C): en nettoökning av stockar till följd av sektoromklassificering tas upp med positivt tecken, en nettominskning med negativt tecken.

3.1.4. Justering av rapporteringsfel

47. Det finns redan en revideringspolicy för månadsstatistiken över MFI:s balansräkningar. I princip emottas visserligen revideringar när som helst, men normalt emottas revideringar av föregående månadens uppgifter (tillsammans med revideringar av uppgifter för den aktuella månaden). Revidering av uppgifter för de föregående två till tre månaderna kommer också regelbundet att ske till följd av att ett uppräkningsförfarande tillämpas och kan också ske p.g.a. att rapporteringsfel konstateras och revideras.

48. NCB rättar omedelbart rapporteringsfel i stockuppgifterna så snart felet har konstaterats. Om felet förekommer endast en gång (det påverkar t.ex. endast en enda period) eller påverkar tidigare serier för endast ett begränsat tidsintervall kan revideringar göras som helt avlägsnar felet från uppgifterna. Under dessa förhållanden uppkommer inte något brott i serierna. Om däremot felet påverkar historiska uppgifter före september 1997 och ingen rättelse av tidigare uppgifter görs, eller sker för endast en begränsad tidsperiod, kommer det att föreligga ett brott mellan den förra perioden med de rätta siffrorna och den senare perioden som innehåller den icke-rättade siffran.

49. Rapporteringsfel blir fastställda inom det statistiska rapporteringssystemet, det bör därför inte finnas någon anledning att inrikta sig på ytterligare informationskällor.

50. NCB fastställer storleken på det brott som förekommer och tar upp en justering under "omklassificeringar och andra justeringar" (tabell 5, kolumn C).

3.2. Justering för växelkurser

51. ECB beräknar en standardjustering med hjälp av uppgifter som redan rapporteras i enlighet med förordning ECB/2001/13. Denna justering beräknas med hjälp av valutaandelar som hämtats från en uppdelning av tillgångar och skulder efter större valutor som är tillgängliga var för sig (jf förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell 4(13)). Uppdelningen på instrument i denna tabell är dock mindre detaljerad än tabell 1 och uppgifterna är endast tillgängliga per kvartal, med en längre eftersläpning. ECB avlägsnar effekten av växelkursrörelser med hjälp av en s.k. "standardjustering". Denna beräknas i ett antal steg för att komma fram till en skattning av justeringen. För varje steg görs ett antal antaganden och förenklingar för att justeringen skall kunna tillämpas.

51.1. Första steget är att fastställa saldon denominerade i var och en av de viktigaste valutorna utanför Europeiska unionen (EU), (USD, JPY, CHF) och i andra EU-valutor (GBP, DKK och SEK)(14). Eftersom uppdelningar efter varje valuta för sig endast är tillgängliga på kvartalsbasis (vid slutet av kvartalet) beräknas uppdelningen per månadsslut med hjälp av andelarna hämtade från uppgifter som är tillgängliga för föregående kvartalsslut.

51.2. Uppgifter för olika valutor är endast tillgängliga för rapporteringstillfällen vid kvartalets slut, medan valutajusteringarna måste beräknas för månadsslut. Dessutom inkommer uppgifter uppdelade per valuta med en eftersläpning på 28 bankdagar, vilket är 13 bankdagar senare än insamlingen av stockar och justeringar för sista månaden i kvartalet. Därför måste valutaandelarna i det totala saldot i utländsk valuta föras över till mellanliggande och sista månaden i kvartalet. Faktiska uppgifter om valutaandelar ersätter framräknade uppgifter för sista månaden i kvartalet när nya kvartalsupppgifter inhämtas. Antagandet är att andelarna för varje valuta är stabil under månaden efter kvartalsrapporteringen, även om det bör påpekas att uppdelningen på euro och icke-euro för flertalet poster är tillgänglig på månadsbasis, vilket minimerar risken för fel.

51.3. Ett annat antagande är att andra valutor än euro (USD, JPY, CHF, GBP, DKK och SEK) inte väger tungt i MFI-sektorns balansräkning. Vidare är detaljerade uppgifter för varje valuta tillgängliga med endast den begränsade uppdelningen enligt förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell 4. För att överbrygga denna svårighet tillämpas samma valutaandelar som beräknats för posterna i denna tabell även på de mer detaljerade uppdelningarna i bilaga I, del 2, tabell 1.

51.4. Andra steget är att omvandla dessa uppdelningar för löpande och föregående månadslut till den valuta de är denominerade i. Det antas att växelkursen vid månadslutet har använts att omräkna tillgångar denominerade i icke-euro till euro för samtliga poster.

51.5. Tredje steget är att beräkna differenserna mellan stockar inom den valuta stockarna är denominerade i. Det värde som resulterar motsvarar förändringarna i stockarna då växelkurseffekten har eliminerats. Prisomvärderingar avlägsnas inte eftersom de rapporteras under en särskild justering.

51.6. Fjärde steget är att översätta detta värde till euro med hjälp av den genomsnittliga växelkursen under månaden. Detta värde motsvarar en verklig transaktion om det saknas andra justeringar, förutsatt att den genomsnittliga växelkursen motsvarar den genomsittliga växelkursen för köp, försäljning, emissioner och inlösen under perioden. Det belopp som skall läggas till kolumn D utgör differensen mellan två balansräkningar minus detta värde.

52. Under normala omständigheter är de fel som uppkommer genom användning av tabell 4 i bilaga I, del 2 av förordning ECB/2001/13 små (valutaandelar ändras långsamt och saldon denominerade i icke-identifierade valutor torde vara små). För att ta hänsyn till möjligheten att standardjusteringen vid vissa tillfällen kan ge en mindre exakt bild av växelkursrörelsernas verkan har emellertid en bestämmelse införts där ECB kan tillämpa ad hoc justeringar i samråd med NCB. I dessa fall ombeds NCB att lämna ytterligare information om valutaandelarna.

3.3. Justering för omvärdering

53. Kategorin "justering för omvärdering" täcker såväl avskrivning/nedskrivning av lån som prisomvärderingar som avser innehav eller emission av värdepapper, som rapporteras i enlighet med kraven i förordning ECB/2001/13.

3.3.1. Avskrivningar/nedskrivningar av lån

54. Justeringen avseende "avskrivningar/nedskrivningar" rapporteras för att från flödesstatistiken avlägsna effekten av förändringar i värdet av på balansräkningen upptagna lån som har förorsakats av avskrivning/nedskrivning av lån. Denna justering bör också återspegla förändringar i nivån för avsättningar för låneförluster om en NCB bestämmer att utestående stockar skall rapporteras exklusive avsättningar. Avskrivningar som konstateras vid den tidpunkt då lånet säljs eller överförs till tredje part tas också med, om de kan fastställas.

55. För rapporterande enheter gäller ett rapporteringskrav som bestäms av de "minimikrav" som beskrivs i förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell 1A, även om NCB inte hindras från att inhämta ytterligare uppgifter som inte täcks av "minimikraven". I vart fall sammanställer NCB en fullständig uppsättning uppgifter som skall lämnas till ECB enligt tabell 5, kolumn E. Därvidlag kan NCB behöva beräkna och/eller uppskatta justeringarna för några av de uppdelningar som inte rapporteras av MFI eftersom de inte betraktas som "minimikrav". Motposten till justeringen för avskrivningar/nedskrivningar kommer att bli någon av posterna "eget kapital och reserver"/"övriga skulder".

56. NCB bör när de placerar justeringarna i motsvarande löptidsintervall eller motpartssektor ta hänsyn till de bokföringsbestämmelser som gäller för osäkra fordringar (t.ex. att placera osäkra fordringar i ett visst löptidsintervall) och den relativa kreditrisken för varje sektor.

57. När det finns otillräcklig information för att placera justeringen kan den bli uppdelad på de kategorier som finns i förordning ECB/2001/13 med en andelsmässig fördelning som bestäms av stocklägets storlek.

58. Celler markerade som "minimum" i förordning ECB/2001/13 kommer att rapporteras till ECB även om de inte är direkt sammanställda p.g.a. att NCB insamlar mer detaljerad information om avskrivningar/nedskrivningar. I detta fall beräknas minimum-cellerna som summan av beståndsdelarna.

3.3.2. Prisomvärdering av värdepapper

59. Justeringen för prisomvärdering av värdepapper hänför sig till fluktuationer i värderingen av värdepapper till följd av en förändring i det pris till vilket värdepapperet rapporteras eller handlas. Justeringen omfattar de förändringar i tiden av värdet av balansräkningens stockar till följd av vinster eller förluster. Den kan också omfatta förändringar i värderingen som en följd av transaktioner i värdepapper, dvs. realiserade vinster eller förluster.

60. Prisomvärderingar påverkar endast en begränsad uppsättning BSI: på skuldsidan posten "emitterade skuldebrev", och på tillgångssidan "andra värdepapper än aktier" och "aktier och andelar" samt deras motposter, som huvudsakligen utgörs av "eget kapital och reserver" och "övriga skulder". Inlåning och lån har fasta nominella värden och är därför inte föremål för prisförändringar.

61. "Justeringar för omvärdering" innehåll och storlek avgörs av de värderingsmetoder som tillämpas. Även om förklaringen till riktlinjen rekommenderar att båda sidor av balansräkningen rapporteras till marknadsvärden kan i praktiken en rad olika värderingsmetoder för såväl tillgångs- som skuldsidan av balansräkningen komma till användning. I förklaringen till riktlinjen nämns att detta kan accepteras så länge det bokförda värdet inte väsenligt avviker från marknadsvärdet.

62. På balansräkningens skuldsida är vanligaste bokföringspraxis att omsättningsbara värdepapper tas upp på balansräkningen till ett fast värde, såsom nominellt, emissons- eller inlösenvärde. Det är inte vanligt att rapporterande enheter använder en marknadsrelaterad värdering. Därför kräver förordning ECB/2001/13 inte att prisomvärderingen för posten "emitterade skuldebrev" rapporteras av MFI (de are inte markerade som "minimum") och bedömer att den kan antas vara lika med noll (rapporteras därför av NCB till ECB som noll) om inte annat tydligt framgår.

63. På balansräkningens tillgångssida kan innehav av värdepapper tas upp till marknadspris, anskaffningspris, det lägsta av marknads- eller anskaffningspris eller inlösenvärde i enlighet med sedvanlig bokföringspraxis. Justeringens innehåll beror på den värderingsmetod som tillämpas (för vidare detaljer se förklaring till riktlinjen).

64. Förordningen medger flexibilitet vad avser typ av uppgifter som behövs för att beräkna prisomvärdering av värdepapper och den form i vilken dessa uppgifter bör insamlas och sammanställas. Beslut om metoden överlämnas till NCB, och utgår från alternativen i denna riktlinje. De alternativ som hittills har framkommit och som står till buds för NCB är följande:

64.1. MFI skall rapportera justeringar: MFI rapporterar de justeringar som tillämpas för varje post, och som står för förändringar i värdering till följd av förändringar i priser. NCB som väljer denna metod aggregerar de justeringar som rapporterats av MFI för att överlämna uppgifterna till ECB.

64.2. MFI skall rapportera flöden: MFI samlar upp flöden under månaden och överför till NCB värdet av köp och försäljning av värdepapper. Det är helt acceptabelt att nettoflöden sammanställs och lämnas till NCB. NCB som inhämtar transaktionsuppgifter måste beräkna "justering av omvärderingar" som en restpost från differensen mellan stockar, transaktioner och andra justeringar och lämnar justeringen för omvärdering till ECB i enlighet med ECB:s riktlinje.

64.3. Rapportering av varje enskilt värdepapper: MFI rapporterar till NCB all relevant information om innehav av värdepapper, som nominella värdet, bokförda värdet, marknadsvärdet, köp och försäljning för varje enskilt värdepapper. Denna information ger NCB en möjlighet att skaffa exakt information om "justering för omvärdering" som skall lämnas till ECB. Denna metod avses tillgodose de NCB som redan tillämpar denna ansats vid insamlingen av uppgifter på lokal nivå.

65. I princip skall NCB hålla sig till ovannämnda metoder. Även andra metoder kan dock komma till användning förutsatt att det kan visas att de kan leverera uppgifter av jämförbar kvalitet.

66. NCB är inte förhindrade att från de rapporterande enheterna samla in ytterligare uppgifter som inte täcks av "minimikraven". I vart fall lämnar NCB till ECB en fullständig uppsättning uppgifter enligt tabell 5, kolumn E. Därvidlag kan NCB behöva beräkna justeringarna från transaktioner, uppgifter om enskilda värdepapper eller andra uppgifter som rapporteras av MFI och/eller göra uppskattningar av justeringarna för några av de uppdelningar som inte rapporteras av MFI eftersom de inte betraktas som "minimikrav". Motposten till justeringen för avskrivning/nedskrivning kommer att bli antingen "eget kapital och reserver" "eller" "övriga skulder".

67. Därutöver lämnar NCB till ECB uppgifter avseende "minimikraven" i förordning ECB/2001/13. Ifall dessa uppgifter inte blir direkt sammanställda kommer de att uppskattas utifrån de uppgifter som rapporterats. Om inte någon annan information är tillgänglig kan det i detta sammanhang förutsättas att omvärderingar för värdepapper med löptider över två år är lika med det totala beloppet av justering för omvärdering av innehav av andra värdepapper än aktier emitterade för varje sektor.

AVSNITT 4. JUSTERING AV MÅNADSFLÖDEN - SPECIELLA ANPASSNINGAR

4.1. ECB:s och NCB:s balansräkningsstatistik

68. För att kunna sammanställa de monetära aggregaten och deras motposter som flödesstatistik måste ECB få justeringsuppgifter som täcker hela MFI-sektorn, inbegripet ECB/NCB. Därför är de fullständiga kraven föreskrivna i denna Handbok för förfaranden också tillämpliga på ECB/NCB, med följande förbehåll:

69. I enlighet med överbryggningsansatsen har kravet för balansräkningsstatistik ändrats något för att återge ECB:s/NCB:s speciella aktiviteter. Vissa poster har tagits bort: inga uppgifter krävs för uppdelningen av repo-avtal eller inlåning med uppsägningstid. Andra poster har lagts till: på skuldsidan "motposter till SDR" och på tillgångssidan "guld och guldfordringar" och "fordringar från dragningsrätter, SDR, annat" eftersom stockar för dessa poster också krävs enligt riktlinjen. ECB/NCB lämnar justeringsuppgifter för var och en av dessa poster.

70. Justeringar. I princip lämnar ECB/NCB justeringar till ECB enligt det förfarande som beskrivs i denna Handbok för förfaranden. I praktiken kan några modifikationer observeras:

70.1. "Omklassificeringar och andra justeringar". Justeringarna till "förändringar i statistisk täckning" är inte relevanta. ECB/NCB kan emellertid ha positioner som skall omklassificeras eller revideras, i vilket fall justeringar görs.

70.2. "Justeringar till växelkursförändringar". I enlighet med förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell 4 lämnas uppgifter var varje enskild valuta fr.o.m slutet av december 1998. För att justeringen för växelkurser skall kunna beräknas får tidigare och historiska uppgifter lämnas. När det gäller ECB uppskattas justeringen för växelkurser inte med hjälp av standardförfarandet utan rapporteras direkt från räkenskapsuppgifterna.

70.3. "Justering för omvärdering". I enlighet med det förfarande som överenskommits lämnar ECB/NCB uppgifter om omvärderingens storlek. I statistiken presenteras ECB:s/NCB:s balansräkning månadsvis till marknadsvärden. Följaktligen bör justeringar för omvärdering rapporteras varje månad.

71. Tröskel. En tröskel på 5 miljoner euro har satts för NCB:s uppgifter om "omklassificering och andra justeringar". Denna tröskel behövs eftersom NCB:s balansräkningar rapporteras var för sig och kan publiceras var för sig (inom den konsoliderade balansräkningen för ESCB).

4.2. Penningmarknadsfonder

72. I princip tillhandahåller NCB justeringar avseende "omklassificeringar och andra justeringar" i enlighet med rapporteringsramen för penningmarknadsfonder (MMF). Under vissa förhållanden kan dessa förfaranden behöva anpassas. Punkt 4(6) i forordning ECB/2001/13 ger dock NCB en möjlighet att bevilja undantag till vissa eller samtliga MMF vad gäller rapportering av "justeringar för omvärderingar".

73. Om inga undantag tillämpas eller inte tillämpas för samtliga institut gäller följande regler:

73.1. Tillgångssidan i MMF:s balansräkning kräver inte någon speciell behandling eftersom den redan i sin helhet täcks av huvuddelen av denna handbok.

73.2. Skuldsidan utgörs nästan helt av posten "penningmarknadsfondandelar". MMF är egna institutionella enheter och kan därför inte betraktas som transparanta. Behandlingern av tillgångssidan av MMF-balansräkning har därför inte inte någon direkt innebörd för behandlingen av skuldsidan. Dessutom liknar behandlingen den som ges liknande instrument på skuldsidan.

73.3. MMF ingår i förteckningen över MFI eftersom andelar utgivna av MMF utgör nära substitut till inlåning. MMF-andelar ges därför samma behandling som inlåning. Finansiella transaktioner i inlåning omfattar flöden till och från inlåningskonton i samband med kreditering, debitering och gottskrivning av ränta. Eftersom inlåning har ett fast nominellt värde förekommer inte några vinster eller förluster förenade med innehav. Samtliga förändringar i stockar mellan två perioder motsvarar därför, med undantag av "omklassificeringar och andra justeringar", finansiella transaktioner.

73.4. Vad gäller MMF-andelar har kunders krediteringar och debiteringar till och från inlåningskonton en motsvarighet i köp och försäljning av andelar. Gottskrivning av ränta på inlåning motsvaras av förändringar i andelarnas värde.Eftersom förändringar i MMF-andelars värde vanligtvis förekommer varje dag liknar detta instrument inlåning med daglig räntegottskrivning. Detta förklaras av att det är lätt att lösa in MMF-andelar. Som fallet är med inlåning måste samtliga förändringar i stockarna av MMF-andelar behandlas som finansiella transaktioner (återigen, med undantag av "omklassificeringar och andra justeringar").

74. Sammanfattningsvis behandlas MMF-andelar, såvitt undantaget avseende "justering för omvärdering" inte tillämpas, i enlighet med det gemensamma förfarandet(15). På skuldsidan räcker det med att vid beräkningen av "penningmarknadsfondsandelar" ta bort "justering för omklassificering" från differensen mellan balanserna. Någon justering för omvärdering rapporteras inte för detta instrument.

4.3. Den offentliga sektorns skulder (och tillgångar)

75. Stockuppgifter måste insamlas för den offentliga sektorns inlåningsskulder (och tillgångar). För att flödesstatistik skall kunna sammanställas tillhandahålls in princip justeringsuppgifter i enlighet med de krav som gäller för MFI:s balansräkningsstatistik. I praktiken är det osannolikt att förändringar av annat slag än transaktioner (dvs. till följd av förändringar i växelkurser eller priser) inträffar. Dessa uppgifter rapporteras som det sätt som anges i tabell 3 och 5.

4.4. Minnesposter

76. Flöden beräknas också för minnesposter som avser uppdelningen efter hemvist för innehavare av värdepapper utgivna av MFI, för att inordna dessa uppgifter i den regelbundna produktionen av penningmängds- och bankstatistik och för beräkningen av monetära aggregat. Därför beräknas justeringar för omklassificeringar, justeringar för växelkursförändringar och justeringar för omvärderingar avseende dessa minnesposter. Dessa uppgifter rapporteras i enlighet med tabellerna 3 och 5.

4.5. Övergångsperiod för justeringen av omvärderingar

77. I förordning ECB/2001/13 bestämdes att kraven på uppgifter om avskrivning/nedskrivning av lån och prisomvärderingar av värdepapper under en övergångsperiod av 12 månader skall få rapporteras till ECB med en eftersläpning på ytterligare en månad fr. o. m. stängningsdags den 15 bankdagen efter slutet av den månad uppgifterna hänför sig till. Ändå fortsätter de NCB som tillämpar övergångsbestämmelsen att tillhandahålla uppgifter över de månadsserier med justeringar för omvärderingar som tidigare täcktes av riktlinje ECB/2002/5 av den 30 juli 2002 angående vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och förfarandet vid de nationella centralbankernas rapportering av statistik på området "penningmängds- och bankstatistik"(16), med samma tidsramar som för motsvarande stockserier. Preliminära eller uppskattade uppgifter får lämnas och sedan revideras i den följande månatliga uppgiftsöverföringen.

AVSNITT 5. BERÄKNING AV FLÖDEN PÅ KVARTALSUPPGIFTERNA

5.1. Inledning

78. En strukturanalys av de kvartalsvisa stockuppgifter som finns i förordning ECB/1998/16, bilaga I, del 2, tabellerna 2 och 3, skulle endast i begränsad utsträckning kunna ge den information som behövs för att bedöma de penningpolitiska implikationerna. Därför vidgades sammanställningen av flödesstatistiken till att även täcka dessa kvartalstabeller i riktlinje ECB/2002/05. Observera att förordning ECB/2001/13 inte täcker rapportering av justeringar för omvärderingar av kvartalsuppgifter.

79. Med utgångspunkt från att de uppgifter som tidigare rapporterades på kvartalsbasis som del av förordning ECB/1998/16, bilaga I, del 2, tabellerna 2 och 3 rapporteras på månadsbasis enligt förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell 1 och med hänsyn till behovet att fortsätta med beräkningar av flödesstatistik för de poster som även fortsättningsvis skall rapporteras på kvartalsbasis, dvs. poster som ingår i förordning ECB/2001/13, bilaga I, del 2, tabell 2, krävs att NCB tillhandahåller justeringsuppgifter för kvartalsuppgifter enligt följande beskrivning, om så erfordras med hjälp av uppskattningar.

80. För fullständighets skull vidgas detta krav till att omfatta rapportering av justeringar avseende uppgifter om NCB, inbegripet historiska uppgifter fr.o.m september 1997, åtminstone fr.o.m. januari 1999.

5.2. Förfaranden vid beräkning av flödesstatistik

81. Förfarandet vid beräkning av flöden för kvartalstabellen 2 liknar det som tillämpas för månadstabellen 1 som beskrivits i avsnitt 2 och 3. ECB beräknar finansiella transaktioner på kvartalsuppgifter genom att ta differensen mellan stockuppgifter vid rapporteringstillfällena i slutet av kvartalet och genom att därefter ta bort effekten av den utveckling som är av annat slag än transaktioner. Dessa icke-transaktionseffekter delas upp i tre kategorier, "omklassificeringar och andra justeringar", "växelkursförändringar" och "justeringar för omvärdering". Justeringsserier upprättas för var och en av nämnda effekter.

82. På liknande sätt som förfarandet tillämpat i tabell 1 i avsnitt 2 beräknar ECB även justeringen "växelkursförändringar" för tabell 2. En "standardjustering" till tabell 2 erhålls genom att använda den information som finns i kvartalstabellen 4 och justeringar för "växelkursförändringar" beräknad för tabell 1(17). Om så behövs kan även en "ad-hoc justering" tillämpas för tabell 2.

83. Definitionerna i avsnitt 3 avseende tabell 1 kan också tillämpas på den kvartalsvisa justeringen "omklassificeringar" och den kvartalsvisa justeringen "justering för omvärdering" (avskrivningar/nedskrivningar och prisomvärderingar) som NCB tillhandahåller för tabell 2. Förteckningen över de justeringar som skall tillhandahållas ingår i tabell 2 i denna bilaga.

84. Aktuella kvartalsjusteringar rapporteras i två fall.

84.1. För det första när en justering tillhandahålls för månadstabellen (tabell 1). I detta fall kan den månatliga justeringen påverka de uppdelade posterna som finns i tabell 2. M.a.o. när en justering rapporteras i tabell 1 innebär detta att det rapporteras justeringar som avser poster som finns i tabell 2. Konsistens säkras mellan de två uppsättningarna uppgifter på kvartalsbasis (m.a.o. summan av månadsjusteringarna måste vara lika med kvartalsjusteringen). Om en tröskel har upprättats för de kvartalsvisa justeringarna, eller om de kvartalsvisa justeringarna inte kan fastställas till fullo eller till samma detaljnivå som månadsjusteringarna, beräknas justeringen på så sätt att avvikelser undviks jämfört med den justering som rapporteras för månadsuppgifterna.

84.2. Vad gäller "prisomvärdering av värdepapper" skulle borttagandet av de förändringar i värdering som uppkommer vid transaktioner i värdepapper (dvs. tillämpning av den s.k. "balansräkningsmetoden", se förklaringen till riktlinjen) i princip kunna förorsaka inkonsistenser mellan månads- och kvartalsjusteringar. Med denna metod bör endast omvärderingar som påverkar värdepapper rapporterade som stockar vid slutet av såväl den aktuella som den föregående perioden beaktas. Följaktligen skulle en förskjutning i rapporteringsfrekvens leda till differenser i den rapporterade justeringen. För att undvika denna effekt och för att säkra konsistens mellan kvartalvisa och månatliga justeringar bör beräkningen av "prisomvärderingar av värdepapper", när "balansräkningsmetoden" används, göras på månadsbasis, oberoende av om uppgifterna rapporteras månadsvis eller kvartalsvis. M.a.o. skulle den kvartalsvisa justeringen beräknas som summan av månadsvisa justeringar, vilket innebär att konsistens behålls mellan månadsvisa och kvartalsvisa justeringar. Om de underliggande uppgifterna inte är tillgängliga på månadsbasis accepteras skattningar för att säkra konsistens mellan månadsvisa och kvartalsvisa justeringar. Däremot skulle beaktande av förändringar i värdering till följd av transaktioner i värdepapper (tillämpning av den s.k. "transaktionsmetoden", se förklaring till riktlinjen) ge kvartalsvisa justeringar som är helt konsistenta med månadsuppgifterna. Med "transaktionsmetoden" rapporteras samtliga omvärderingar som påverkar värdepapper, utan hänsyn till stockarna i början och i slutet av perioden. Följaktligen skulle de kvartalsvisa justeringarna överensstämma med summan av de månadsvisa justeringarna.

84.3. Därutöver kan justeringar behövas för kvartalstabellerna även om ingen justering rapporteras i månadstabellen 1. Så är fallet när en omklassificering äger rum på kvartalsnivå vad gäller detaljer, men tas bort på en mer aggregerad månadsnivå. Den kan också tillämpas på "justering för omvärdering" när olika komponenter i en månadspost rör sig åt olika håll. I dessa fall säkras konsistens också mellan månads- och kvartalsuppgifter. För "prisomvärdering av värdepapper" säkras konsistensen genom att tillämpa "balansräkningsmetoden" på månadsbasis, inte endast när det gäller månadstabeller utan även när det gäller kvartalstabeller.

85. I vilken utsträckning NCB levererar justeringar för kvartalsstatistiken beror på deras kapacitet att fastställa eller med rimlig grad av säkerhet uppskatta den detaljerade klassificeringen efter sektor/instrument av befintliga (månatliga) justeringar. För "omklassificeringar och andra justeringar" finns information tillgänglig. Närmare bestämt har NCB tillräckligt detaljerad information för att på enkelt sätt länka stora engångsjusteringar (t.ex. omklassificering till följd av ett rapporteringsfel) till specifika kvartalsposter. Likaså medför kvartalsvisa justeringar till följd av förändringar i den rapporterande populationen inte några svårigheter för NCB.Vad beträffar "justering för omvärdering", är det svårare att erhålla avskrivningar och omvärderingar p.g.a. brist på lämpliga uppdelningar i de primära uppgiftskällorna. Med hänsyn till detta förväntas att "justering för omvärdering" åtminstone till en del bygger på tillämpning av skattningar. När skattningar levereras bifogas förklaringar till dessa om den metod som använts (t.ex. uppdelningar är uppskattade med utgångspunkt från andelar genom att stockuppgifter har använts).

86. För att säkra konsistens mellan justeringarna för kvartalstabell 2 och för månadstabell 1 avser justeringarna i tabell 1 en period på en månad, medan justeringarna i tabell 2 avser en period på ett kvartal. Justeringarna till kvartalsuppgifterna är lika med summan av tre månadsperioder, t.ex. den kvartalsvisa justering som rapporteras i mars bör vara konsistent med summan av månadsjusteringarna för januari, februari och mars. Eftersom kvartalsflöden använder samma ram som månadsflöden, inbegripet användningen av "balansräkningsmetoden" på månadsbasis även för kvartalsflödena, måste de vara konsistenta i tiden.

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) November 2002.

(4) Utgiven av Europeiska centralbanken i december 1999. Uppdateras under 2003.

(5) Europeiska räkenskapssystemet (ENS) 1995, ingår i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, senast ändrad genom Europeiska parlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1.

(6) I enlighet med ENS 95 och andra internationella statistikstandarder.

(7) Dock bör noteras att nedskrivningar förenade med transaktioner inte alltid rapporteras, vilket innebär en avvikelse från den grundregel som har antagits i förordning ECB/2001/13 och anvisningarna till denna.

(8) Definitionen och värderingen av finansiella transaktioner för sammanställning av flödesstatistik för monetära aggregat och dessas motposter i euroområdet avviker i vissa avseenden från de som förekrivs i ENS 95 vid beräkning av finansiella räkenskaper (flöden). ENS 95 föreskriver att finansiella transaktioner som härrör från skillnader i tidpunkterna mellan upplupna eller omfördelande transaktioner eller finansiella transaktioner på andrahandsmarknader och motsvarande betalningar klassificeras som "F.79 Övriga utestående fordringar/belopp att betala" (p. 5.128 och 5.129). I motsats därtill föreskriver ESN 95 också att"företrädesvis bör den finansiella transaktion som utgör motpost till upplupen ränta på finansiella tillgångar registreras som återinvesterad i denna finansiella tillgång. Registreringen av ränta måste dock följa nationell praxis. Om upplupen ränta inte registreras som återinvesterad i den finansiella tillgången bör den registreras under" "andra utestående fordringar/belop att betala" (p. 5.130) I betalningsbalanssammanhang bör upplupna belopp behandlas som en ökning av det finansiella instrumentets värde. Följaktligen uppkommer en diskrepans när upplupna räntor inkluderas i "övriga tillgångar" eller "övriga skulder". Behandlingen av upplupen ränta på omsättbara instrument inom ramen för balansräkningsstatistiken för MFI (såväl stockar som flöden) kan komma att undersökas närmare.

(9) Definitionen och klassificeringen av "andra förändringar" är i huvudsak i överensstämmelse med ENS 95. "Omklassificeringar och andra justeringar" överensstämmer i stort sett med "andra volymförändringar" (K.3-K.10 och K.12), medan "omvärderingar" kan överföras till "nominella innehavs vinster/förluster" (K.11). En viktig avvikelse är att "avskrivningar av lån" förs in under "omvärderingar", medan dessa i ENS 95 betraktas som "volymförändringar" (p. 5.09). I praktiken medger rapporteringsförfarandet för härledning av flöden att uppgifter sammanställs i enlighet med ESN 95 eftersom nedskrivningar/avskrivningar av lån utgör den enda uppgiften under kolumnen "omvärderingsjusteringar" när det gäller posten "lån". Att inkludera "avskrivningar av lån" i "omvärderingar" innebär också en avvikelse från reglerna för internationella investeringar (i.i.p.). I i.i.p. bör de behandlas som "andra justeringar" och inte som "pris- eller växelkursförändringar".

(10) Se ECB pressmeddelande av den 7 juli 1998.

(11) De justeringar som motsvarar ECB:s egen balansräkning rapporteras av ECB:s direktorat för redovisning.

(12) Detta kriterium tar överhanden i gränsfall, t.ex. när en ny bank etableras som tar över transaktioner som tidigare utfördes av ett representationskontor för räkning av en inte hemmahörande bank ger detta upphov till ett transaktionsflöde som inte skall avlägsnas från flödet i statistiken.

(13) Se tabell 4 i denna bilaga.

(14) Ingen justering sker för saldon denominerade i de övriga valutorna. Uppgifter om USD, JPY och CHF har rapporterats i enlighet med tabell 5 i förordning ECB/1998/16 av den 1 december 1998 angående den konsoliderade balansräkningen för sektorn "monetära finansinstitut", EGT L 356, 30.12.1998, s. 7, sedan december 1998 och på frivillig basis av NCB som använder nationella uppgiftskällor sedan september 1997. Uppgifter om GBP rapporteras av NCB till ECB på frivillig basis sedan augusti 2001, med där så är möjligt även uppgifter tillbaka i tiden, med samma struktur som rapporteringen av andra valutor i tabell 4 i förordning ECB/2001/13 och sedan januari 2003 som del av tabell 4 i förordning ECB/20012/13. ECB kommer även att beräkna växelkursjusteringen för SEK och DKK.

(15) Motposten till omvärdering på tillgångssidan är, när det gäller MMF, inte "penningmarknadsfondandelar" utan "övriga skulder".

(16) EGT L 220, 15.8.2002, s. 67.

(17) Ytterligare detaljer kommer att finnas i "Addendum to the Handbook for the compilation of flow statistics".

Tillägg 1

FÖRESKRIFTER FÖR SAMMANSTÄLLNING AV HISTORISKA UPPGIFTER

Almänna föreskrifter

1. NCB har sedan slutet av juni 1998 rapporterat balansräkningsuppgifter per månadsslut till ECB i enlighet med förordning ECB/1998/16 av 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut(1) ändrad genom förordning ECB/2000/8(2), med bästa skattningar som går tillbaka till slutet av september 1997 och tillgängliga uppgifter som går tillbaka till början av 1980-talet. För att säkra konsistens med denna rapportering har NCB tillhandahållit justeringar för sammanställning av flödesstatistik med uppgifter fr.o.m. juli 1998, bästa skattningar fr.o.m. oktober 1997 och tillgängliga uppgifter fr.o.m. början av 1980-talet. Dessutom har NCB tillhandahållit förklaringar till "omklassificeringar och andra justeringar" enligt samma referensperioder i tidtabellen.

2. I sin anpassning till kraven har NCB inriktat sig på att åstadkomma justeringar som avlägsnar de mest betydelsefulla effekterna av icke-transaktioner från de balansräkningsposter (BSI) som sannolikt skulle ingå i definitionen av monetära aggregat för hela euroområdet. Viktiga "omklassificeringar och andra justeringar", baserade på tillgängliga uppgifter har levererats åtminstone för dessa poster sedan juli 1998. Viktiga "omklassificeringar och andra justeringar" till historiska uppgifter före september 1997 har levererats på basis av tillgängliga uppgifter som täcker perioder så långt tillbaka som möjligt (d.v.s. från början av 1980-talet), men som täcker åtminstone perioder från slutet av september 1997.

3. För "omklassificeringar och andra justeringar" till andra BSI och för samtliga "omvärderingsjusteringar" har NCB levererat viktiga justeringar till löpande uppgifter åtminstone fr.o.m. slutet av juni 1998 med justeringar till historiska uppgifter tillbaka i tiden till åtminstone fr.o.m. september 1997. Eftersom det bedömdes att NCB behövde tid för att tillämpa de nya rapporteringssystemen krävdes fullständiga justeringar till de poster som ingår i de monetära aggregaten och andra poster fr.o.m. slutet av december 1999.

4. Därutöver kunde NCB rapportera uppgifter relaterade till tabell 5, bilaga I, del 2 i förordning ECB/1998/16 för perioden september 1997 till september 1998.

5. Den ovan beskrivna tidtabellen för infasningen motsvarade de minimikrav som NCB skulle uppfylla. När det var möjligt genomförde NCB dessa moment tidigare. Exempelvis var det rimligt att för vissa poster (t.ex. de som gäller för "omklassificeringar och andra justeringar") börja rapportera vissa justeringar som hänför sig till samtliga BSI vid samma tillfälle (t.ex. när det gäller statistikens täckning).

6. Poster som prioriterades högt var: sedlar och mynt, inlåning gentemot icke-monetära finansinstitut (icke-MFI) i euroområdet, skuldebrev, penningmarknadspapper(3), andelar utgivna av penningmarknadsfonder (MMF), och MFI:s innehav av andra värdepapper än aktier, emitterade av MFI.

Justering för omvärdering

7. Rapporteringen av MFI:s avskrivningar/nedskrivningar och prisomvärderingar för den månatliga balansräkningen har upprättats med början i januari 2003 genom förordning ECB/2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(4) i ändrad lydelse enligt ECB/2002/8(5). Tidigare krävdes denna information endast som en del av ECB:s riktlinje nr 1998/NP27 av 22 december 1998 angående vissa av den Europeiska centralbankens rapporteringskrav och förfarandet för de nationella centralbankernas rapportering av statistikuppgifter rörande penningmängds-och bankstatistiken med dess uppdateringar men inget direkt krav ålades MFI. Därför rapporterades uppgifterna av NCB till ECB genom att använda olika tillgängliga nationella uppgifter.

Avskrivningar och nedskrivningar

8. NCB använde sig av olika uppgiftskällor för att fastställa avskrivningar/nedskrivningar, vinst-och förlusträkningar, transaktionsrapporter, justeringsuppgifter rapporterade av MFI eller specialundersökningar. Det visade sig dock att denna information inte alltid var fullständig. I dessa fall användes skattningar för att fylla luckorna. Uppdelningar som saknades skattades t.ex. med hjälp av vikter baserade på utestående stockar. Uppgifter som var tillgängliga med längre eftersläpning eller lägre frekvens kom sent till användning för rättelser eller för att bli uppdelade i syfte att uppfylla frekvenskravet (månad).

Omvärdering för priser

9. "Prisomvärderingar" (tidigare kallade "andra prisomvärderingar") påverkade endast en begränsad del av BSI: på skuldsidan posterna "emitterade skuldebrev" och "penningmarknadspapper". På tillgångssidan var detta posterna "andra värdepapper än aktier", "penningmarknadspapper" och "aktier och andelar". Deras motposter var huvudsakligen "eget kapital och reserver" som ingår i bilaga I, del 2, tabell 1 i förordning ECB/1998/16.

10. Innehållet och omfattningen av "prisomvärdering" bestämdes av den värderingsmetod som tillämpas. Även om 'ECB:s "Money and Banking Statistics Compilation Guide- Guidance provided to NCBs for the compilation of money and banking statistics for submission to the ECB"(6) rekommenderade att båda sidor av balansräkningen skulle tas upp till marknadsvärde använd(e)s i praktiken ett antal olika värderingsmetoder såväl för skuld- som för tillgångssidan. "Compilation Guide" gav vid handen att detta kunde accepteras så länge det bokförda värde inte väsentligt avvek från marknadsvärdet.

11. På balansräkningens skuldsida är normal bokföringspraxis att omsättbara värdepapper tas upp till ett fast värde, dvs. det nominella emissions- eller inlösenvärdet. Det är inte vanligt att rapporterande enheter använder marknadsrelaterad värdering. På balansräkningens tillgångssida kan innehav av värdepapper tas upp till marknadspris, anskaffningspris, det lägsta av marknads- eller anskaffningspriset eller inlösenvärdet enligt sedvanlig bokföringspraxis.

12. I fall där värdepappersemissioner eller -innehav gavs ett marknadsrelaterat värde ombads NCB att tillhandahålla justeringar. När värdepapper registrerades till konstata priser kunde en justering skickas om transaktionen skedde till ett annat pris. Generellt förväntades att skuldebrev med kort ursprunglig löptid (under två år) eller penningmarknadspapper sällan skulle utsättas för värdeförändringar och att dessa skulle vara små. Därför skulle det inte vara nödvändigt att ge justeringar för dessa poster.

13. När marknadsvärdering tillämpas kommer kontinuerliga och möjligen avsevärda förändringar att ske i värdet av de värdepapper som är upptagna i balansräkningen, vilket återspeglar marknadsprisernas rörelsemönster. Andra värderingsmetoder (som lägsta av anskaffnings- och marknadsvärdet, emissionspriset, etc.) leder till att värderingar registreras mindre ofta och till något mindre belopp.

14. Effekter av omvärderingar kan inte direkt utläsas av balansräkningsstatistiken, och med utgångspunkt från att förordning ECB/1998/16 inte bestämde hur justeringarna skulle rapporteras var det nödvändigt att fastställas dem på indirekt sätt. Tre ansatser var möjliga:

14.1. Information kunde vara tillgänglig från speciellt rapporterade uppgifter avseende värdepappersportföljen (t.ex. komplementära räkenskaper)

14.2. Det kunde vara möjligt att härleda de nödvändiga uppgifterna från information som fanns i vinst- och förlusträkningar. Det sätt på vilket värdeförändringar tas upp i vinst- och förlusträkningen beror på ändamålet med värdepappersinnehavet. Förändringar i värdet av handelsportföljen (som vanligtvis är lika med marknadsvärdet) tas upp under "nettovinster eller nettoförluster av finansiella transaktioner"(7). Värdeförändringar i placeringsportföljen/finansiella anläggningstillgångar (vanligen upptagna till bokfört värde) registreras under "nedskrivningar av överlåtbara värdepapper som innehas som finansiella anläggningstillgångar, av ägarintressen samt av aktier och andelar i anknutna företag"(8). Svårigheten var att vinst- och förlusträkningen inte kunde ge den begärda detaljnivån. Vidare kunde uppgifterna inte vara tillgängliga på månadsbasis och även om de var tillgängliga kunde förändringar i värdering ofta inte avgöras med samma frekvens.

15. Skattningar kunde göras med hjälp av prisindexar för individuella värdepapper eller kategorier av värdepapper. Denna ansats förutsatte dock att en tillräckligt detaljerad uppdelning av MFI:s värdepappersportfölj förelåg. Tillämpningen av indexar som återger marknadspriser kunde användas som ett näraliggande alternativ till skattningar. Eftersom denna information normalt finns endast årligen eller halvårsvis kunde skattningar användas för att fylla luckorna. Läget varierade dock från land till land, NCB var därför tvungna att anpassa tillgängliga nationella källor.

16. När det gäller att tillämpa justeringar för prisomvärdering på MMF, kräver MMF-balansräkningens tillgångssida inte någon speciell behandling eftersom detta redan helt täcks till huvuddelen av den handbok som ingår i riktlinje ECB/2000/13 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena vid de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik och inga undantag tillåts. Skuldsidan utgörs nästan helt av posten penningmarknadsfondandelar, för vilka ingen omvärderingsjustering rapporterades(9).

Kvartalsuppgifter

17. Medan alla NCB i euroområdet hade möjlighet att tillhandahålla de relevanta kvartalsvisa justeringrna för omklassificering visade det sig att framställningen av avskrivningar/nedskrivningar och "justeringar för omvårdering" på kvartalsuppgifter var svårare. Med hänsyn till dessa svårigheter lämnades uppgifter enligt följande plan:

17.1. Alla NCB i euroområdet skickade de relevanta "omklassificeringar och andra justeringar" för stockuppgifter enligt förordning ECB/1998/16, bilaga I, del 2, tabell 2 och 3 inklusive historiska uppgifter fr.o.m. september 1997.

17.2. När uppgifter fanns skickade NCB i euroområdet de relevanta "justeringar för omvärdering" enligt förordning ECB/1998/16, bilaga I, del 2, tabell 2 och 3, inklusive historiska uppgifter tillbaka i tiden fr.o.m. september 1997.

(1) EGT L 356, 30.12.1998, s. 7.

(2) EGT L 229, 9.9.2000, s. 34.

(3) Posten "penningmarknadspapper" existerar inte längre fr.o.m. januari 2003. Finansiella instrument som tidigare klassificerades som penningmarknadspapper rapporteras under posten "andra värdepapper än aktier" i enlighet med förordning ECB/2001/13.

(4) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(5) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(6) April 1998.

(7) Artikel 32(1) i rådsdirektiv (EG) nr 86/635 av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.

(8) Artikel 34 i EG-direktiv 86/635.

(9) Motposten till omvärdering på tillgångssidan är för MMF inte "penningmarknadsfondandelar" utan "övriga skulder".

Tillägg 2

EFFEKTEN AV SAMMANSLAGNING, FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR PÅ SAMMANSTÄLLNINGEN AV FLÖDEN

Sammanslagning av två eller fler monetära finansinstitut (MFI) till en ny MFI

När en sammanslagning äger rum kan två olika kategorier av icke-transaktioner uppkomma. För det första, och förmodligen av störst betydelse, kan det ske en förändring i tillgångars och skulders värde. En sådan uppvärdering eller nedvärdering utgör inte någon transaktion, berört belopp registreras därför under "justering för omvärdering". Därutöver sker en annulering av utestående saldon mellan de två sammanslagna instituten. Enligt ENS 95 (punkt 6.30)(1) är en annulering inte en finansiell transaktion och därför ingår en justering för att avlägsna dessa effekter från flödesstatistiken under "omklassificeringar och andra justeringar" (med negativt tecken)(2). När värderingsmetoder för tillgångar och skulder skiljer sig förekommer även uppvärdering/nedvärdering av de nettade posterna.

Informationskällorna för att fastställa dessa justeringar utgörs av de sammanslagna institutens slutliga balansräkningar och det nya institutets första balansräkning. I det ideala fallet ombeds de sammanlagna instituten att lämna balansräkningsuppgifter både på sammanslagen och icke-sammanslagen basis vid den tidpunkt sammanslagningen äger rum. På så sätt motsvaras differensen mellan de två enskilda icke-sammanslagna balansräkningarna och den sammanslagna balansräkningen helt av icke-transaktionsflöden. Tillväxttakten beräknas dock av Euroepiska centralbanken utifrån det implicita antagandet att justering för omklassificering sker vid slutet av varje månad. Det är därför korrekt att låta justeringarna utgå från de sista balansräkningar som rapporterats till de nationella centralbankerna för de enskilda instituten och den första balansräkningen rapporterad för det sammanslagna institutet en månad senare. I detta fall rapporteras effekten av sammanslagningen och de transaktioner som skett under månaden mellan dessa två observationer tillsammans som en justering.

Förvärv av ett MFI av ett annat MFI

Denna transaktion är mycket lik en sammanslagning och båda kategorier av icke-transaktioner som redovisats ovan kan förekomma. Det finns dock en skillnad: istället för ett läge med tre balansräkningar från tre olika institut handlar det här om två balansräkningar från det institut som genomför förvärvet och en balansräkning från det institut som blir föremål för förvärvet. Förfarandet för att fastställa effekten av förvärvet är dock detsamma som vid en sammanslagning. Återigen ombeds i det ideala fallet det förvärvande institutet och det institut som är föremål för förvärvet att lämna balansräkningsuppgifter för läget såväl före som efter förvärvet vid den tidpunkt då förvärvet äger rum. En lösning som är helt i överensstämmelse med beräkningen av tillväxttakter utgörs dock genom att en justering görs med utgångspunkt från de sista balansräkningar som rapporteras av de enskilda instituten och den första balansräkningen efter förvärvet för det förvärvande institutet.

Uppdelning av ett MFI på två olika MFI

Denna transaktion utgör motsatsen till en sammanslagning. Varje förändring i värderingen av tillgångar eller skulder har dock samma verkan som vid en sammanslagning. Även här kan saldon gentemot andra MFI innehålla belopp mellan de två instituten som inte kan hänföras till transaktioner. Dessa belopp ingår som en justering i "omklassificeringar och andra justeringar" (med positivt tecken).

Den information som föreligger i detta sammanhang är annorlunda. Om två nya institut skapas finns det en balansräkning för det föregående institutet och två balansränkningar för de nya instituten. Det förfarande som förutses och som skissats ovan kan göras om för att tillämpas på detta fall genom att utgå från tidpunkten för uppdelningen istället för tidpunkten för sammanslagningen och använda den information som är relevant vid en uppdelning.

Sammanslagningar, förvärv och uppdelning när ett av instituten inte är ett MFI

I samtliga tre fall, där ett institut inte är ett MFI, sker det också en förändring i MFI-populationen(3). Effekten av att ett institut tillträder eller lämnar MFI-sektorn kan göra effekten av alla omvärderingar och förändringar i läget såväl gentemot MFI-sektorn som andra inhemska sektorer komplicerade, vilket gör det svårt att särskilja en typ av justering från en annan.

I princip efterlyses uppgifter från samtliga inblandade institut, även om det är klart att uppgifter om balansräkningar för icke-MFI kanske inte är tillgängliga. I annat fall görs en skattning av transaktionerna för det institut som var ett MFI före omvandlingen och som förblir så därefter (kanske med utgångspunkt från trenden i de uppgifter som finns för föregående månader). Resten av differensen mellan de två balansräkningarna ingår under "omklassificeringar och andra justerringar".

Effekter av sammanslagningar, förvärv och uppdelningar på monetära och kreditaggregat

Sannolikheten att monetära/kreditaggregat påverkas av denna utveckling är inte stor, men kan inte ignoreras. Huvudskälen till att dessa kan bli påverkade är:

- Förändringar i den rapporterande populationen: dessa förorsakas inte i sig av sammanslagningar/förvärv/uppdelning utan endast av en förändring i en sektor eller ett institut.

- Omvärdering: en omvärdering kan sammanhänga med sammanslagning/förvärv och påverka nästan samtliga poster. Tillgångssidan i balansräkningen förväntas påverkas mest.

- Att netta saldon mellan två institut: detta kan endast påverka monetära/kreditaggregat om värderingsmetoderna är olika för tillgångar och för skulder. I detta fall har endast förändringar i värde någon effekt på monetära/kreditaggregat medan "strukturförändring" (nettning) inte förväntas ha någon inverkan på dessa aggregat.

(1) European System of Accounts, ingår i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58.28.2.2002, s. 1.

(2) I ENS 95 betraktas sammanslagningar som en strukturförändring i "förändringar i sektorklassificering och struktur" (K.12.1).

(3) En förändring i den rapporterande populationen innebär inte nödvändigtvis en förändring i antalet rapporterande institut. Det är den verksamhet som inte rapporterades och som rapporteras nu som räknas.

Tillägg 3

BEHANDLING AV ÖVERTAGANDE AV SKULDER

Definition av övertagande av skulder

1. Övertagande av skulder är en transaktion som vanligtvis innebär att staten ersätter offentliga företag (del av "övriga inhemska sektorer") som gäldenär för lån som ursprungligen har lämnats av banker (sektorn "monetära finansinstitut" (MFI)). Denna finansiella transaktion kan också äga rum mellan andra institutionella sektorer. I så fall skulle behandlingen bli liknande.

2. Eftersom övertagande av skuld har en inverkan på MFI:s balansräkning, är det av vikt att se till att finansiella aspekterna av denna transaktion behandlas på rätt sätt i penningmängds- och bankstatistiken. I denna bilaga föreskrivs den statistiska behandling som krävs för övertagande av skulder.

Den statistiska hanteringen

3. Skuldövertagande, som innebär ett trepartsförhållande mellan staten, de övriga inhemska sektorerna och MFI-sektorn, registreras på följande sätt(1): statens skuldövertagande behandlas som en kapitalöverföring från staten (den enhet som tar över skulden) till övriga inhemska sektorer (skuldenären). Den finansiella motposten till det kapital som erhålls från övriga inhemska sektorer innebär en nedgång i MFI-lån till de övriga inhemska sektorerna (d.v.s. återbetalningen av de övriga inhemska sektorernas ursprungliga skuld till MFI-sektorn), och den finansiella motposten till statens kapitalbetalning registreras som en ökning av MFI-lån till staten.

4. Flödesstatistiken över MFI:s balansräkning visar sålunda två olika finansiella transaktioner: återbetalning av de övriga inhemska sektorernas skuld till MFI-sektorn samt lån som MFI-sektorn beviljar till staten. Det faktum att det inte förekommer några kassarörelser mellan parterna ändrar inte operationens ekonomiska betydelse eller dess behandling i statistiken.

5. Inom MFI:s balansräkning och därmed sammanhängande statistik som sammanställs i enlighet med förordning ECB/2001/13 av 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(2) ändrad genom förordning ECB/2002/8(3) behandlas skuldövertagande på följande sätt:

5.1. I MFI:s balansräkningsstatistik registreras själva skuldövertagandet automatiskt i balansräkningen som en nedgång i stocken av MFI-lån till de övriga inhemska sektorerna, med en motsvarande uppgång i MFI-lån till offentliga sektorn (i sin helhet) i balansräkningens månadsstatistik (tabell 1). I en mer detaljerad sektoruppdelning redovisas transaktionen som en nedgång i MFI-lån till icke-finansiella företag (tabell 1) eller, om det offentliga bolaget är ett finansiellt företag, till andra finansinstitut och en uppgång i MFI-lån till staten (tabell 2).

5.2. För justeringsuppgifter vid sammanställning av flöden beräknas penningmängds- och bankstatistiken för euroområdets (finansiella) transaktionsflöden som differensen mellan utestående stockar med avdrag för justeringar för icke-transaktioner. Nedgången i MFI-lån till övriga inhemska sektorer och uppgången i MFI-lån till offentliga sektorn registreras sålunda implicit som finansiella transaktioner, utan att det behövs ytterligare ändringar i siffrorna. Det finns inget krav på NCB att skaffa några justeringsuppgifter för dessa finansiella operationer.

Exempel på bokföringsposter

6. I första delen av detta exempel visas bokföringsposterna under hela förfarandet vid skuldövertagande i form av T-diagram. I andra delen i nästa avsnitt jämförs skuldövertagande med andra betalningar från staten till de övriga inhemska sektorerna och hur de återges i räkenskapstermer.

7. Upphovet till denna operation är ett lån som ursprungligen beviljats av en bank (MFI) till ett offentligt ägt bolag (i de övriga inhemska sektorerna). Lånet garanteras ofta av staten. När lånet beviljas sker följande stiliserade bokningar(4):

>Plats för tabell>

8. Vid ett senare tillfälle har bolaget inte möjlighet att återbetala lånet och staten övertar därför skulden. Därefter är gäldenären inte längre "övriga inhemska sektorer" utan staten. Följande bokningar sker(5):

>Plats för tabell>

9. I MFI:s balansräkning sker endast en förändring i lånets motpartssektor. Denna förändring är verklig, eftersom den följer regler som avser en real överföring mellan staten och de övriga inhemska sektorerna. Bokningen på kapitalräkningen sker p.g.a. den kapitalöverföring som äger rum.

10. I exemplet ovan förekommer inte någon kassa, men om så vore fallet skulle det slutliga läget vara detsamma. Om staten finansierar ett skuldövertagande genom att dra ner på sin inlåning, snarare än att öka sin upplåning, skulle ett trepartsförhållande uppstå med obestämt slutligt nettoresultat enligt följande.

I första steget lånar staten från MFI:

>Plats för tabell>

I andra steget gör staten en kassaöverföring till de övriga inhemska sektorerna:

>Plats för tabell>

I tredje steget använder de övriga inhemska sektorerna den kassa de fått av staten för att finansiera återbetalningen av lånet till MFI:

>Plats för tabell>

Som framgår ovan förekommer kassa två gånger med olika tecken i olika balansräkningar. Nettoeffekten är därför noll.

Andra betalningar av staten

11. För att jämföra med operationer med skuldövertagande visas nedan de bokföringsposter som motsvarar andra överföringar av staten. En överföring från staten till de övriga inhemska sektorerna sker oftast i form av kontant betalning eller genom insättning. Staten har inlåning i banker eller i centralbanken och denna inlåning används för att göra betalningar eller för utgifter. När således staten gör en betalning som är en följd av en överföring till de övriga inhemska sektorerna uppkommer följande bokningar:

>Plats för tabell>

12. Denna överföring har samma karaktär som när ett skuldövertagande äger rum, bokningarna skiljer sig endast såvitt olika finansiella instrument används i operationen. Vad gäller monetär analys är skillnaden den att ett skuldövertagande av staten har en inverkan på kreditaggregaten (lån till de övriga inhemska sektorerna minskar, medan lån till staten ökar), medan samma kapitalöverföring i form av kontantbetalning inverkar på de monetära aggregaten (statens inlåningstillgodohavanden - som ligger i den penningmängdsneutrala sektorn - minskar medan inlåningstillgodohavanden av de övriga inhemska sektorerna - den sektor i vilken penningmängdstillgodohavanden ligger - ökar). I de båda fallen är det fråga om en finansiell transaktion, det behövs därför inte någon justering.

(1) I ENS 95 (Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995, enligt bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, senast ändrad genom Europpaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1.) behandlas skuldövertagande som en kapitalöverföring, dvs. "den mot skuldövertagandet [...] svarande transfereringen klassificeras som kapitaltransferering" (p. 5.16) och den finansiella motposten till en kapitalöverföring är per definition en transaktion. Även om denna tolkning i ENS 95 och den föreslagna behandlingen av skuldövertagande inom MFI:s balansräkningsstatistik är helt i linje med behandlingen av skuldövertagande i euroområdets finansräkenskaper bör observeras att det förekommer vissa undantag till regeln att skuldövertagande behandlas som en kapitalöverföring (listas i ENS 95 punkt 5.16, 6.29 och 6.30). Dessa undantag gäller dock endast när skuldövertagandet innebär att staten övertar ett offentligt bolag, d.v.s. inordnar bolaget i staten. I detta fall bör förfarandet inte behandlas som en finansiell transaktion utan som en sektoromklassificering (från övriga inhemska sektorer till staten). För att avlägsna effekten av denna sektoromklassificering från flödena måste de nationella centralbankerna (NCB) rapportera en justering för denna omklassificering.

(2) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(3) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(4) Tecknen har följande betydelse: + betyder en ökning, - betyder en minskning, - betyder ingen förändring i denna post.

(5) Det är terminologin för MFI:s balansräkning som används. "Kapital" betyder därför "vinst- och förlusträkningen" när det gäller övriga inhemska sektorer och "netto utlåning eller upplåning" när det gäller staten.

Tillägg 4

BEHANDLING AV VÄRDEPAPPERISERING OCH ÖVERFÖRING AV LÅN VID BERÄKNINGEN AV FLÖDESSTATISTIK

Inledning

1. "Värdepapperisering" definieras som "ett förfarande varigenom finansiering kan erhållas från externa placerare genom att erbjuda dem möjlighet att placera i paket med specifika finansiella tillgångar". Det innebär antingen att monetära finansinstitut (MFI) säljer lån till tredje part, som använder dessa lån som säkerhet för emission av värdepapper, eller att MFI förvärvar omsättbara värdepapper som en ersättning för lån.

2. "Överföring av lån" är en operation som liknar värdepapperisering i vilken MFI säljer lån till placerare genom ett förfarande som inte medför någon emission av värdepapper. Det ekonomiska syftet med denna operation och dess statistiska behandling liknar dock i vissa avseenden värdepapperisering.

3. I detta tillägg ges en redogörelse för behandlingen av värdepapperisering och överföring av lån och härledningen av flödesstatistiken. Varje operation beskrivs, dess ekonomiska syfte förklaras och dess statistiska behandling fastställs med hjälp av "T"-diagram. Tillägget avslutas med en hänvisning till MFI:s emission av värdepapper mot säkerhet i tillgångar och omvärderingar i samband med värdepapperisering.

Värdepapperisering

4. Denna operation innebär att MFI antingen säljer lån till en mellanhand och att denna mellanhand därefter (eller samtidigt) emitterar värdepapper mot säkerhet av lånen eller att MFI förvärvar värdepapper emitterade av gäldenären som ersättning för ett lån (utan att någon mellanhand ingår). Båda typer av operation leder till samma resultat i MFI:s balansräkning. Den förra är mycket vanligare men den senare kommer att förklaras först eftersom den är mindre komplicerad.

Värdepapperisering utan mellanhand och överföring av lån

5. Beskrivning: denna operation sker när "det nyemitterade värdepapperet [ersätter] den ursprungliga tillgången, som annulleras" (ENS 95(1), punkt 5.63) och detta nya värdepapper säljs samtidigt till tredjepartsplacerare.

6. Ekonomisk betydelse: förfarandet innebär att det ursprungliga lånet av gäldenären återbetalas till det MFI som är fordringsägare. Denna återbetalning finansieras av gäldenären genom emission av värdepapper. De värdepapper som emitteras av gäldenären skulle teoretiskt under kort tid kunna ingå i det fordringsägande MFI:s innehav, men säljs vanligen direkt till placerarna.

7. Det råder viss osäkerhet om denna kategori av operation förekommer ofta, eftersom det i praktiken endast är stora bolag och offenliga organ som är i stånd att emittera värdepapper.

8. Om operationen inte medför att lånet omformas till värdepapper (d.v.s. det instrument som säljs till placerarna förblir icke-omsättbar) är bedömningen att det sker en överföring av lån. En överföring av lån skulle ändå oftast genomföras genom att det ursprungliga lånet delades upp på mindre enheter som skulle säljas av det fordringsägande MFI, tillsammans med fördelarna/riskerna, till tredje part.

9. Statistisk behandling. Ur det fordringsägande MFI:s synvinkel innebär värdepapperisering oftast kontant försäljning av lånen: MFI erhåller pengar från gäldenären i form av återbetalning av ett lån. Detta behandlas som en minskning av "lån till icke-MFI" och en ökning av "kassa/inlåning". Gäldenären finansierar denna återbetalning av lånet ur de medel som erhålls genom värdepappersemissionen(2). Eventuellt skulle MFI kunna erhålla de emitterade värdepapperen snarare än pengar av gäldenären. I detta fall kommer MFI att behandla motposten till minskningen av "lån" som en ökning av "andra värdepapper än aktier". I normala fall säljer MFI de nya värdepapperen till tredjepartsplacerare. I båda dessa fall har MFI en möjlighet att avlägsna lånet/värdepapperen från sin balansräkning. När det sker en överföring av lån uppkommer en förändring i balansräkningen när försäljningen till tredje part har genomförts.

10. I statistiken skall MFI:s försäljning av ett lån behandlas som en finansiell transaktion. I sådana fall där lånen värdepapperiseras accepterar det fordringsägande MFI antingen kontantbetalning eller (tillfälligt) de nya värdrdepapper som emitterats av gäldenären vid återbetalningen av lånet. Om lånen inte värdepapperiseras (överföring av lån) erhåller MFI vanligtvis kontanter från gäldenären (finansierad genom försäljning av lånet till tredjepartsplacerare). Dessa operationer behandlas som finansiella transaktioner. Eftersom dessa operationer utgör transaktioner (verkliga flöden) rapporteras inga justeringar. Denna behandling är i överenstämmelse med ENS 95 (punkt 5.62 k) som föreskriver att konverterning av lån till värdepapper "innebär två finansiella transaktioner: likvidation av lånet och skapandet av det nya värdepapperet".

11. Exempel. Värdepapperisering/överföring av lån innebär försäljning av ett lån till tredje part. Det återspeglas i MFI:s balansräkning som försäljning av ett lån med en motpost kassa (eller inlåning).

>Plats för tabell>

12. Alternativt kan operationen spaltas upp i två steg:

13. Steg 1: utgångspunkten är det lån som finns på MFI:s balansräkning. När värdepapperiseringen äger rum erhåller det fordringsägande MFI som återbetalning av lånet nyskapade omsättbara instrument (värdepapper) emitterade av gäldenären.

>Plats för tabell>

14. Steg 2: MFI säljer värdepapperen till en tredjepartsplacerare i utbyte för kassa. Värdepapperen utgår då ur MFI:s balansräkning.

>Plats för tabell>

Värdepapperisering via en finansiell mellanhand

15. Beskrivning: värdepapperisering äger rum när "den ursprungliga tillgången (lånet) överförs (av fordringsägaren) till en annan institutionell enhet och de nya värdepapperen ersätter den ursprungliga tillgången (lånet) i den ursprungliga institutionella enhetens balansräkning" (ENS 95, punkt 5.63) samtidigt (eller därefter) som dessa nya värdepapper säljs till tredjepartsplacerare. I praktiken kan denna operation vara strukturerad på sådant sätt att de värdepapper som har emitterats av den finansiella mellanhanden säljs direkt till tredjepartsplacerare.

16. Ekonomiskt syfte: syftet för det fordringsägande MFI är att frigöra resurser genom att överföra tillgångar till tredje part. I detta fall säljs den ursprungliga tillgången (lånet) till en speciell finansiell mellanhand. Denna finansiella mellanhand, s.k. "finansiella företag" som bildats för att inneha värdepapperiserade tillgångar (FVC) (ENS 95, punkt 2.55) bildas oftast med som enda uppgift att inneha värdepapperiserade tillgångar. MFI säljer den tillgång som skall värdepapperiseras till FVC i utbyte för antingen kassa eller de värdepapper som emitteras av FVC.

17. Statistisk behandling: ur det fordringsägande MFI:s synvinkel innebär operationen ett utbyte av tillgångar (som i det ovanstående fallet). MFI erhåller en ny tillgång (kassa eller värdepapper) för försäljningen av lånet. I MFI:s balansräkning återges utbytet därför som en minskning av "lån" och en ökning av "kassa/inlåning" eller "värdepapper". Observera att denna behandling endast tillämpas om det fordringsägande MFI överför samtliga risker och fördelar förenade med ägandet av ursprungliga lån till FVC. Om ägandets risker och fördelar stannar kvar hos MFI måste detta behandlas som en värdepapperisering inom balansräkningen (se nedan).

18. I statistiken skall ett fordringsägande MFI:s försäljning av lån behandlas som en finansiella transaktion (d.v.s. som ett verkligt flöde) och inga justeringar skall rapporteras.

19. Exempel: vanligtvis sker denna kategori av värdepapperisering i form av en "trepartsoperation". MFI äger ett lån och säljer det till FVC som finansierar köpet genom att emittera värdepapper mot säkerhet av lånet. Detta skulle återspeglas i balansräkningen enligt följande:

>Plats för tabell>

20. MFI skulle givetvis kunna erhålla värdepapper utgivna av FVC istället för kassa, i vilket fall operationen delas upp i två steg på följande sätt:

21. Steg 1: detta lån säljs till FVC i utbyte för värdepapper emitterade av FVC:

>Plats för tabell>

22. Steg 2: vid senare tillfälle säljer MFI värdepapperen (detta steg redovisas för tydlighets skull). Det återges på följande sätt ( ingen operation sker i FVC):

>Plats för tabell>

Värdepapper mot säkerhet av tillgångar (asset-backed)

23. Beskrivning: en operation som är besläktad med värdepapperisering är emission av värdepapper mot säkerhet av tillgångar. Denna operation utgörs av emission av det fordringsägande MFI:s värdepapper med lån i detta instituts portfölj som säkerhet. "Asset-backed" emissioner betraktas inte som värdepapperisering i ENS 95(3).

24. Ekonomisk betydelse: för det fordringsägande MFI är syftet med denna operation att skaffa finansiering från externa placerare genom att erbjuda placerare en möjlighet att på indirekt sätt placera i paket av specifika tillgångar. Detta sker genom köp av värdepapper emitterade i det fordringsägande MFI:s namn eller för dess räkning, men mot säkerhet av dessa lån. Denna kategori av operation innebär inte någon förändring i relationen mellan den ursprungliga fordringsägaren och gäldenären. Så småningom kan det fordringsägande MFI bli befriat från samtliga rättigheter och skyldigheter gentemot de övriga två parterna. Om så är fallet måste operationen behandlas som en värdepapperisering.

25. Statistisk behanding: i princip skiljer sig denna operation inte från emission av skuldebrev med därutöver en garanti utanför balansräkningen (d.v.s. operationen behandlas i statistiken på samma sätt, oberoende av om säkerheter ingår). Därför betraktas värdepappersemissionen som en transaktion. Inga justeringar rapporteras. Om det fordringsägande MFI därefter befrias från samtliga skyldigheter gentemot den slutliga placeraren betyder detta en betalning av skulden med lånet upptaget på tillgångssidan. Detta är också en finansiell transaktion.

26. Sammanfattningsvis utgör emission och försäljning av värdepapper mot säkerhet i tillgångar (asset backed) finansiella transaktioner, där inga justeringar rapporteras.

27. Exempel:

>Plats för tabell>

28. MFI emitterar värdepapper mot säkerhet av tillgångar. I princip är operationen genomförd.

29. I slutändan kan MFI bli befriad från samtliga skyldigheter gentemot fordringsägaren (värdepappersplaceraren) genom att återbetala sin skuld med det lån som är upptaget på tillgångssidan:

>Plats för tabell>

Avskrivningar och värdepapperisering

30. En avskrivning kan förenas med en värdepapperisering. Detta sker när icke-fungerande lån värdepapperiseras. Om det har gjorts avsättningar för de icke-fungerande lånen och dessa avsättningar ingår på skuldsidan, eller om inga avsättningar har gjorts alls, erhåller MFI, vid den tidpunkt när lånen värdepapperiseras under posten "skuldebrev" (eller kassa), mindre än bruttobeloppet av de värdepapperiserade lånen. Differensen mellan lånets bokförda värde och dessa marknadsvärde vid utbytet mot värdepapper utgör en förlust för MFI. Operationen blir följande:

31. MFI säljer till FVC ett icke-fungerande lån som erläggs till 50 procent av dess värde mot värdepapper emitterade av FVC. Tidigare hade avsättningar gjorts för lånet men det var upptaget till bruttovärdet, d.v.s. avsättningarna registrerades på skuldsidan under "eget kapital och reserver".

>Plats för tabell>

32. I själva verket har en avskrivning ägt rum vid samma tidpunkt som lånet värdepapperiserades. Därför rapporteras en justering till det belopp som berörs av avskrivningen (50) för att flödet skall kunna beräknas på rätt sätt. När en avskrivning sker vid samma tidpunkt som värdepapperiseringen rapporteras en justering för denna avskrivning om uppgifter finns (se även "Guidance notes to the Regulation ECB/2001/13 on the MFI balance sheet statistics" (Riktlinjerna till förordning ECB/2001/13 om de monetära finansinstitutens balansräkningar )(4).

(1) European System of Accounts 1995, ingår i bilaga A till rådets rekommendation (EG) nr 223/96 av 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/12002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1.

(2) De instrument som emitteras av gäldenären klassificeras endast som värdepapper om de tillgodoser de nödvändiga vilkoren beträffande omsättbarhet och säljbarhet. Enligt förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut, EGT L 333, 17.12.2001, s. 1, ändrad genom förordning ECB/2002/8, EGT L 330, 6.12.2002, s. 29, omfattar posten "andra värdepapper än andelar" även "överförbara lån som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och har en andrahandsmarknadomsättbara lån som har omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och som är föremål för handel på andrahandsmarknader".

(3) Även om utrycket "värdepapperisering" används i företagsvärlden för att hänvisa till "asset backed" operationer avser uttrycket när det gäller penningmängds- och bankstatistik endast definitionen av värdepapperisering enligt ENS 95.

(4) Europeiska centralbanken, november 2002.

Tillägg 5

NUMERISKT EXEMPEL PÅ KVARTALSFLÖDEN

Månadsstockuppgifter rapporterade för december, januari, februari och mars och kvartalsstockuppgifter rapporterade för mars

>Plats för tabell>

1. Kvartalsstockar överensstämmer med de månadsstockar som rapporterats för sista månaden i motsvarande kvartal. I ovanstående exempel är månadsstockarna lika med summan av kvartalsstockarna för mars, d.v.s. månadsstockarna för mars av "lån till övriga inhemska sektorer" är lika med summan av uppdelningen efter kvartal. Observera att en linjär kontroll av motsvarande månads- och kvartalsstockuppgifter kan göras inom samma rapporteringsperiod.

Månadsvisa justeringsuppgifter rapporterade för januari, februari och mars samt kvartalsvisa justeringsuppgifter för första kvartalet

>Plats för tabell>

2. De kvartalsvisa justeringarna överensstämmer med de rapporterade månadsjusteringarna. I ovanstående exemplet beräknar NCB kvartalsjusteringarna för månadsserien som ett aggregat av de månadsjusteringar som ingår i kvartalet. Observera att en linjär kontroll av motsvarande månadsjusteringar och kvartalsposter inte kan göras inom samma rapporteringsperiod, d.v.s. kontrollföreskriften för stockuppgifter kan inte tillämpas.

3. För att erhålla kvartalsstockar och -justeringar kommer ECB att beräkna flödena med hjälp av samma metoder som för månadsjusteringarna. Med andra ord beräknas kvartalsflöden som differensen mellan stockar med avdrag för justeringar. Enligt detta exempel skulle de kvartalsflöden som nämns för första kvartalet erhållas som stocken vid slutet av mars minus stocken vid slutet av december och med avdrag för justeringarna för första kvartalet (rapporterade vid inlämnande av uppgifter avseende referensperioden mars).

Månadsflödesuppgifter för januari, februari och mars och kvartalsflödesuppgifter beräknade för första kvartalet

>Plats för tabell>

TABELL 1

>Plats för tabell>

>PIC FILE= "L_2003241SV.023801.TIF">

>Plats för tabell>

>PIC FILE= "L_2003241SV.023901.TIF">

TABELL 2

Förordning ECB/2001/13, Bilaga I, Del 2, Tabell 2: Poster med krav på kvartalsjustering

>Plats för tabell>

>PIC FILE= "L_2003241SV.024101.TIF">

TABELL 3

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

TABELL 4

Förordning ECB/2001/13, Bilaga I, Del 2, Tabell 4: Uppdelning efter valuta använd vid beräkning av justeringar för växelkurser

>Plats för tabell>

>PIC FILE= "L_2003241SV.024601.TIF">

TABELL 5

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

TABELL 6

Ansvarsfördelning (mellan ECB och NCB) och rättslig ram för sammanställningen av uppgifter

>Plats för tabell>

TABELL 7

Innehållet i omklassificering och andra justeringar

>Plats för tabell>

TABELL 8

Förändringar i statistikens täckning

>Plats för tabell>

TABELL 9

Länk till ENS 95

>Plats för tabell>

BILAGA XI

ÖVERFÖRINGSFÖRFARANDEN FÖR INTERNATIONELLA MONETÄRA FONDENS RAPPORTERINGSKRAV MED URSPRUNG I DE TIDIGARE FORMULÄREN 10S OCH 20S

Inledning

1. Utan att det påverkar de nationella centralbankernas (NCB) lagstadgade skyldigheter gentemot Internationella valutafonden (IMF) får de utnyttja Europeiska centralbankens (ECB) förvaltning som kanal för överföring av penningmängds- och bankstatistik till IMF. Det rör sig om kompletterande uppgifter som IMF behöver för sidorna om enskilda länder i publikationen International Financial Statistics. Syftet med denna bilaga är att redovisa hur överföringen av dessa kompletterande uppgifter skall ske i tekniskt hänseende. Bilagan får inte tolkas som en framställning av statistikkrav från ECB:s sida.

Bakgrund

2. Rapporteringen av uppgifter till ECB omfattar fyra datauppsättningar.

2.1. Två datauppsättningar rapporterar NCB för närvarande direkt eller indirekt till IMF: tilläggsuppgifter dels om de NCB:s ställningar gentemot ECB ("formulär 10S"), dels om ställningarna för sektorn "andra monetära finansinstitut" (i fortsättningen"OMFI") gentemot ECB och den inhemska NCB ("formulär 20S").

2.2. Uppgiftsöverföringen avser även en tredje datauppsättning som IMF kräver, avseende NCB:s ställningar gentemot de andra NCB i Eurosystemet.

2.3. Den sista datauppsättningen, som rapporteras på frivillig basis, omfattar tilläggsuppgifter om ställningarna för OMFI gentemot de andra nationella centralbankerna i Eurosystemet(1).

3. Dessa datauppsättningar rapporteras till ECB inom ramen för den regelbundna rapporteringen av balansposter (BSI) i överensstämmelse med tillägg 1. Den består av två tabeller. I tabell A redovisas uppgifter om den nationella centralbankens balansräkning (stockar). Här ingår de uppgifter som hittills rapporterats i IMF-formulär 10S (första datauppsättningen) och den nya IMF-datauppsättningen (de celler som är märkta "nya krav")(2). I tabell B redovisas uppgifter om balansräkningen för OMFI (stockar). Här ingår de uppgifter som hittills rapporterats i IMF-formulär 20S (andra datauppsättningen) och de nya, valfria, uppgifterna om ställningarna gentemot andra (icke inhemska) NCB i Eurosystemet än den inhemska (de rutor som är märkta "valfritt").

Krav på uppgifter

4. Den nya rapporteringsordningen täcker IMF:s krav enligt formulären 10S och 20S, och dessutom både IMF:s nya krav avseende den tredje datauppsättningen(3) och de nya valfria serierna. Den enda avvikelsen är att vissa serier har strukits därför att de motsvarande statistiska företeelserna inte existerar (t.ex. innehavet hos sektorn "övriga monetära finansinstitut" av aktier och andelar emitterade av ECB).

5. Anvisningar om överföringen finns i tillägg 2.

(1) De uppgifter som i nuläget rapporteras till IMF i formulär 20S omfattar bara ställningarna för OMFI gentemot den inhemska nationella centralbanken. Rapporteringen av uppgifter i dessa celler är valfri eftersom det är osannolikt att de gränsöverskridande ställningarna kommer att bli betydande och eftersom det saknas separata uppgifter om dessa ställningar.

(2) Cellerna S1, S4 och S9.

(3) Det bör noteras att rapporteringen av (de eventuella) ställningarna för sektorn "övriga monetära finansinstitut" gentemot ECB i cellerna S14, S15, S18, S19, S22 och S23 förblir valfri, liksom i dagens formulär 20S.

Tillägg 1

Rapporteringsordning

TABELL A

NCB-uppgifter (stockar)((Om inte annat följer av bilaterala avtal mellan ECB och den nationella centralbanken kan flödesdata tillhandahållas.))

>Plats för tabell>

TABELL B

OMFI-uppgifter (stockar)((Om inte annat följer av bilaterala avtal mellan ECB och de nationella centralbankerna kan flödesdata tillhandahållas.))

>Plats för tabell>

Tillägg 2

Överföringsförfaranden för internationella valutafondens rapporteringskrav med ursprung i de tidigare formulären 10S och 20S

1. Rapporteringsordningen och kodningsstrukturen

Serienycklarna för de nya balansräkningsposter (BSI) som de nationella centralbankerna (NCB) rapporterar till Europeiska centralbanken (ECB) är BSI-nycklar. Huvuddragen i den nya rapporteringsordningen beskrivs nedan.

Balansräkningsposter

För varje NCB och varje nationell sektor "övriga monetära finansinstitut" (MFI) i euroområdet rapporteras ställningen gentemot Eurosystemet för följande BSI:

- Inlåning

- Lån

- Andra värdepapper än aktier

- Aktier och andelar

När det gäller NCB:s balansräkningar rapporteras dessutom följande post:

- Lån - varav överföring av valutareserver.

Denna post avser de valutareserver som NCB har deponerat hos ECB och inbegriper NCB:s fordringar i euro motsvarande överföringen av valutareserver från de nationella centralbankerna till ECB. Värdet A24 i kodlistan CL_BS_ITEM används för "Lån - varav överföring av valutareserver".

Motpartsområde

Det förfarande enligt vilket NCB skall rapportera tilläggsinformation till ECB gör det möjligt att fastställa NCB:s och övriga MFI:s (härefter "OMFI") ställning gentemot NCB inom Eurosystemet och ECB enligt hemvistkriteriet. Det går att skilja mellan ställningen gentemot inhemska NCB/ECB och gentemot NCB i andra EMU-medlemsstater och ECB(1).

Motpartssektor för balansräkningen

För att det skall gå att skilja NCB:s och övriga MFI:s ställningar gentemot ECB och gentemot NCB i Eurosystemet kan följande två koder från kodlistan CL_BS_COUNT_SECTOR användas:

- ECB: 1110

- Nationella centralbanker: 1120

Transaktionsvaluta

Koden Z01 ("alla valutor") avseende transaktionsvalutan för den motsvarande BSI används vid rapporteringen av alla poster för NCB och sektorerna "andra monetära finansinstitut"(OMFI).

2. Krav avseende de nationella centralbankerna och sektoren "OMFI".

Av tabell A_NCB och tabell B_OMFI i tillägg 1 framgår vilka kompletterande BSI-serier som NCB rapporterar till ECB.

Balansräkningen för de nationella centralbankerna

Rapporteringen till ECB omfattar två datauppsättningar avseende kompletterande BSI i NCB:s balansräkningar. Dessa poster täcker NCB:s ställningar gentemot ECB, vilka tidigare rapporterades till Internationella valutafonden (IMF) i "formulär 10S", och gentemot övriga NCB i Eurosystemet. Serierna redovisas i tillägg 1, tabell A_NCB.

Balansräkningen för sektorn "andra monetära finansinstitut"

Statistikkraven för OMFI omfattar de ställningar gentemot ECB och den inhemska nationella centralbanken som tidigare rapporterades till IMF i "formulär 20S". Rapporteringen av sektorns ställningar gentemot ECB förblir valfri.

Dessutom utökas statistikkraven med ett antal nya serier som avser ställningarna gentemot de (icke-inhemska) nationella centralbankerna i euroområdets övriga medlemsstater. Även för dessa serier blir rapporteringen valfri eftersom de berörda gränsöverskridande ställningarna för en del medlemsstater kan vara obetydliga och eftersom det inte är säkert att det finns tillgängliga uppgifter där inhemska ställningar skiljs från ställningar gentemot andra medlemsstater.

Valfria serier rapporteras bara om uppgifter finns tillgängliga. Dessa serier är markerade med en asterisk i tabell B_OMFI i tillägg 1.

3. Regelbunden rapportering av uppgifterna

De kompletterande serier med penningmängds- och bankstatistik som beskrivs ovan rapporteras av NCB till ECB i samband med den månatliga överföringen av balansräkningsuppgifter. De bestämmelser om frekvens och tidsfrister som angivits för rapporteringen av högprioriterade memorandumposter enligt ECB:s förordning 2001/13 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(2) ändrad genom ECB/2002/8(3) (jmf bilaga IX) gäller även för de serieposter som anges här.

Uppgifterna kommer att överföras till ECB samtidigt med den regelbundna BSI-rapporteringen, senast den femtonde bankdagen efter slutet av den månad som uppgifterna avser.

(1) Inhemska ställningar gentemot ECB redovisas endast i Deutsche Bundesbanks uppgifter avseende den nationella centralbanken och sektorn "övriga monetära finansinstitut".

(2) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(3) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

BILAGA XII

REGELBUNDEN RAPPORTERING AV VÄRDEPAPPERISERING OCH ANDRA ÖVERLÅTELSER AV LÅN TILL TREDJE PART

Inledning

1. När det gäller analys av uppgifter om värdepapperisering och andra överlåtelser av lån till tredje part kan de nationella centralbankerna (NCB) inom denna regelbundna rapporteringsram lämna tre kategorier av uppgifter som täcker alla möjliga fall av tillgänglig information:

1.1. Bruttoflöde. Detta är de belopp av lån som monetära finansiella institut (MFI) lånat ut till "övriga inhemska sektorer" som har blivit värdepapperiserade eller överlåtna på annat sätt av MFI under referensperioden, dvs belopp som direkt uppkommer genom försäljning av lån till tredje part (icke-MFI eller enheter som inte har hemvist i samma stat) under referensperioden. Denna tredje part är vanligtvis en finansiell institution (med eller utan hemvist) som emitterar värdepapper för att finansiera de fordringar som förvärvats. Ingen hänsyn tas till inlösen eller återköp av lån som tidigare avyttrats.

1.2. Nettoflöde. Detta är nettoförändringen i stocken av värdepapperiserade eller överlåtna lån som ursprungligen har lånats ut av MFI till andra inhemska sektorer men i efterhand värdepapperiserade eller överlåtna till tredje part och som därför inte längre förekommer i MFI:s balansräkning. Tredje parten är vanligtvis en (inhemsk eller utländsk) finansiell institution som emitterar värdepapper för att finansiera de fordringar som förvärvats. Nettoflödet är lika med de nya brutto värdepapperiserade eller överlåtna lånen (dvs. försäljning av MFI-lån till tredje part) efter avdrag för återbetalningar av lån som gjorts av låntagaren eller lån som återköpts av den MFI som ursprungligen lämnat lånet under referensperioden.

1.3. Stock. Avser utestående belopp av lån, ursprungligen lämnade av MFI till de övriga inhemska sektorerna, som har blivit värdepapperiserade eller överlåtna (dvs. sålda till tredje part) och sålunde inte längre förekommer i MFI:s balansräkning. Skillnaden mellan stock-uppgifterna vid slutet av perioderna är lika med nettoflödet (för enkelhetens skull beaktas ej förändringar som inte utgör transaktioner).

2. Det kan noteras att ingen ytterligare information insamlas om MFI:s innehav av värdepapper emitterade av finansinstitut som har till uppgift att inneha värdepapperiserade tillgångar (FVC, financial vehicle corporations)(1). MFI kan köpa värdepapper som emitterats av FVC, vilket innebär att effekten av värdepapperisering på MFI:s totala kreditgivning kan vara något mindre än den omedelbara och direkta effekten på posten "lån" i MFI:s balansräkning.

Krav på uppgifter

Dataöverföringen till Europeiska centralbanken (ECB) omfattar följande information:

- Bruttoflöden: belopp av lån som ursprungligen beviljats av "andra MFI" (härefter "OMFI") till inhemska "övriga hemmahörande sektorer" och som därefter har sålts till tredje part.

När uppgifter om bruttoflöden inte finns lämnas, om möjligt, uppgifter om nettoflöden av lån som ursprungligen lämnats av MFI och som sålts till tredje part på följande sätt:

- Nettoflöden: förändringar i utestående belopp av lån som ursprungligen beviljats av OMFI till inhemska "övriga hemmahörande sektorer" och som därefter har sålts till tredje part(2).

I båda fallen rapporteras stockuppgifter, där sådana finns:

- Stockar: utestående belopp av lån ursprungligen beviljade av OMFI till inhemska "övriga hemmahörande sektorer" och som därefter har sålts till tredje part.

För dessa tre kategorier av uppgifter rapporteras lån sålda till en FVC (dvs värdepapperiserade via en FVC) och överlåtna til andra aktörer (med eller utan värdepapperisering) i särskild ordning. Lånet förutsätts bli sålt till icke-MFI-sektorn och påverkar den därmed sammanhängande rapporteringen endast i den mån det inte längre registreras i balansräkningen av de MFI som ursprungligen hade beviljat lånet till de övriga inhemska sektorerna eller i något annat MFI:s balansräkning.

Serierna rapporteras till ECB i enlighet med den rapporteringsprocedur som fastställts för balansräkningsstatistiken (BSI) som framgår av bilaga XIII. I princip sammanfaller uppgiftsöverföringen med den reguljära rapporteringen av BSI-månadsuppgifter till ECB, dvs överföringen måste ske senast den femtonde bankdagen efter slutet av den månad till vilken uppgiften hänför sig.

KOMPLETTERANDE FLÖDESUPPGIFTER ATT RAPPORTERAS MÅNADSVIS SÅ LÅNGT UPPGIFTER FINNS TILLGÄNGLIGA

TABELL A

OMFI (andra MFI:er): Värdepapperisering av lån till icke-MFI-sektorn via en FVC

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

TABELL B

OMFI (andra MFI:er): Värdepapperisering, övertagande av skuld och överlåtelse av lån till icke-MFI-sektorn utan FVC

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Uppgifterna skall sammanställas i överensstämmelse med de definitioner av värdepapperisering, låneöverlåtelser och skuldövertagande som ges i bilaga X, tillägg 2 och 3.

EXEMPEL PÅ FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING AV UPPGIFTER OM VÄRDEPAPPERISERING

1. För det första presenteras ett exempel. Antag följande förlopp för värdepapperiserade lån under en given månad (samma uppgifter som sista raden i tabellen på nästa sida).

Månad t-1

>Plats för tabell>

Månad t

>Plats för tabell>

Ytterligare information för månad t

>Plats för tabell>

Uppgifter som skall rapporteras denna månad (t) om den finns. I detta exempel sker transaktionerna via en FVC.

>Plats för tabell>

2. För det andra presenteras de två alternativen för användningen av uppgifter i form av tidsserier i en tabell

>Plats för tabell>

(1) Definition enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) 1995, som ingår i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, senast ändrad genom förordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1, p. 2.55 (f).

(2) Nettoflödet är lika med ny brutto försäljning med avdrag för låntagares återbetalningar av lån eller lån som återköpts av den ursprungliga MFI under referensperioden.

BILAGA XIII

RAPPORTERINGSNORMER FÖR DET ELEKTRONISKA UTBYTET AV STATISTISKA UPPGIFTER

ECB-BALANSRÄKNINGSPOSTER

NYCKELFAMILJ: ECB_BSI1

Balansräkningsstatistik för MFI för sammanställning av den konsoliderade balansräkningen

1. ECB_BSI1-nyckelfamiljen och motsvarande kodlistor

Balansräkningspost-nyckelfamiljen (the BSI key family) avser den harmoniserade balansräkningsstatistik för euroområdet som sektorn monetära finansinstitut (MFI-sektorn) rapporterar till Europeiska centralbanken (ECB). Uppgifter om balansposter (BSI) för de enskilda monetära finansinstituten (MFI) (utom de nationella centralbankerna (NCB)) samlas in och aggregeras på nationell nivå av de nationella centralbankerna. NCB och ECB sammanställer dessutom statistik över poster i sina egna balansräkningar. Centralbankerna rapporterar dessa båda informationsblock (balansposter för sektorn NCB/ECB respektive för sektorn andra monetära finansinstitut (OMFI)) separat och på bruttobasis till ECB, som i sin tur sammanställer först aggregerade balansräkningar för MFI-sektorn i varje enskilt land och därefter en konsoliderad balansräkning för MFI-sektorn i euroområdet(1) samt relevanta monetära aggregat för euroområdet(2).

Konsoliderade månatliga uppgifter om balansräkningen för MFI-sektorn används av ECB för beräkning av monetära aggregat och motposter till dessa för euroområdet. En mer detaljerad uppdelning av viktiga balansposter rapporteras på kvartalsbasis som tilläggsinformation till stöd för den monetära analysen.

De dimensioner och attribut som fastställts för BSI-nyckelfamiljen beskrivs i detalj nedan.

För BSI-statistiken har 11 dimensioner specificerats som nödvändiga för identifiering av tidsserierna(3):

TABELL 1

BSI-nyckelfamiljen (ECB_BSI1): seriedimensioner

>Plats för tabell>

Dessa dimensioner är statistiska begrepp vilkas värden hämtas i kodlistor. I några få fall kan beskrivningen av de kodade värdena i kodlistorna avvika från den överenskomna ordalydelsen i förordning ECB/2001/13 av 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(4) i dess ändrade lydelse enligt förordning ECB/2002/8(5). Detta sker där en kodlista eller vissa av en kodlistas värden är en befintlig internationellt överenskommen lista (t.ex. hemvist för motparter).

Samma nyckelfamilj kan användas för en annan uppsättning data som krävs in för beräkningen av monetära aggregat för euroområdet: statens tillgångar och (nära substitut till) inlåning på konto hos staten enligt bilaga VII.

2. Dimensioner

Nedan ges en beskrivning av BSI-nyckelfamiljens dimensioner, i samma ordning som de förekommer i serienyckeln. Dessutom ges information om längden (värdeformatet, med uppgift om antalet tecken) för varje dimension och om den motsvarande kodlistan (enbart versaler, i formen CL_SV*). Enligt tabell 1 hämtas t.ex. värdet för dimension REF_AREA (referensområde) från kodlista CL_AREA_EE.

2.1. Dimension nr 1: Frekvens (FREQ; längd: ett tecken)

Denna dimension anger frekvensen för den rapporterade tidsserien. Den kodlista som används är CL_FREQ. De kodvärden som används i BSI-nyckelfamiljen är "M" för månadsuppgifter och "Q" för kvartalsuppgifter, och dessa utgör en undergrupp till de värden som anges i denna kodlista.

2.2. Dimension nr 2: Referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension anger i vilket land de rapporterande instituten (monetära finansinstitut) har hemvist. Kodlistan här är CL_AREA_EE, som innehåller ISO:s standardlista över länder och några kompletterande värden (se även beskrivningen av dimensionen "Motpartsområde" i avsnitt 2.8). Bara vissa av värdena i listan används för att fastställa referensområdet i BSI-nyckelfamiljen.

2.3. Dimension nr 3: Justeringsindikator (ADJUSTMENT; längd: ett tecken)

Denna dimension anger om en säsongsjustering och/eller en arbetsdagsjustering har gjorts. Kodlistan är CL_ADJUSTMENT. De kodvärden som för närvarande används i BSI-nyckelfamiljen är "N" för serier som är varken säsongsjusterade eller arbetsdagsjusterade och "Y" för arbetsdags- och säsongsjusterade serier.

2.4. Dimension nr 4: Uppdelning av balansräkningens referenssektor (BS_REP_SECTOR; längd: ett tecken)

Denna dimension anger uppdelningen av den rapporterande sektorn och är knuten till kodlistan CL_BS_REP_SECTOR. I kodlistan delas MFI-sektorn upp i NCB/ECB ("N")(6), och OMFI (kreditinstitut, penningmarknadsfonder och övriga institut) ("A") med beaktande av de separata balansräkningar som ECB konsoliderar.

För att tillgodose kravet på uppgifter om "statens inlåningsskulder och tillgångar" används kodvärdet "G" för staten.

Ytterligare kodvärden ingår också i denna kodlista för att ECB skall kunna beräkna och tillhandahålla serier över monetära aggregat för euroområdet. Kodvärdet "M"(7) för MFI-sektorn på euroområdesnivå (NCB + ECB +OMFI) används av ECB för att definiera serierna över MFI:s aggregerade balansräkning och några av serierna över monetära aggregat, medan kodvärdet "V" för staten och MFI används för sådana monetära aggregat där även "statens inlåningsskulder och tillgångar" ingår.

2.5. Dimension nr 5: Balansräkningspost (BS_ITEM; längd: tre tecken)

Denna dimension anger BSI i MFI-sektorns balansräkning enligt definitionerna i förordningen ECB/2001/13 och är knuten till kodlistan CL_BS_ITEM. Detta är BSI-nyckelfamiljens mest centrala dimension. Värden för tillgångs- och skuldposter markeras med prefixen "A" respektive "L", och dessutom organiseras och kodas värdena där så är möjligt i överensstämmelse med de hierarkiska relationerna mellan posterna. De tre balansposter som gäller enbart de nationella centralbankerna (och ECB) markeras med bokstaven "C" efter prefixet "A" för tillgångar eller "L" för skulder.

2.6. Dimension nr 6: Ursprunglig löptid (MATURITY_ORIG; längd: ett tecken)

Denna dimension anger den ursprungliga löptiden för BSI i MFI-sektorns balansräkning och är knuten till kodlistan CL_MATURITY_ORIG.

2.7. Dimension nr 7: Typ av uppgifter (DATA_TYPE; längd: ett tecken)

Denna dimension beskrivs i kodlistan CL_DATA_TYPE och anger vilken typ av uppgifter som skall rapporteras: bruttostockar ("1"), omklassificeringar och andra justeringar ("5"), justeringar för växelkurser ("6")(8)och övriga justeringar (övriga omvärderingar och avskrivning/nedskrivning av lån) ("7"). Ytterligare kodvärden har tagits med för att man skall kunna härleda flöden från stockar, göra lämpliga justeringar, och beräkna index över teoretiska stockar för att härleda årliga tillväxttakter. Dessa ytterligare kodvärden används av ECB för att tillhandahålla aggregat för euroområdet.

2.8. Dimension nr 8: Motpartområde (COUNT_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension anger hemvistområdet för motposten till MFI:s balansposter. Kodlistan är CL_AREA_EE, som innehåller ISO:s standardlista över länder och några kompletterande värden som används speciellt för euroområdet (t.ex. "U6" - "Inhemsk", dvs. samma land som de rapporterande MFI). För BSI-statistiken används en delmängd av kodvärdena: de 15 landskoderna för medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU) samt koder för ytterligare några områden.

2.9. Dimension nr 9: Sektor för balanspostens motpost (BS_COUNT_SECTOR; längd: fyra tecken)

Denna dimension anger sektortillhörigheten för motposten till BSI och är knuten till kodlistan CL_BS_COUNT_SECTOR. Denna kodlista motsvarar exakt kraven på sektoruppdelning i första hand enligt förordningen ECB/1998/16 av 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut(9) ändrad genom förordning ECB/2000/8(10) och i andra hand enligt förordning ECB/2001/13. Värdena organiseras och kodas i enlighet med sektorernas hierarkiska struktur, vilket är avsett att göra dem lätta att använda och administrera.

För tabell 2 och tabell 4 i bilaga I till förordning ECB/2001/13 gäller att uppdelningen i "banker"/"icke-banker" för motparter med hemvist i EU-medlemsstater utanför euroområdet motsvarar den uppdelning i "MFI"/"icke-MFI" som anges i förordningen. Istället används i tabell 3 uppdelningen i "MFI"/"icke-MFI" för klassificering av motparter med hemvist i EU-medlemsstater som inte ingår i euroområdet.

2.10. Dimension nr 10: Transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)

Denna dimension anger i vilken valuta MFI:s balansposter är uttryckta. Kodlistan här är CL_CURRENCY. För MFI:s BSI-statistik används en delmängd av kodvärdena i den listan.

2.11. Dimension nr 11: Seriens valuta (SERIES_DENOM; längd: ett tecken)

Denna dimension anger om den rapporterade serien uttrycks i nationell valuta eller i den gemensamma valutan (dvs. euro). Kodlistan är CL_SERIES_DENOM, och två värden kan förekomma: "N" för nationell valuta och "E" för euro. Denna dimension har avgörande betydelse för möjligheten att göra åtskillnad mellan de serier som avser samma ekonomiska företeelse som rapporteras under de olika etapperna av Ekonomiska och monetära unionen (EMU). För länder i den Europeiska unionen som inte ingår i Monetära unionen rapporteras t.ex. uppgifterna i nationell valuta. Från den tidpunkt de tillträder EMU kommer samma BSI-serier att uttryckas i den gemensamma valutan och rapporteras i euro.

3. Attribut

Vid sidan av de 11 dimensioner som tillsammans utgör en nyckel har en uppsättning attribut utformats(11). Attributen redovisas på olika informationsnivåer i datautbytet(12).

Tabell 2 visar listan över de kodade och okodade attribut som fastställts för BSI-statistikens nyckelfamilj, den nivå på vilken de tilldelas, värdeformatet och de kodlistor från vilka värdena för de kodade attributen hämtas. Dessutom kännetecknas var och en av dessa attribut av vissa tekniska egenskaper, som redovisas i tabell 3.

TABELL 2.

Nyckelfamiljen för balansräkningsposter (ECB_BSI1): Kodade och okodade attribut

>Plats för tabell>

TABELL 3.

Gemensamma attributegenskaper för nyckelfamiljen ECB_BSI: rapportering av euroområdets NCB till ECB

>Plats för tabell>

Under punkterna 3.1, 3.2 och 3.3 återfinns en beskrivning av varje attribut med uppgifter om motsvarande kodlista (enbart versaler, i formen CL_SV*) där sådan finns.

3.1. Attribut på syskonnivå

Obligatoriska:

- TITLE_COMPLEMENT (Titeltillägg) (okodat): Detta attribut kommer att anges, lagras och tillkännages av ECB (på engelska och högst 1050 tecken). Om en nationell centralbank vill göra en ändring, kan en revidering göras efter samråd med ECB. Revideringar görs av ECB.

- UNIT (Enhet) (kodlista: CL_UNIT): Detta attribut avser mätenheten för de rapporterade uppgifterna. EMU-medlemsstater rapporterar uppgifterna i euro och ECB fastställer detta attribut till euro (UNIT = "EUR"). För medlemsländer som inte ingår i Monetära unionen är attributets värde lika med motsvarande nationell valuta (UNIT = "DKK" för Danmark, "SEK" för Sverige och "GBP" för Storbritannien).

- UNIT_MULT (Enhetsmultiplikator) (kodlista: CL_UNIT_MULT): Detta attribut ger information om huruvida serien uttrycks i miljontal (UNIT_MULT = "6"), i miljardtal (UNIT_MULT = "9") osv. De nationella centralbankerna rapporterar i miljontal euro. För samtliga serier kommer ECB att ange attributets värde till "6" (UNIT_MULT = "6"). miljontal.

- DECIMALS (Decimaler)(kodlista: CL_DECIMALS): Detta attribut anger hur många decimaler som redovisas för observationsvärdena. NCB rapporterar uppgifterna med noll decimalsiffror, i enlighet med förordning ECB/2001/13 (således DECIMALS = "0"). ECB kommer att ange de rätta värdena för detta attribut.

Villkorliga:

TITLE (Titel) (okodat): Detta attribut medger bara ett begränsat antal tecken (högst 70). På grund av detta används attributet titeltillägg (title complement) som obligatoriskt attribut. Titelattributet skulle framöver kunna användas för att göra korta titlar, och kommer att sparas och tillhandahållas av ECB.

NATIONAL_TITLE (Titel på nationellt språk) (okodat): I detta attribut kan de nationella centralbankerna ge en exakt beskrivning och andra kompletterande eller specificerande uppgifter på sitt nationella språk (längd högst 350 tecken). Den kan fastställas och ändras av NCB när som helst. Användning av versaler och gemener vållar inga problem, men NCB:s ombeds att endast använda Latin-1-tecken.

AGG_EQUA (Aggregeringsekvationer) (används ej längre): Detta attribut användes tidigare för ECB_BSI1-nyckelfamiljen men har nu tagits bort från listan.

COMPILATION (Sammanställning) (okodat): Detta attribut används för att i form av text förklara de sammanställningsmetoder som använts, i synnerhet om de avviker från ECB:s föreskrifter och normer (text högst 1050 tecken).

3.2. Attribut på tidsserienivå

Obligatoriska:

COLLECTION (Insamlingsindikator) (kodlista: CL_COLLECTION): Detta attribut ger information om när observationerna samlas in (t.ex. i början, i mitten eller i slutet av perioden) eller information om huruvida uppgifterna är medelvärden, högsta eller lägsta värden under perioden osv. Balanspostserierna anges av ECB för stockserier med "E" som uppgifter avseende periodslut (COLLECTION = "E") och för justerings- och flödesserier med "S" som summerad över hela perioden (COLLECTION = "S").

AVAILABILITY (Tillgång) (kodlista: CL_AVAILABILITY): Detta attribut anger till vilka institutioner uppgifterna kan utlämnas. Om det behövs särskild behandling av en viss observation, kan attributet "Observationskonfidentialitet" (se nedan) användas.

Villkorliga:

DOM_SER_IDS (Inhemskt serie-ID) (okodat): Detta attribut medger hänvisning till den kod som används i nationella databaser för den berörda serien (dessutom kan formler som använder nationella referenskoder specificeras). Detta attribut kan när som helst anges och ändras av en rapporterande NCB (längd högst 70 tecken).

UNIT_INDEX_BASE (Basvärdet för indexar) (okodat): Detta attribut anger basreferens och basvärde för indexar. Värdet används endast för serierna i indexet över teoretiska stockar som härleds av ECB och tillhandahålls till Europeiska centralbanksssystemet. Från början sattes detta värde av ECB till "Index Dec98 = 100" och ändrades till "Index Dec01 = 100" när ECB tillhandahöll uppgifterna för oktober 2002.

BREAKS (Brott i tidsserien) (okodat): Detta attribut ger en beskrivning av brott och större förändringar i fråga om seriens insamling, täckning och sammanställning. Vid brott i tidsserien bör anges i vilken mån gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara (längd högst 350 tecken).

3.3. Attribut på observationsnivå(13)

Obligatoriska:

OBS_STATUS (Observationsstatus) (kodlista CL_OBS_STATUS): De nationella centralbankerna anger ett observationsstatusvärde för varje observation de rapporterar. Detta attribut är obligatoriskt och måste redovisas vid varje dataöverföringstillfälle för varje enskild observation. När en nationell centralbank reviderar detta attributs värde rapporterar den både observationsvärdet (även om det är oförändrat) och den nya observationsstatusflaggan.

I listan nedan anges vilka värden för detta attribut som väntas förekomma i BSI-statistiken (enligt den överenskomna hierarkin).

"A" = Normalt värde (normalt för observationer som inte saknas)

"M" = Uppgifter saknas (för ej tillämpliga uppgiftskategorier)(14)

"L" = Uppgifter saknas, värden finns men samlas inte in(15)

"E" = Skattat värde(16)

"P" = Preliminärt värde (detta attributvärde kan i synnerhet användas vid rapportering av den senaste uppdateringen om denna betraktas som preliminär).

I normala fall skall numeriska värden rapporteras med tillägget observationsstatus "A" (normalt värde). I annat fall anges ett annat värde än "A" från listan ovan(17).

Om två egenskaper enligt ovan är tillämpliga på en observation, rapporteras den viktigaste. Om en observation exempelvis är både resultatet av en skattning och har ett provisoriskt värde, ges enligt ovannämnda hierarki företräde åt egenskapen "skattning", och flaggan "E" används.

I tidigare föreskrifter för rapportering av BSI-statistiken, i bilaga XII till riktlinje ECB/2002/5 av den 30 juli 2002 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och om förfarandena vid de nationella centralbankernas rapportering av penningmängds- och bankstatistik(18), användes även värdet "B" för att ange ett brott i serien som ett användbart observationsvärde. Eftersom förekomsten av ett brott i en BSI-tidsserie även betecknas med ett icke-noll-värde vid rapportering av motsvarande serier för justering efter omklassificering är det inte nödvändigt att ge observationen ett flaggvärde "B". Därför avlägsnas värdet "B" som observationsattribut för brott i serie från listan över de värden som kan användas vid överföring av BSI-serier fr.o.m. överföringen februari 2003 av uppgifter för januari 2003.

Villkorliga:

- OBS_CONF (Observationskonfidentialitet) (kodlista CL_OBS_CONF): Om en nationell centralbank vill göra åtskillnad mellan observationer i fråga om konfidentialitetsstatus, kan den använda attributet OBS_CONF. Värdet av detta attribut kan ändras av informationens avsändare i samband med dataöverföringen. Om attributet inte anges förutsätts att det inte finns några begränsningar i fråga om konfidentialitet (OBS_CONF = "F", free).

- OBS_PRE_BREAK (Observationsvärde före brott i serie) (okodat): Detta attribut innehåller värdet före tidsseriebrottet. Fältet är numeriskt, liksom observationen själv. Det tillämpas allmänt när ett brott i serie inträffar. Detta attribut behövs inte för BSI-nyckelfamiljen eftersom denna information redan finns i serierna för omklassificering. Det har lagts till attributlistan eftersom den ingår i den undergrupp av attribut som är gemensam för samtliga nyckelfamiljer.

- OBS_COM (Observationskommentar) (okodat): Med hjälp av detta attribut kan man lämna kommentarer i textform på observationsnivå (t.ex. beskriva skattningen för en viss observation p.g.a. att uppgifter saknas, en förklaring av anledningen till att en observation kan förefalla abnorm eller detaljer beträffande en förändring i den rapporterade tidsserien). Attributet kan anges eller revideras när som helst av en rapporterande nationell centralbank (längd högst 350 tecken).

4. Saknade och preliminära värden

Saknade värden ("-") används när det inte går att rapportera ett numeriskt värde (exempelvis på grund av helger eller när uppgifter inte finns eller inte har samlats in). Det är också möjligt att göra en distinktion mellan värden som saknas p.g.a. att statistisk insamling om detta förhållande saknas eller p.g.a. att förhållandet inte förekommer.

När lokala statistiska förhållanden medför att uppgifterna för en tidsserie inte samlas in under hela eller delar av tidsseriens längd (dvs. den motsvarande ekonomiska företeelsen existerar, men följs inte statistiskt) rapporteras för varje berörd period ett saknat värde ("-") med observationsstatus "L".

- När praxis på de lokala marknaderna eller den rättsliga eller ekonomiska ramen medför att en tidsserie (eller en del därav) inte är tillämplig (dvs. den motsvarande företeelsen existerar inte) rapporteras ett saknat värde ("-") med observationsstatus "M".

- Under inga förhållanden får en saknad observation rapporteras i form av värdet "noll", eftersom noll är ett normalt numeriskt värde som anger en given transaktion till beloppet noll.

Om NCB inte kan ge en exakt förklaring för ett värde som saknas eller om de inte kan använda hela uppsättningen av värden i kodlistan CL_OBS_STATUS (så att de inte har en möjlighet att välja mellan värdet "L" eller "M" för detta attribut) skall värdet "M" användas(19).

Preliminära värden kan rapporteras vid varje dataöverföringstillfälle och avser då den senaste observationen (observationsstatus "P"). Sådana observationer får sina slutgiltiga värden (observationsstatus "A") vid en senare tidpunkt. De nya reviderade värdena ersätter de tidigare preliminära observationerna, och ingen information om revideringen lagras i ECB:s databas.

5. Statistikkrav

Enligt förordning ECB/2001/13 skall NCB till ECB rapportera månadsstatistik över OMFI:s och NCB:s balansräkningar var för sig för den regelbundna framställningen av MFI-sektorns konsoliderade balansräkning. Dessa krav gäller såväl månadsslutsuppgifter som justeringsuppgifter för månadsflöden. Ytterligare detaljer för vissa poster i OMFI:s och NCB:s balansräkningar rapporteras kvartalsvis i form av stockuppgifter.

Dessutom anges i denna riktlinje ytterligare krav på uppgifter för den regelbundna framställningen av monetära aggregat för euroområdet.

ECB upprätthåller och tillhandahåller till NCB tabeller med listor över BSI-tidsserier som skall utbytas i enlighet med kraven i förordning ECB/2001/13 och i denna riktlinje. Följande grupper av serier rapporteras av NCB till ECB.

5.1. Stockuppgifter

a) Tabell 1 - månadsserier för OMFI och NCB/ECB

Som framgår av förordning ECB/2001/13, tabell 1 i bilaga I, del 2, kommer en uppsättning månadstidsserier avseende MFI-sektorns balansräkning, med NCB/ECB och OMFI var för sig, att rapporteras till ECB.

b) Tabell 2, 3 och 4 - kvartalsserier för OMFI och NCB/ECB

I tabell 2, 3 och 4 i förordning ECB/2001/13 beskrivs ett antal tidsserier som regelbundet kvartalsvis skall rapporteras till ECB. Dessa serier ger en mer detaljerad uppdelning för vissa poster i den månatliga balansräkningen för sektorerna OMFI och NCB/ECB. I tabell 2 ges den sektorfördelning av "inlåning", "lån", "andra värdepapper än aktier" och "aktier och andelar" som inte rapporteras i tabell 1. Tabell 3 visar en uppdelning per EU-land av "summa inlåning", "lån", "andra värdepapper än aktier", "penningmarknadsfondandelar", och "aktier och andelar". Slutligen visas i tabell 4 en uppdelning av "inlåning", "emitterade värdepapper", "lån" och "andra värdepapper än aktier" efter valutor i övriga EU-länders och i vissa länder utanför EU.

c) Statens inlåningsskulder (och nära substitut) och innehav av kassa och värdepapper- månadsserier

För härledning av monetära aggregat för euroområdet rapporterar NCB ytterligare statistisk information på månadsbasis om "statens monetära skulder och innehav av kassa och värdepapper" till ECB enligt bilaga VII. När denna företeelse inte förekommer eller är obefintlig krävs av praktiska skäl inte någon rapportering. I så fall bör NCB meddela detta till ECB i förväg och före den första dataöverföringen bör de lämna en förteckning över de serier som i detta sammanhang kommer att rapporteras regelbundet.

d) Memorandumposter - OMFI och NCB/ECB

En grupp månadstidsserier för sektorerna OMFI och NCB/ECB som är nödvändig för att följa utvecklingen av ytterligare några uppdelningar av viktiga MFI-BSI-serier beskrivs i bilagorna VIII och IX. Dessa serier rapporteras till ECB som memorandumposter och klassificeras i två kategorier enligt angelägenhetsgrad: memorandumposter med hög prioritet och memorandumposter med låg prioritet. När företeelsen inte finns eller uppgifter inte är tillgängliga krävs inte någon rapportering. I så fall bör NCB meddela detta till ECB i förväg och före den första dataöverföringen lämna en förteckning över de serier som i detta sammanhang kommer att rapporteras regelbundet.

e) Memorandumposter för att erhålla viktningsinformation för MFI:s räntesatser - månadsserier för OMFI

För en regelbunden framställning av räntestatistik(20) för MFI ( i fortsättningen "MIR") erfordras information om viktning för att aggregera nationell MIR till MIR-statistik för euroområdet. Lämpliga memorandumposter har därför fastlagts i bilaga IX för de NCB som har en möjlighet att rapportera den uppdelning som behövs. Med början av referensperioden januari 2003 kommer dessa (stock)-serier att rapporteras med samma tidskrav som motsvarande aggregatserier i tabell 1 i förordning ECB/2001/13.

5.2. Justeringsuppgifter

Som föreskrivs i förordning ECB/2001/13 krävs ytterligare statistiska uppgifter för härledning av flödesstatistik. NCB rapporterar därför varje månad till ECB uppgifter om "avskrivning/nedskrivning av lån" och om "prisomvärderingar av värdepapper". Dessutom specificeras i denna riktlinje ytterligare uppgiftskrav på månads- och kvartalsserier över "justering för omklassificering" och på kvartalsserier över "justering för omvärderingar" vilka skall rapporteras av NCB till ECB.

a) Månadsserier för OMFI och NCB/ECB

Som framgår av förordning ECB/2001/13, tabell 1A i bilaga 1, del 2, kommer ett antal månadsserier över "justeringar av omvärderingar" för MFI-sektorns balansräkning att rapporteras till ECB, med uppgifter för NCB/ECB och OMFI var för sig. De serier som anges i tabell 1A som "minimum"-serier rapporteras nämligen också på månadsbasis till ECB för kontroll, utöver den reguljära rapporteringen av motsvarande uppdelade serier.

Dessutom rapporteras ett antal månadsvisa omklassificeringsserier för alla tidsserier som ingår i tabell 1 i förordning ECB/2001/13 i enlighet med bilaga X.

Med utgångspunkt från de stockuppgifter som NCB rapporterar beräknar ECB "justeringar för växelkurser" och flödesserierna över MFI-BSI:s finansiella transaktioner(21).

b) Kvartalsserier för OMFI och NCB/ECB

Med utgångspunkt i kraven enligt denna Guideline och som en anpassning till ändringarna i kraven på kvartalsstockuppgifter som tillkommit genom förordning ECB/2001/13 har ett antal kvartalsvisa justeringsserier fastställts. Justeringsuppgifter krävs sålunda för de kvartalsserier som ingår i tabell 2 i förordningen, som framgår av bilaga X.

c) Statens inlåningsskulder och innehav av kassa och värdepapper - månadsserier

Justeringsuppgifter för sammanställning av flödesstatistik lämnas också för statens monetära skulder och innehav av kassa och värdepapper i enlighet med de krav som gäller för MFI:s balansräkningsstatistik, som framgår av bilaga X. Även om förändringar av annat slag än transaktioner sannolikt inte förekommer bör justeringsuppgifter alltid rapporteras när motsvarande stock-serier förekommer och de skall ingå i den regelbundna dataöverföringen till ECB.

d) Memorandumposter - månadsserier för OMFI och NCB/ECB

Ett antal månatliga justeringsserier med memorandumposter rapporteras av NCB/ECB till ECB som hänför sig till stockserier för OMFI och NCB/ECB med beteckningen "högt prioriterade". Dessa beskrivs i detalj i bilaga X. Justeringsuppgifter skall alltid rapporteras när motsvarande stockuppgifter är relevanta och/eller tillgängliga, och när de ingår i den regelbundna överföringen till ECB.

6. Rapportering av uppgifter

All statistik som rapporteras anger antalet uppgifter som föreskrivs i berörda tabeller i förordning ECB/2001/13 eller i denna riktlinje oberoende av om underliggande företeelse existerar eller ej, med undantag av serierna med memorandumposter. Detta innebär att om en tidsserie inte är relevant rapporteras den ändå (i alla uppgiftsöverföringar) och värdena anger att uppgifter saknas ("-") i enlighet med avsnitt 4. Vid rapportering av t.ex. "utelöpande sedlar och mynt" för "OMFI" måste serien förses med numeriska värden eller i förekommande fall med "-". Enda undantaget görs när en hel sektor inte existerar, i vilket fall inga uppgifter behöver lämnas för denna sektor (dvs. serier för staten).

6.1. Tidsram

Den första rapporteringen av uppgifter enligt förordning ECB/2001/13 börjar med månadsuppgifter för januari 2003.

NCB rapporterar till ECB månatliga stockuppgifter och justeringsuppgifter för OMFI-sektorns och NCB/ECB-sektorns balansräkningar var för sig, senast vid slutet av den femtonde bankdagen efter slutet av den månad uppgifterna avser. Kvartalsstatistik överförs av NCB till ECB senast vid slutet av tjugoåttonde bankdagen efter slutet av den månad uppgifterna avser.

a) Övergångsbestämmelser

Enligt övergångsbestämmelserna för tillämpning av förordning ECB/2001/13 i bilagan V får den nya månadsstatistik som krävs för stock- och justeringsuppgifter ("avskrivning/nedskrivning" och "prisomvärderingar") rapporteras till ECB senareläggas med ytterligare en månad från slutet av fermtonde bankdagen efter slutet av den månad som uppgifterna avser. Dessa övergångsbestämmelser gäller för en övergångsperiod av 12 månader. Observera att denna bestämmelse inte gäller posten på tillgångssidan "MMF-aktier/andelar".

Under övergångsperioden krävs att NCB för de månadsserier över "justering för omvärdering" som tidigare täcktes av ECB:s riktlinje nr 2002/5 och som därför rapporterades månadsvis med samma tidsram som stockuppgifter, sänder uppgifterna (med utgångspunkt från skattningar eller preliminära siffror) inom samma tidsram som för motsvarande stockserier. Serierna kommer sedan att revideras i nästa månatliga uppgiftsöverföring i vilken aktuella uppgifter sänds i enlighet med övergångsbestämmelserna.

Fr.o.m. uppgiftsöverföringen i februari 2004, som avser uppgifter för januari 2004, kommer de nya kraven på månadsstatistik över stock- och justeringsuppgifter, som tillkom genom förordning ECB/2002/13, att rapporteras till ECB senast vid slutet av den femtonde bankdagen efter slutet av den månad uppgifterna avser.

6.2. Historiska uppgifter

Förordning ECB/2001/13 nämner inget om att historiska uppgifter skall lämnas för de nya månads- och kvartalsserier vars rapportering börjar med uppgifterna för januari 2003.

Stockserier - När det gäller de nya månads- och kvartalsserierna för stockar är rapportering av historiska uppgifter en fråga om tillgång på faktiska uppgifter eller om bästa skattningar.

Justeringsserier - I enlighet med bilaga V i ECB:s riktlinje nr 2002/5 och med hänvisning till förordning ECB/1998/16 tillhandahölls historiska uppgifter för månatliga justeringsserier som började med uppgifter för juli 1998, bästa skattningar fr.o.m. oktober 1997 och tillgängliga uppgifter från början av 80-talet för att säkra överenstämmelse med rapporteringen av stockuppgifter. När det gäller de kvartalsvisa justeringsserierna var det uppenbart att medan tillgången på historiska justeringsuppgifter avseende "omklassificering" på ett enkelt sätt skulle kunna ske enligt samma plan som för de månadsvisa justeringsserierna konstateras i riktlinje ECB/2002/5 att det ärsvårt att tillhandahålla historiska uppgifter om justering för "avskrivning/nedskrivning" och "omvärdering", vilka därför rapporterades endast om de var tillgängliga. Det är mot denna bakgrund som rapporteringen av historiska uppgifter för de nya månadsserierna för justering, som tidigare rapporterades inom ramen för kvartalsrapporteringen, bestäms.

Rapporteringen av historiska uppgifter siktar därför i idealfallet på rapportering av uppgifter tillbaka i tiden till september 1997. Tabell 4 visar läget för de nya månads- och kvartalskrav som förutses i förordningen och i denna riktlinje, tillsammans med en angivelse av tidsintervallet för de historiska uppgifterna när sådana var tillgängliga.

Detaljerna om sammanställningen av flödesstatistiken och härledningen av nya månads- och kvartalsjusteringsuppgifter rapporteras i bilaga X.

TABELL 4

Nya månads- och kvartalsserier: rapportering av uppgifter före januari 2003

>Plats för tabell>

6.3. Vissa frågor vid rapportering av uppgifter

a) Ändring av definition

Som framgår av förordning ECB/2001/13 avlägsnas den fristående balansräkningskategorin "penningmarknadspapper" och slås samman med uppgiftskategorin "emitterade värdepapper" på MFI-balansräkningens skuldsida. Instrument som räknas till denna kategori tas upp under "emitterade skuldebrev" och delas upp enligt den ursprungliga löptiden. En motsvarande omfördelning har skett på MFI-balansräkningens tillgångssida. Som en följd av denna omfördelning har beskrivningen av kodvärdena för BSI-kategorierna "emitterade värdepapper" och "andra värdepapper än aktier" i kodlista CL_BS_ITEM reviderats för att även omfatta posten "penningmarknadspapper". Ändringen av definitionen för de två kodvärdena "L40" och "L30" i kodlistan CL_BS_ITEM kommer att ske i februari 2003, eftersom rapporteringen av dessa två poster tillsammans kommer att börja först fr.o.m. januari 2003.

Mer detaljerade föreskrifter för rapporteringen av de nya BSI "emitterade värdepapper och penningmarknadspapper" och "andra värdepapper än aktier och penningmarkrnadspapper" framgår av tabell 5. I första kolumnen anges kodvärdet för berörd BSI, i andra kolumnen ges en beskrivning av BSI. I tredje och fjärde kolumnen anges kodvärdenas giltighet och en beskrivning. För kodvärdet "A30" är t.ex. definitionen "andra värdepapper än aktier" giltig fram till januari 2003 (avser uppgifter för december 2002), medan den rätta definitionen kommer att bli andra värdepapper än aktier (inbegripet penningmarknadspapper) fr.o.m. februari 2003, för uppgifter som avser januari 2003. I sista kolumnen visas slutligen de specifika rapporteringsinstruktionerna för varje serie i tabellen.

TABELL 5

Balansräkningsposter - ändrade definitioner: tillämpning

>Plats för tabell>

b) Från kvartalsrapportering till månadsrapportering

En av de förändringar som förordning ECB/2001/13 medför utgörs av att några BSI-serier som tidigare rapporterades på kvartalsbasis enligt förordning ECB/1998/16 nu rapporteras månadsvis. Ytterligare några föreskrifter för de serier för vilka tidsramen för rapporteringen har ändrats ges i tabell 6.

Vid rapportering av historiska uppgifter och revidering av perioder före januari 2003 skall alltid månadsserier överföras. Revideringar av kvartalsserierna skall sändas som månadsuppgifter med hänvisning till sista månaden i det kvartal som de hänför sig till, och med användning av de månatliga serienycklarna. Rapportering av historiska uppgifter före januari 2003 sker på frivillig basis där så kan ske och markeras på lämpligt sätt genom användning av attributen för observationsstatus och observationskommentar(22). Historiska uppgifter som har erhållits genom skattning med utgångspunkt från ett mindre urval av rapporterande institut eller en delmängd instrument och/eller motparter, kan sändas som skattningar med lämplig markering. I så fall skall även en beskrivning av skattningsmetoden lämnas vid första överföringstillfället. Om däremot de historiska serierna endast kan härledas genom att använda tidsserietekniker kommer de att härledas direkt av MBSD och behöver inte rapporteras av NCB.

TABELL 6

Balansräkningsposter - förändringar i tidsramen: tillämpning för stockuppgifter

>Plats för tabell>

6.4. Giltighetsföreskrifter

Enligt minimistandarden för ECB:s krav på statistikrapportering, som redovisas i bilaga IV till förordning ECB/2001/13, förekommer allmän kontroll av två slag.

Det första avser linjära relationer, vars matematiska resultat måste stämma och upprätthållas vid varje överföring. Samtliga linjära restriktioner mellan BSI måste således uppfyllas (balansräkningar måste balansera, addering av delsummor måste leda till totalsummor och dessa skall inte överstiga värdet av serien i sin helhet). ECB upprätthåller och tillhandahåller till NCB tabeller med de ekvationer som används vid den linjära kontrollen.

Det andra inriktas på kvalitativa kontroller, vars resultat kan kräva att ECB gör en undersökning. Närmare bestämt kan absoluta eller procentuella(23) förändringar mellan värden vid olika tidpunkter för varje BSI avslöja extremvärden eller avbrott i tidsserierna eftersom de regelbundet granskas av ECB. Rapporteringen av nollvärden, negativa värden och saknade värden granskas också regelbundet. NCB kan bli ombedda att ge en skriftlig förklaring till vad dessa kvalitetskontroller kommer fram till.

Dessa två grupper av kontroller tillämpas av ECB som en del av det regelbundna förfarandet vid inhämtning av uppgifter.

7. Revideringspolicy

NCB kan behöva revidera uppgifterna för den föregående referensmånaden (ordinarie revidering). Därutöver kan revideringar förekomma även som en följd av t.ex. misstag, omklassificeringar eller förbättrade rapporteringsförfaranden och som avser uppgifter före den föregående referensmånaden (särskilda revideringar)(24).

I Money and Banking Statistics Compilation Guide(25) bestäms de principer som revideringspolicyn skall följa, nämligen:

a) NCB skall inte systematiskt revidera uppgifterna för den period som föregår förra referensmånaden. Om en sådan revidering sker skall den betecknas som särskild revidering och ECB kommer att begära en skriftlig förklaring.

b) Generellt skall ECB vid betydande revideringar som inte är en följd av uppräkning eller av en mindre rutinrevidering ges en förklaring i skriftlig form.

c) Vid överföring av reviderade uppgifter måste NCB beakta den fastställda tidsramen för regelbunden rapportering så att den inte kommer i konflikt med den regelbundna framställningsperioden. Särskilda revideringar skall endast förmedlas utanför den regelbunda framställningscykeln.

d) Generellt kommer särskilda revideringar endast att accepteras om en tillfredsställande förklaring kan ges.

Därutöver rekommenderas att särskilda revideringar av månadsuppgifter lämnas vid samma tidpunkt som kvartalsuppgifterna med hänsyn till att en god jämnvikt måste säkras mellan den monetära statistikens kvalitet och dess stabilitet, och att konsistens mellan månads- och kvartalsrapportering måste främjas.

Det bör noteras att när särskilda och ordinarie revideringar och uppdateringar rapporteras i samma datafil behandlas samtliga uppgifter samtidigt. Om däremot särskilda revideringar rapporteras för sig under framställningsperioden, efter att uppdateringar och ordinarie revideringar har överförts, kan ECB bestämma att bearbetningen och lagringen av dessa uppgifter senareläggs till efter framställningsperioden. Även om ECB har teknisk kapacitet att bearbeta datafiler (med särskilda-/ordinarie revideringar och/eller uppdateringar) så snart de tas emot kan särskilda revideringar som anländer under framställningsperioden hindra den ordinarie datahanteringen och på så sätt fördröja hela förfarandet med sammanställning av aggregat för euroområdet. Om dock särskilda revideringar skulle kunna förbättra tillförlitligheten av uppgifterna på euroområdesnivå, eller korrigera betydande misstag, kan dessa revideringar eventuellt också accepteras under framställningsperioden.

8. Information åter till NCB

ECB upprätthåller och distribuerar till NCB tabeller med en beskrivning av de statistikserier som kommer att återsändas till NCB.

(1) Statistik över poster i ECB:s egen balansräkning ingår också i konsolideringsprocessen.

(2) ECB:s Direktorat för redovisning rapporterar också den egna balansräkningen till ECB:s Generaldirektorat för statistik enligt dessa föreskrifter.

(3) En följd av konkreta dimensionsvärden utgör en tidsseries namn (nyckel).

(4) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(5) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(6) Fr.o.m. rapporteringen av uppgifter för januari 2003 är det kodvärde som används för rapportering av ECB:s balansräkningsserier "N" som för NCB:s balansräkningar.

(7) Fr. o. m. rapporteringen av uppgifterna för januari 2003 upphör kodvärdet "U" (som tidigare använts för MFI-sektorn inbegripet ECB) och kodvärdet "M" (som tidigare änvänts för MFI-sektorn utom ECB) ändras till MFI-sektor (inbegripet ECB).

(8) Rapportering av serier om justering för växelkurser gäller endast för ECB.

(9) EGT L 356, 30.12.1998, s. 7.

(10) EGT L 229, 9.9.2000, s. 34.

(11) Attributen är statistiska begrepp som ger användarna tilläggsinformation om de uppgifter som utbyts antingen i kodad form (t.ex. om enheten) eller i okodad form (t.ex. om sammanställningsmetoden). "Obligatoriska attribut" ("M") är sådana som måste ha ett visst värde, i annat fall bedöms motsvarande observationer de hänför sig till inte som meningsfulla. "Villkorliga" attribut ("C") är sådana attribut som ges ett värde bara om detta är känt hos det rapporterande institutet (t.ex. inhemskt serie-ID) eller i andra fall där attributet är relevant (t.ex. vid avbrott). Attributvärden skall rapporteras bara då de anges för första gången och då de ändras. Det är bara observationsstatusen som finns med vid varje rapporteringstillfälle och då knyts till varje observation.

(12) Attributet AGG_EQUN kommer inte att användas för nyckelfamiljen ECB_BSI1 och kommer att tas bort från definitionen av nyckelfamiljsstrukturen vid nästa uppdatering.

(13) Om en NCB vill revidera ett attribut blir det nödvändigt att samtidigt återrapportera respektive observation(er). Om något av observationsattributen revideras kommer befintliga värden att ersättas med normalvärden ifall NCB inte tillhandahåller dithörande attributvärde.

(14) Observationsstatus "M" sänds alltid tillsammans med ett observationsvärde "-". För ytterligare information hänvisas till avsnitt 4.

(15) Observationsstatus "L" sänds alltid tillsammans med ett observationsvärde "-". För ytterligare information hänvisas till avsnitt 4.

(16) Observationsstatus "E" bör användas för alla observationer eller uppgiftsperioder som utgör skattningar och som inte kan betraktas som normala värden.

(17) Om en revidering (av ett attribut eller ett observationsvärde) överförs vid ett tillfälle men "observationsstatus" överförs inte tillsammans med observationsvärdet förutsätts att värdet "A" gäller för icke-saknade observationer och värdet "M" för saknade observationer.

(18) EGT L 220, 15.8.2002, s. 67.

(19) Om en NCB av tekniska skäl inte har möjlighet att använda kodvärdet "L" skall den lämna skriftlig uppgift om de berörda serierna till ECB.

(20) Enligt förordning ECB/2001/18 av den 20 december 2002 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag, EGT L 10, 12.1.2002, s. 24.

(21) För ECB:s balansräkning tillhandahålls serierna över justeringar för växelkurser av ECB:s Direktorat för redovisning i enlighet med bilaga X.

(22) Värden som framkommer genom skattning skall sändas med observationsstatusattributet (OBS_STATUS) "E" och med en observationskommentar (OBS_COM) med en detaljerad beskrivning av skattningsförfarandet.

(23) Skall inte tillämpas på poster som visar noll. För dessa används skillnaden.

(24) Definieras som revideringar som tillämpas på värden relaterade till en period före den månad som föregår den aktuella referensmånaden.

(25) European Monetary Institute, "Money and Banking Statistics Compilation Guide - Guidance provided to NCBs for the compilation of money and banking statistics for submission to the ECB" (Riktlinje för sammanställning av penningmängds-och bankstatistik - anvisningar för NCB:s rapportering av penningmängds- och bankstatistik till ECB), april 1998.

Bilaga XIV

UPPRÄKNINGSFÖRFARANDEN

"Cutting off the tail"

1. Enligt Europeiska centralbankens förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1) i dess ändrade lydelse enligt ECB:s förordning ECB/2002/8(2) utgörs den faktiska uppgiftslämnande populationen i fråga om sammanställningen av penningmängds- och bankstatistik för euroområdet av samtliga monetära finansinstitut (MFI). I artikel 2.2 i den förordningen sägs dessutom följande: "De nationella centralbankerna får bevilja undantag för små MFI med det förbehållet att de MFI som bidrar till den månatliga konsoliderade balansräkningen skall utgöra minst 95 % av den sammanlagda MFI-balansräkningen avseende stocksiffror i varje deltagande medlemsstat. De nationella centralbankerna skall kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början" I varje medlemsstat måste sålunda den aggregerade balansräkningen för de MFI för vilka fullständiga rapporteringskrav gäller avseende penningmängds- och bankstatistik för euroområdet uppgå till minst 95 procent av den totala aggregerade balansräkningen för MFI-sektorn i sin helhet.

2. De nationella centralbanker (NCB) som har beslutat att bevilja små monetära finansinstitut undantag från fullständiga rapporteringskrav måste åtminstone samla in uppgifter på årsbasis om den sammanlagda MFI-balansräkningen, för kontroll av att kriteriet enligt artikel 2.2 fortfarande är uppfyllt av sådana MFI. Härvidlag beräknas "den sammanlagda balansräkningen" på bruttobasis. Skillnaderna mellan Europeiska unionens medlemsstater i fråga om definitionen av "balansomslutning" på grund av skiljaktiga redovisningsprinciper antas inte vara väsentliga och väntas dessutom minska.

Uppräkning i fråga om MFI med lättnader i rapporteringskraven

3. De nationella centralbankerna gör en uppräkning till 100 procents täckning för de institut som beviljats lättnader i rapporteringskraven när de gör månads- och kvartalssammanställningar av de uppgifter om balansräkningen för MFI-sektorn som de rapporterar till ECB.

Minimikrav på uppräkningsförfarandet

4. NCB väljer själva hur de räknar upp till 100 procents täckning. Förfarandet måste dock uppfylla följande minimikrav:

- När det gäller saknade uppgifter (dvs. enskilda balansposter som de små MFI inte rapporterar) görs skattningar utifrån relationstal för hela den rapporterande populationen eller utifrån en delmängd därav som anses vara mer jämförbar med gruppen "tail"-institut.

Om uppgifter finns men tar alltför lång tid att få fram, eller om uppgifterna rapporteras med lägre frekvens, skriver man fram data genom att använda tidigare rapporterade uppgifter till den eller de perioder som följer på den period som uppgifterna avser genom att (1) repetera uppgifterna om resultaten visat sig vara goda, eller (2) justera uppgifterna med hjälp av lämpliga statistiska tekniker om tillväxttrender eller säsongvariationer gör detta nödvändigt (dvs. där sådana företeelser annars skulle göra att nya observationer medför betydande upp- eller nedrevideringar av tidsserierna).

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT 330, 6.12.2002, s. 29.

BILAGA XV

STATISTIK ÖVER KASSAKRAVSBASEN

Specifikation av uppgifter

Månadsstatistiken över den aggregerade kassakravsbasen, med uppdelning efter skuldkategorier, beräknas i form av stockar vid månadssluten i enlighet med de kategorier som anges i förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1), ändrad genom ECB/2002/8(2). De uppgifter som behövs för att sammanställa statistiken hämtas från de uppgifter som de kreditinstitut som omfattas av kassakrav ("kassakravspliktiga institut") lämnar till NCB.

För detta ändamål rapporterar NCB till Europeiska centralbanken (ECB) varje månad följande uppgifter som de har samlat in från kreditinstituten inom ramen för Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kassakravssystem:

>Plats för tabell>

I kassakravsbasen ingår inte skulder till andra kassakravspliktiga kreditinstitut, till ECB och till deltagande NCB. Om ett kreditinstitut inte kan lämna uppgifter som styrker hur stora belopp de ovannämnda instituten innehar av det kreditinstitutets emitterade skuldförbindelser med en löptid av upp till två år, får det tillämpa ett schablonavdrag - som bestäms av ECB - på det utestående beloppet av dessa skulder.

När det gäller den begränsade rapporteringen (kvartalsvis) av kassakravsbasen för små kreditinstitut, används de senaste kvartalsuppgifterna tre gånger i de månadsuppgifter som NCB rapporterar till ECB.

Statistikkraven avser de uppgifter som kreditinstituten rapporterar till NCB inom ramen för ECBS:s kassakravssystem.

Posterna avser de belopp som använts för beräkningen av kassakravsbasen för varje institut, enligt vad kreditinstituten har rapporterat till NCB.

a) Skulder för vilka den tillämpade kassakravskoefficienten är större än noll

a.1) Inlåning (inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid av högst två år, inlåning med uppsägningstid upp till två år)

a.2) Skuldförbindelser med överenskommen löptid upp till två år

De uppgifter som rapporteras till ECB när det gäller skuldförbindelser med överenskommen löptid upp till två år emitterade av kreditinstitut (a.2) motsvarar de verkliga belopp som inräknats i kassakravsbasen, enligt vad kreditinstituten har rapporterat till NCB. Uppgifterna om skuldförbindelser (a.2) omfattar således

- beloppet av "skuldförbindelser med överenskommen löptid upp till två år" emitterade av kreditinstitut minus ett schablonavdrag, fastställt av ECB, som avser de kreditinstitut för vilka inga uppgifter som styrker innehav av deras värdepapper har lämnats och för vilka makrorelationstalet således har tillämpats, eller

- beloppet av "skuldförbindelser med överenskommen löptid upp till två år" emitterade av kreditinstitut efter justering för det faktiska beloppet av kreditinstitutens (och ECBS:s) innehav av skuldförbindelser med överenskommen löptid upp till två år emitterade av de kreditinstitut som lämnat uppgifter som styrker innehavet av deras värdepapper.

b) Skulder för vilka den tillämpade kassakravskoefficienten är lika med noll

b.1) Inlåning (inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år)

b.2) Repor

b.3) Skuldförbindelser med överenskommen löptid över två år

De rapporterade beloppen av "Skuldförbindelser med överenskommen löptid över två år" innefattar även beloppet av sådana skuldförbindelser som innehas av andra kassakravspliktiga kreditinstitut, av ECB och av deltagande nationella centralbanker.

c) Grundavdraget för kassakravspliktiga kreditinstitut

Kodningsstruktur

För rapporteringen till ECB av statistik över kassakravsbasen har ett antal nya koder fastställts vid sidan av dem som beskrivs i bilaga XIII.

a) När det gäller rapporterande sektor används koden "R" i kodlistan CL_BS_REP_SECTOR för att fastställa de kreditinstitut som är kassakravspliktiga(3).

b) Motpostsektorn innefattar dels alla institut i sektorn "övriga monetära finansinstitut" som inte är kassakravspliktiga kreditinstitut(4), dels hela sektorn "andra motparter än monetära finansinstitut" ("icke-MFI", dvs. offentlig sektor och övriga inhemska enheter), dels "övriga utlandet". Koden "3000" i kodlistan CL_BS_COUNT_SECTOR används för att ange denna motpostsektor.

c) Det krävs ingen geografisk uppdelning av motpostområdet. Koden "A1" ("världen") i kodlistan CL_COUNT_AREA används.

d) Tre av koderna i kodlistan CL_BS_ITEM är särskilt avsedda dels för de balansräkningsposter (BSI) som används för statistiken över kassakravsbasen men inte för statistiken över BSI, dels för grundavdraget. Här används koden "L2A" för "inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid", koden "L2B" för "inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid och inlåning med uppsägningstid" och koden "LSA" för det grundavdrag som kassakravspliktiga kreditinstitut får göra.

e) Det krävs ingen uppdelning efter valuta, och därför används koden "Z01" (alla valutor) i kodlistan CL_CURRENCY.

f) Uppgifterna rapporteras uttryckta i euro, och koden "E" i kodlistan CL_SERIES_DENOM används.

Tabellerna RR/1 och RR/2 i tillägget visar vilka serier som skall rapporteras när det gäller statistik över kassakravsbasen.

Regelbunden rapportering av uppgifterna

Statistiken över kassakravsbasen omfattar sex tidsserier för kreditinstituten. För varje serie rapporteras stockuppgifter avseende månadsslut till ECB varje månad, senast den sjuttonde bankdagen efter slutet av referensmånaden, med hjälp av det elektroniska nätverket "E9".

Kreditinstitut som klassificerats som "tail"-institut (dvs. de som har beviljats lindring av rapporteringskraven) rapporterar en mer begränsad uppdelning på kvartalsbasis till sin nationella centralbank. När det gäller dessa "tail"-institut används förenklad statistik över kassakravsbasen för de tre (enmånads) perioderna då kravet skall uppfyllas, och NCB tar med uppgifter avseende "tail"-institut i enlighet med tidtabellen för dessa instituts rapportering.(5)

Revideringspolicy

De rapporterande instituten får inte göra revideringar av statistiken över kassakravsbasen och över kassakravsmedlen för en viss uppfyllandeperiod senare än den fjortonde kalenderdagen i månaden efter den månad under vilken uppfyllandeperioden började(6).

Revideringar som de rapporterande instituten gör avseende kassakravsbasen/kassakravsmedlen efter den fjortonde kalenderdagen i månaden efter den månad då den berörda uppfyllandeperioden började ("sena revideringar") bör inte medföra några revideringar av statistiken över kassakravsbasen och över kassakravsmedlen.

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) Den rapporterande sektorn här är mindre än sektorn "andra monetära finansinstitut" (MFI) eftersom den inte innefattar de institut i den sektorn som är befriade från kassakrav.

(4) De nationella centralbankerna, ECB och de kassakravspliktiga kreditinstituten ingår inte i motpostsektorn i euroområdet.

(5) När NCB har erhållit kvartalsuppgifter om kassakravsbasen från "tail"-instituten använder den dessa uppgifter för beräkning av de månadsuppgifter som rapporteras till ECB vid de tre närmast följande överföringstillfällena.

(6) Eller, om en NCB håller stängt den fjortonde kalenderdagen, senast den närmast föregående dag då den håller öppet. Med NCB-bankdag avses varje dag under vilken en viss NBC i en EMU-medlemsstat håller öppet för att bedriva penningpolitiska transaktioner inom ramen för ECBS.

Tillägg

TABELL RR/1

(kassakravsplikt)_Koder för månatliga BSI-uppgifter över kassakravsbasen

>Plats för tabell>

TABELL RR/2

(kassakravsplikt)- Koder för kontroll av månatliga BSI-uppgifter

>Plats för tabell>

BILAGA XVI

UPPGIFTER NÖDVÄNDIGA FÖR BERÄKNING AV MAKRORELATIONSTAL FÖR HELA EUROOMRÅDET

Specifikation av uppgifter

I de balansräkningar som de enskilda rapporterande monetära finansinstituten (MFI) lämnar in till de nationella centralbankerna (NCB) kan dessa hämta uppgifter om den aggregerade balansräkningen för de kreditinstitut som omfattas av kassakrav (förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut(1) ändrad i förordning ECB/2000/8(2)).

För beräkningen av makroförhållandet (dvs. andelen av MFI-sektorns skulder som är sektorsinterna) för hela euroområdet rapporterar NCB varje månad följande statistik till ECB:

- Beloppet av utelöpande "emitterade värdepapper med överenskommen löptid upp till två år" emitterade av "kreditinstitut".

- Kreditinstitutens innehav av "andra värdepapper än aktier, med överenskommen löptid upp till två år" emitterade av inhemska monetära finansinstitut och av monetära finansinstitut i det övriga euroområdet.

För "tail"-kreditinstitut, d.v.s. de små institut för vilka undantag för fullständig månadsrapportering gäller, används i förekommande fall de uppräkningsförfaranden som beskrivs i bilaga XIV.

Kodningsstruktur

Kodningsstrukturen för överföringen av dessa tidsserier till ECB följer den struktur som anges i bilaga XIII till denna riktlinje och som används för överföringen av uppgifter om balansräkningsposter (BSI). Närmare bestämt definieras de tre tidsserierna med följande koder:

a) Rapporterande sektor för de tre tidsserier som rapporteras är "kassakravspliktiga kreditinstitut", vilket anges med koden "R" i kodlistan CL_BS_REP_SECTOR.

b) För uppdelningen enligt löptider för "emitterade värdepapper med löptid upp till två år" och för "andra värdepapper än aktier, med överenskommen löptid upp till två år" används koden "L" i kodlistan CL_BS_MATURITY_ORIG.

c) För överensstämmelsen med de etablerade serienycklarna för rapporteringen av BSI rapporteras posterna på tillgångssidan med uppdelning efter motpartsområde: inhemska enheter och enheter i övriga euroområdet. Koderna "U6" och "U5" i kodlistan CL_COUNT_AREA används.

Posten på skuldsidan rapporteras utan uppdelning efter motpartsområde; koden "A1" ("världen") används.

d) Ingen uppdelning efter valuta krävs, och därför används koden "Z01" (alla valutor) i kodlistan CL_CURRENCY.

e) Uppgifterna rapporteras uttryckta i euro, och koden "E" i kodlistan CL_SERIES_DENOM används.

Tabellen "kreditinstitut/makrorelationstal" i tillägget visar de tre tidsserier som skall rapporteras.

Regelbunden rapportering av uppgifterna

De tre tidsserierna för sektorn "kreditinstitut" avser stockuppgifter vid månadsslut och rapporteras till ECB varje månad senast stängningsdags sista bankdagen i den månad som följer på referensperioden.

Serierna måste rapporteras även om berörda BSI inte förekommer i den berörda medlemsstaten. Detta krävs nämligen för en enhetlig behandling av posterna inom ramen för den konsoliderade balansräkningen(3).

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) Korrekt rapportering av icke-tillämpliga poster anges i bilaga XIII.

Tillägg

TABELL

kreditinstitut/makrorelationstal

Koder för månatliga BSI-uppgifter. Uppgifter för att beräkna makrorelationstal

>Plats för tabell>

BILAGA XVII

LISTA ÖVER MONETÄRA FINANSINSTITUT

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV UPPDATERINGAR

Inledning

1. I denna riktlinje ges information om insamling, verifiering och delgivning av listan över monetära finansinstitut ("MFI"). Listan över MFI är en sammanställning av institut som motsvarar de nationella MFI-sektorerna i Europeiska unionens (EU) medlemsstater.

Ad hoc uppdateringar av listan över MFI

2. Ad hoc uppdateringar är obligatoriska och äger rum om det förekommer förändringar i MFI-sektorn, dvs ett institut tillträder MFI-sektorn ("joiners") eller om ett befintligt MFI lämnar MFI-sektorn ("leavers").

3. Ad hoc uppdateringar är också obligatoriska när det sker några förändringar i befintliga MFI:s attribut.

4. Ett institut kan tillträda MFI-sektorn av något av följande fyra skäl:

- etablering av ett MFI till följd av en sammanslagning,

- etablering av nya rättsliga enheter till följd av en uppdelning av befintligt MFI,

- etablering av ett nytt MFI,

- en förändring i ett tidigare icke-MFI:s ställning som därigenom blir ett MFI.

5. Ett institut kan lämna MFI-sektorn av något av följande fem skäl:

- ett MFI berörs av en sammanslagning,

- ett MFI köps upp av ett annat institut,

- ett MFI delas upp på enskilda rättsliga enheter,

- en förändring i ett MFI:s ställning som därigenom blir ett icke-MFI,

- upplösningen av ett MFI.

6. Överföring av Ad hoc uppdateringar av MFI-sektorn är obligatorisk, såväl för att säkra fullständig konsistens med "kvalificerade motparter för penningpolitiska operationer" (i fortsättningen "MPEC" (Eligible Counterparties for Monetary Policy Operations)) som för den månatliga publiceringen av "Listan över MFI" på Europeiska centralbankens (ECB) hemsida.

7. Vid rapportering av ett nytt institut eller ett institut som kommer att modifieras skall alla obligatoriska variabler lämnas.

8. Vid rapportering av ett institut som lämnar MFI-sektorn (som inte ingår i en sammanslagning) skall åtminstone följande information lämnas: typ av uppgift (dvs. "delete") och MFI:s identifieringskod (dvs. variabeln "mfi_id").

Ändrad tilldelning av MFI:s ID-koder

9. Nationella centralbanker (NCB) skall vid ändringar i tilldelningen av MFI:s ID-koder inte återanvända koder för MFI som har strukits till nya MFI.

10. Om detta inte kan undvikas skall förfaras på följande sätt:

i) Uppdateringen med den nytilldelade ID-koden skall sändas via N13 Data Exchange System. Eftersom omplacering av ID-koder kommer i konflikt med en verifieringskontroll kommer NCB att informeras genom ett meddelande att uppdateringen inte har godkänts. De uppgifter som hänför sig till uppdateringen kommer dock att förvaras i ett särskilt uppgiftsregister.

ii) Jämsides med ovannämnda överföring skall en förklaring av ändrad ID-tilldelning för detta MFI sändas till ECB via N13 Cebamail-kontot. Var god och skriv i rubriken "MFI-reallocation". Uppgifter om anledningen till omplaceringen, inbegripet den överförda filens IREF-nummer, skall ingå i den förklaring som sänds.

iii) Beroende av om förklaringen godkänns kommer ECB att manuellt genomföra uppdateringen och sända ett meddelande därom till NCB via Cebamail.

iv) Om förklaringen inte bedöms som acceptabel kommer uppdateringen inte att genomföras i MFI:s uppgiftsregister. ECB kommer att sända ett meddelande till NCB via Cebamail med en förklaring om varför uppgiften inte godkänts.

v) Om Cebamail inte är tillgänglig bör förklaringen sändas via den sedvanliga E-postadressen (i rubriken skrivs "MFI reallocation") som används för att sända MFI-uppgifter till ECB: mfi.hotline@ecb.int. ECB kommer att kommunicera med NCB via E-post när det gäller förfarandet under iii) och iv) ovan.

Variabler som överförs

11. Följande tabell visar de variabler som insamlas för listan över MFI och om de är obligatoriska eller ej. Se avsnittet om "Verifieringskontroller" nedan för ytterligare uppgifter om varje variabel. Observera att om inte uttryckligen något annat föreskrivs avser uttrycket "mergers" inhemska sammanslagningar.

>Plats för tabell>

Uppgifter vid sammanslagningar

12. Nedan ges några exempel på variabler som skall användas vid rapportering av såväl inhemska som gränsöverskridande sammanslagningar, mellan MFI och andra MFI eller icke-MFI. Scenarios med såväl samma datum eller olika datum för sammanslagningens rättsliga verkan beskrivs. Observera att följande situationer utgör exempel och inte ger någon fullständig förteckning över alla möjliga scenarios vid sammanslagningar. Det utfall som beskrivs för ett visst läge utgör också endast ett av många möjliga utfall för denna kategori av sammanslagningar.

13. För gällande riktlinjer angående förfarandet vid XML-rapportering hänvisas till "Exchange Specification for the N13 Phase II Data Exchange System" (avsnittet om "Referens" nedan).

>Plats för tabell>

Överföringsfrekvens

14. Överföring av Ad hoc uppdateringar till ECB skall ske så snart förändringarna i MFI-sektorn inträffar.

Medium och filformat vid överföringen

15. Ad hoc uppdateringar skall överföras i XML-format, via Data Exchange System N13.

16. Om Data Exchange System N13 inte skulle fungera skall uppdateringarna överföras i XML-format via Cebamail-konto N13.

17. För fullständiga uppgifter om Data Exchange System N13 för överföring av MFI-uppdateringar hänvisas till dokumentet "Exchange Specification for the N13 Phase II Data Exchange System" (se avsnittet om "Referens" nedan).

Verifieringskontroll

Följande kontroller för verifiering av uppgifter bör genomföras innan MFI-uppdateringar sänds till ECB. Alla uppgifter som emottas av ECB och som uppfyller verifieringskontrollerna införlivas automatiskt med databasen för MFI.

Allmänt

i) Alla obligatoriska variabler skall vara fullständiga.

ii) Värdena för variabeln "object_request" utgörs av en av fyra gällande kategorier:

- "mfi_req_new" (anger att uppgifter lämnas om ett nytt MFI),

- "mfi_req_mod" (anger att uppgifter lämnas om förändringar i ett befintligt MFI ),

- "mfi_req_del" (anger att uppgifter lämnas om ett befintligt MFI som skall strykas),

- "mfi_req_merger" (anger att uppgifter lämnas om institut som berörs av en sammanslagning).

Identifieringskod

iii) Variabeln "mfi_id" har två skilda delar, en variabel "host" och en variabel "id". De två delarnas kombinerade värden bör garantera att "mfi_id" är unikt för detta MFI. Värdet "mfi_id" är primärnyckeln för MFI-databasen.

iv) Värdet för variabeln "host" för ett MFI (som del av "mfi_id") kan endast vara en tvåställig EU ISO landskod.

v) En tidigare använd ID-kod skall inte tilldelas ett nytt MFI. (För exceptionella fall hänvisas till avsnittet ovan om "ändrad tilldelning av MFI-ID"-koden).

vi) För att säkra överensstämmelse används samma ID-koder som publiceras varje månad i "Listan över MFI" på ECB:s hemsida.

vii) Vid rapportering av en kodändring "mfi_id" skall först ett meddelande sändas för att stryka befintligt MFI med den "gamla" koden, därefter sänds ett andra meddelande för att fastställa ett "nytt" MFI med den nya "mfi-id"-koden.

viii) Om variabeln "mfi_id" är ofullständig, felaktig eller saknas underkänns hela meddelandet.

Namn

ix) Institutets fullständiga hos NCB registrerade namn.

x) Bolagets rättsliga form anges i namnet, t.ex. Plc, Ltd, Spa, AB etc. Bolagets rättsliga form skall alltid anges för alla namn där så kan ske.

xi) Det nationella alfabetet skall användas. Grekland skall använda det latinska alfabetet.

xii) För korrekt accenthantering krävs att gemener används.

xiii) Gemener används i förekommande fall.

xiv) Om variabeln "name" är ofullständig, felaktig eller saknas underkänns hela meddelandet.

Adress

xv) Åtminstone en av adressvariablerna "postal_address", "postal_box" eller "postal_code" skall ifyllas. Den fjärde adressvariabeln, "city", är obligatorisk.

xvi) För "postal_address" skall gatunamn och gatunummer där institutet är beläget anges, med användning av nationella tecken. Grekland bör använda det latinska alfabetet.

xvii) För "postal_box" skall nationella regler användas. Inga texthänvisningar till "post office box" får placeras framför "postal_box"-nummer, som kan vara bokstäver och/eller siffror.

xviii) För "postal_code" anges postnumret där institutet är beläget. Regler gällande nationella postsystem skall användas. "Postal_code" kan vara bokstäver och/eller siffror.

xix) Om uppsättningen "address"-variabler är ofullständig, felaktig eller saknas underkänns hela meddelandet.

Stad

xx) För variabeln "city" anges den stad där institutet är beläget. Nationella teckenuppsättningar används. Grekland skall använda det latinska alfabetet. Gemener skall användas där så kan ske.

xxi) Om variabeln "city" är ofullständig, felaktig eller saknas underkänns hela meddelandet

Kategori

xxii) För variabeln "category" anges MFI-kategorin enligt fyra gällande värden: "central bank" (centralbank)),"credit institution" (kreditinstitut), "money market fund" (penningmarknadsfond) eller "other institution" (annat institut). Gemener används, men första bokstaven i varje ord versal.

xxiii) Om variabeln "category" är ofullständig, felaktig eller saknas underkänns hela meddelandet.

Rapport

xxiv) För variabeln "report" anges om fullständiga rapporteringskrav gäller för detta MFI ("true") eller om det ingår i "tail" ("false"). Endast ett av dessa gällande värden kommer att godkännas.

xxv) Om variabeln "report" är ofullständig, felaktig eller saknas underkänns hela meddelandet.

Ordningsföljd

xxvi) För variabeln "order_r" anges önskad ordningsföljd för listan över MFI om den engelska alfabetiska ordningsföljden inte kan tillämpas. Varje MFI ges ett numeriskt värde i stigande följd.

xxvii) Variabeln "order_r" är inte obligatorisk. Om denna är ofullständig eller saknas (och alla andra verifieringskontroller stämmer) kommer den begärda uppgiften att införlivas med MFI-databasen.

Kontroll av utländska filialer

xxviii) Ett värde för variabeln "head_of_branch" måste lämnas om MFI är utländsk filial.

xxix) För variabeln "head_of_branch" anges kategorin av huvudkontor enligt något av tre gällande variabler: "non_eu_head", "eu_non_mfi_head" eller "eu_mfi_head".

xxx) Om variabeln "head_of_branch" anges som "non_eu_head" (huvudkontoret är inte beläget inom EU) skall värdlandet och huvudkontorets namn uppges.

xxxi) Om variabeln "head_of_branch" anges som "eu_non_mfi_head" (huvudkontoret, som inte är ett MFI, är beläget inom EU) uppges värdlandet, namnet och huvudkontorets ID. För non_mfi kan ID antingen vara "OFI" (annat finansinstitut) eller en tvåställig ISO-landskod som följs av ett suffix avseende gällande sektorklassificering enligt ENS 95(1).

xxxii) Om variabeln "head_of_branch" är "eu_mfi_head" (ett MFI) skall värdlandet och huvudkontorets ID uppges. För den senaste informationen om MFI:s ID hänvisas till den senaste månadens lista över MFI på ECB:s hemsida.

xxxiii) Om variabeln "head_of_branch" är "eu_mfi_head" (ett MFI) skall huvudkontorets namn inte uppges. Som ett moment i ECB:s verifieringskontroller sker en automatisk uppdatering av huvudkontorens namn för alla utländska fililaler inom EU, med uppgift om huvudkorets ID. Detta sker för hela MFI-databasen, varje gång ett MFI rapporteras och en förändring i variabeln "name" sker.

xxxiv) Om någon av ovannämda verifieringskontroller (xii-xvii) brister underkänns hela uppgiften.

xxxv) I två fall kan det förekomma motstridiga uppgifter om huvudkontor i ECB:s MFI-databas:

- Om variabeln "head_of_branch" anges som "eu_mfi_head" medan huvudkontorets ID inte överensstämmer med det som finns i ECB:s MFI-databas kommer uppgiften ändå att införlivas. Huvudkontorets namn kommer dock inte att tas in i ECB:s MFI-databas,

- Om en uppgift sänds med en kodändring för ett MFI:s ID är det möjligt att uppgifter om detta MFI:s huvudkontor, om det avser utländska filialer med hemvist i andra medlemsstater, blir inkonsistent.

xxxvi) För att råda bot på denna bristande överensstämmelse kommer ECB att några gånger om året sända en lista över huvudkontorsuppgifter med bristfälligheter till samtliga eller vissa NCB för kontroll.

Kontroll av sammanslagningar

xxxvii) Vid rapportering av inhemska eller gränsöverskridande sammanslagningar är variabeln "mfi_req_merger" obligatorisk.

xxxviii) Variabeln "submerger" är obligatorisk. Varje grupp (dvs. två eller fler institut) som har samma "date" för sammanslagningens rättsliga verkan skall rapporteras med en särskild markering "submerger".

xxxix) När variabeln "submerger" anges skall ett värde anges för variabeln "date". Uppgifter om variabeln "date" är obligatoriska.

xl) Åtminstone ett institut som ingår i en sammanslagning bör vara ett MFI (dvs det finns ingen möjlighet att rapportera sammanslagningar där endast icke-MFI ingår).

xli) Om det inte sker någon förändring i ett MFI:s attribut till följd av sammanslagningen skall detta MFI rapporteras som en modifiering (dvs "mfi_req_mod"). Detta sker för att se till att samtliga MFI som berörs av en sammanslagning rapporteras.

xlii) Variabeln "involved_mfi" är obligatorisk endast vid rapportering av gränsöverskridande sammanslagningar (dvs. "involved_mfi" kommer att ge information om det institut som har sin hemvist i annan medlemsstat).

xliii) Om ett institut anges som "involved_mfi" bör variabeln "mfi_ref" uppges.

xliv) Variabeln "mfi_ref" har två delar: "mfi_id" (som utgörs av institutets "host" och "id") och "name".

xlv) Information om gränsöverskridande sammanslagningar kommer inte att lagras i ECB:s MFI-databas om inte fullständiga uppgifter om sammanslagningen från samtliga berörda medlemsstater har rapporterats och verifierats.

xlvi) Om ett institut anges som "involved_non_mfi" bör "non_mfi_id" och "name" uppges.

xlvii) I begreppet "non_mfi_id" av ett "involved_non_mfi" ingår två delar: "host" och "id" med en längd på fem tecken. "Host" är en tvåställig ISO-landskod. Koden "id" har en längd på tre tecken och hänför sig till gällande sektorfördelning enligt ENS 95.

xlviii) Om någon av ovannämnda verifieringskontroller ej är uppfyllda (xx - xxx) underkänns hela uppgiften.

Dubbelkontroll av MFI-MPEC

18. Om en dubbelkontroll begärs mellan uppgifter i MFI- och i MPEC-databasen bifogas en flagga för dubbelkontroll till den fil som överförs i Data Exchange System N13.

19. Dubbelkontrollen utförs på de fulllständiga MFI- och MPEC-uppgifter som rapporteras av sändaren och inte endast på de uppgifter som emottas i filen med flaggan. Resultatet återsänds omedelbart i form av en bekräftelse. Flaggan för dubbelkontroll bör användas på följande sätt:

- När MFI- och MPEC-uppgifter kan samordnas mellan berörda verksamhetsområden bör markeringen för dubbelkontroll endast ingå i den andra fil som överförs för motsvarande MFI- och MPEC-uppgifter.

- När samordning inte är genomförbar bör ett nytt meddelande som endast innehåller markeringen för dubbelkontroll sändas vid arbetsdagens slut. Detta meddelande kan sändas av ett eller båda MFI-MPEC-områdena.

- När en dubbelkontroll för avstämningen mellan MFI och MPEC inte begärs omedelbart bör flaggan inte placeras i filen.

- När dubbelkontrollen begärs för att utföras senare på dagen bör uppgifterna sändas utan dubbelkontroll-flaggan. Därefter sänds en tom fil med dubbelkontroll-flaggan. I detta fall utförs konsistensprövningen omedelbart eftersom det inte finns några uppgifter som behöver dubbelkontrolleras i den tomma filen.

- Svaret kommer endast att innehålla resultatet av konsistenskontrollen mellan sändarens MFI- och MPEC-datamängder.

20. Dubbelkontrollen av MFI-MPEC ger endast en varning. Om sålunda dubbelkontrollen inte uppfylls kommer uppgifterna ändå att tas in i ECB:s MFI-databas. Dock bör noteras att inkonsistenta MFI-MPEC-uppgifter inte kommer att publiceras på ECB:s hemsida vid slutet av varje månad.

Hantering av fel

21. Efter att en fil med MFI-uppdateringar har inkommit sänds omedelbart en bekräftelse till avsändaren. Denna bekräftelse kan ha två olika former:

(i) bekräftelse på att uppgiften emottagits: i denna ges en kortfatttad uppgift om de MFI-uppdateringar som har behandlats och som införlivats på korrekt sätt med MFI-databasen,

(ii) felanmälan: i detta ges detaljerade uppgifter om MFI-uppdateringarna och de verifieringar som misslyckats. Se avsnittet "Verifieringskontroller" ovan för specifik information om verifieringens misslyckande skulle leda till att hela uppgiften underkänns eller om uppgifterna har införlivats, försedda med en varning.

22. Efter mottagandet av felanmälan bör omedelbara åtgärder vidtagas för att överföra rättade uppgifter. Om korrekta uppgifter är avhängiga av uppdateringar som sänds av andra medlemsstater under senaste månaden (dvs. inte är tillgängliga på ECB:s hemsida) kontaktas ECB via Cebamail-konto N13 med specifika detaljer om den information som erfordras.

Årligt avstämningsförfarande för kvalitetskontroll

23. Detta årliga obligatoriska förfarande görs för att genomföra en utförlig kontroll av den lista över MFI som finns hos ECB, i synnerhet vad gäller kontroll av utländska filialer.

24. Detta förfarande sker vid sådan tidpunkt och på sådant sätt att publiceringen av uppdaterade uppgifter för MFI-sektorn vid slutet av året på ECB:s hemsida, och den därpå följande publikationen i pappersform, är så korrekta och aktuella som möjligt.

25. NCB bör följa de riktlinjer som anges nedan för att genomföra standardförfarandet för uppdatering i god tid och på korrekt sätt och för att se till att uppgifterna bearbetas på ett heltäckande och effektivt sätt både på NCB-nivå och hos ECB.

Allmänt förfarande

i) Till varje NCB kommer att sändas en enkel Excel-fil med fyra arbetsblad (Rapport 1 - 4) i vilka ingår en blank mall. Dessa kommer att sändas från ECB via Cebamail, daterade för slutet av arbetsdagen den sista bankdagen i oktober (tidsmarkering "T").

ii) Med "T" avses bankdagar.

iii) Rapporterna och de kontroller som skall genomföras beskrivs nedan.

Rapport 1: Den nationella listan över MFI

Detta är en (nationell) lista för varje enskilt land över MFI listade i ECB:s databas, som NCB bör jämföra med sin egen nationella lista.

- Varje institut i denna rapport bör bockas av i kolumnen "Comments".

- Om det föreligger några avvikelser mellan de två listorna bör dessa på korrekt sätt anges i kolumnen "Comments". Därvid anges exakt vad avvikelsen är, dvs. modifiering behövs (vilket attribut som modifieras och vilket dess värde bör vara), eller en uppgift bör strykas (skälet anges), osv. Därvid anges också om en revidering av denna uppgift har sänts eller kommer att sändas via Data Exchange System N13 och IREF-numret anges i kolumnen "IREF".

- Om en uppgift saknas bör samtliga detaljer i denna uppgift bifogas till rapport 1 (dvs som tilläggsuppgift). I kolumnen "Comments" anges att det är fråga om en "new record" (ny uppgift, skälet anges). Därvid anges också om en revidering av denna uppgift har sänts eller kommer att sändas via Data Exchange System N13 och IREF-numret anges i kolumnen "IREF".

Rapport 2: En lista över utländska filialer med hemvist i NCB:s eget land

NCB bör se till att uppgifterna om utländska filialer till MFI med hemvist i det egna landet är fullständiga, korrekta och aktuella.

- Varje institut i denna rapport vars uppgifter stämmer bör bockas av i kolumnen "Comments".

- Om det förekommer några modifieringar bör dessa beskrivas på lämpligt sätt i kolumnen "Comments". Därvid anges exakt vad avvikelsen är, dvs modifiering erfordras (vilket attribut modifieras och vilket värde bör det ha), eller en uppgift bör strykas (skälet anges), osv. Därvid anges också om en revidering av denna uppgift har sänts eller kommer att sändas via Data Exchange System N13 och IREF-numret anges i kolumnen "IREF".

- Om en utländsk filial saknas bör samtliga uppgifter bifogas till rapport 2 (dvs som tilläggsinformation). I kolumnen "Comments" anges att det är fråga om en "new record" (skälet anges). Dessutom anges om en rättelse för denna uppgift kommer att sändas eller har sänts via Data Exchange System N13 och IREF-numret i kolumnen "IREF"

Rapport 3: En lista över utländska fililaler för vilka andra NCB har rapporterat att huvudkontoret har hemvist i berörd NCB:s eget land.

Denna används för dubbelkontroll av MFI-sektorn vad avser täckningen av MFI:s utländska filialer. NCB bör göra denna kontroll för att se till att samtliga deras utländska filialer med hemvist i andra EU-länder har rapporterats av andra NCB.

- Varje institut vars uppgifter stämmer skall bockas av i kolumnen "Comments".

- Om det förekommer några modifieringar bör dessa beskrivas på lämpligt sätt i kolumnen "Comments". Därvid anges exakt vad avvikelsen är, dvs modifiering erfordras (vilket attribut som modifieras och vilket värde det bör ha), eller en uppgift bör strykas (skälet anges), osv.

- Om en utländsk filial saknas bör uppgiften i sin helhet bifogas till rapport 3 (dvs som tilläggsuppgift). I kolumnen "Comments" anges att det är fråga om en "new record" (skälet anges).

Rapport 4: Mall för försättsbladet

Detta är en blank mall i vilken varje NCB bör ange hur många sidor den behöver för papperspublikationen av listan över MFI, som kommer att offentliggöras under följande årets första kvartal.

iv) NCB har nio bankdagar ("T+9") för att kontrollera rapporterna och bekräfta att uppgifterna är korrekta. Fullständiga rapporter sänds tillbaka till ECB via Cebamail-konto N13 med en förklaring om uppgifterna är korrekta eller ej (på ovan angivet sätt).

v) Jämsides med detta bör NCB, om uppgifterna är felaktiga, göra rättelser och sända uppdateringar via Data Exchange System N13 till ECB inom nio bankdagar ("T+9"). I de rapporter som sänds tillbaka till ECB bör i samtliga fall IREF-numret för de reviderade uppgifterna anges. Anm: NCB kan fortsätta att på vanligt sätt via Data Exchange System N13 sända Ad hoc uppdateringar som inte sammanhänger med den årliga kvalitetskontrollen.

vi) Bekräftelse på att uppgifterna har inkommit eller på felanmälningar kommer att automatiskt överföras til NCB när de rättade uppgifterna har inkommit via Data Exchange System N13 (under "T+9"). Om NCB får en felanmälan bör de omedelbart göra rättelser.

vii) ECB kommer att använda två bankdagar ("T+11") för att kontrollera alla inkommande rapporter och revideringar. Som tidigare nämnts bör NCB när de gör rättelser ange IREF-numret i de rapporter de återsänder.

viii) Vidare kontakt kommer att tas med NCB via Cebamail om det finns några frågor som inte har lösts ("T+12").

ix) NCB har två bankdagar för att lämna ytterligare rättelser eller förklaringar om det finns olösta frågor ("T+14").

x) ECB kommer att via Cebamail sända en slutlig rapport om läget för MFI-sektorn till NCB ("T+15"). En sammanfattning av resultatet av den årliga kvalitetskontrollen tillhandahålls också.

xi) Alla övriga olösta frågor kommer att tas upp till diskussion vid nästa möte med arbetsgruppen för monetär och finansiell statistik.

Sammanfattande tabell

xii) I tabellen nedan ges en sammanfattning av datum, arbetsmoment, media för överföring och de organisationer som har ansvar för den årliga kvalitetskontrollen av listan över MFI.

>Plats för tabell>

Alternativt förfarande

xiii) Det alternativa förfarandet träder i kraft i följande fall:

För rapporter om MFI-sektorn

- Om Cebamail-systemet inte är tillgängligt för överföring av sektorrapporterna för MFI kommer ECB att sända dessa (i Excel-format) via e-post. NCB bör också använda e-post(2) för att sända de färdigställda rapporterna tillbaka till ECB.

För uppdateringar och rättelser av MFI

- Om Data Exchange System N13 inte är tillgänglig för överföring av rättelser bör NCB i förekommande fall lämna uppgifterna med hjälp av data-formatet XML, via Cebamail-systemet.

- Om Cebamail-systemet inte är i drift för överföring av MFI-uppdateringar eller -rättelser bör NCB använda e-post för att sända uppdateringar i data-formatet XML.

xiv) Om någon NCB har stängt en given dag när tidigare nämnda förfaranden måste genomföras skall denna NCB se till att dessa förfaranden påbörjas och genomförs i enlighet med ovan nämnda tidtabell före de(n) dag(ar) den har stängt.

Tillkännagivande

Månatlig uppdatering på ECB:s hemsida

26. Sista bankdagen i varje kalendermånad kl. 17.00 ECB-tid görs en ögonblicksbild av MFI-databasen. Observera att inkonsistenta MFI-MPEC-uppgifter inte ingår i denna ögonblicksbild.

27. Listan över MFI offentliggörs en dag efter att ögonblicksbilden har tagits: om således ögonblicksbilden tas fredag kl 17.00 ECB-tid kommer de uppdaterade uppgifterna för MFI-sektorn att bli tillgängliga lördag förmiddag kl 12.00 ECB-tid.

28. Vid samma tidpunkt då listan över MFI offentliggörs på ECB:s hemsida varje månad kommer en liknande lista att sändas till NCB via Data Exchange System N13.

Årlig papperspublikation

29. En gång om året kommer ECB att ge ut en pappersupplaga av listan över MFI med referensdatum slutet av december föregående året. Denna publikation kommer att vara tillgänglig för allmänheten före slutet av första kvartalet av det år som följer efter referensdatumet. ECB kommer att med posten tillställa NCB ett originalexemplar tillsammans med erforderligt antal dithörande försättsblad. Samtidigt kommer också en.pdf-upplaga att publiceras på ECB:s hemsida.

Referens

30. "Exchange Specification for the N13 Phase II Data Exchange System". Detta dokument handlar om utbytet av filer mellan NCB och ECB. Det behandlar utbytesprotokollet, utbytets infrastruktur och de filformat som används och som utgör gränsytan mellan ECB:s och NCB:s interna system. Dokumentet har två större delar, den "funktionella" delen och den "tekniska"delen. Dessa beskrivs nedan:

Funktionell del

- funktionella uppgifter (protokoll för logiskt utbyte, dvs en följd av bekräftelser som förväntas när uppgifter sänds, osv.)

- logisk datamodell

- strukturen för de uppgifter som blir utbytta

- innehållet (ej formatering) av bekräftelser

- reglerna för verksamhetens verifiering, dvs kontroll av logisk information (t.ex. datum för löptiden måste vara ett senare datum), men inte giltighetskontroll av syntaxen och hur dessa regler återfinns i felanmälningar.

Teknisk del

- de fysiska utbytessystem som skall användas (FTPC/X400-tjänster på ECBS-nätet), och exakt användning av dessa system

- teknisk översikt över utbytesprotokollet

- definition av utbytesformatet (dvs. "XML Schema").

Tillägg

31. Lista över tvåställiga ISO-landskoder.

(1) Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995, enligt bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni angående Europeiska systemet av nationella och regionala räkenskaper i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, i dess senaste lydelse enligt Europeiska parlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1.

(2) Internetadress: mfi.hotline@ecb.int

Tillägg

Lista över ISO landskoder

Denna lista visar ländernas officiella kortnamn i alfabetisk ordning (på engelska) enligt ISO 3166-1 och motsvarande ISO 3166-1-alpha-2 kodelement. Den uppdateras så snart en förändring sker i den officiella kodlistan i ISO 3166-1 genom ISO 3166/MA.

Listan upptar 239 officiella kortnamn och kodelement. Källa: www.iso.org

>Plats för tabell>

BILAGA XVIII

STATISTIK AVSEENDE ÖVRIGA FINANSINSTITUT, UTOM FÖRSÄKRINGSFÖRETAG OCH PENSIONSINSTITUT

RAPPORTERINGSANVISNINGAR FÖR SAMMANSTÄLLNING AV STATISTIK ENLIGT EN KORTFRISTIG STRATEGI

1. Mål

Det finns två syften med krav på statistiska uppgifter avseende övriga finansinstitut som inte är försäkringsföretag eller pensionsinstitut (fortsättningsvis "OFI") För det första är det viktigt att samla in uppgifter om OFI för att deras roll i den finansiella förmedling som sker utanför sektorn "monetära finansiella institut" skall kunna följas. Verksamheten inom sektorn "andra finansinstitut" liknar och kompletterar den verksamhet som bedrivs av sektorn "monetära finansinstitut". Eftersom ECB- statistiken är upplagd så att balansräkningsposter för OFI som helt eller delvis ägs av monetära finansinstitut (MFI) inte ingår i MFI-sektorns balansräkning är det av speciell vikt att samla in uppgifter om OFI för att komplettera den statistiska bilden av euroområdet. För det andra behöver ECB också följa OFI för att kunna se till att listan över MFI ständigt är uppdaterad, korrekt, så homogen som möjligt och tillräckligt stabil för att kunna användas för statistiska ändamål. Som nämnts i ECB/2001/13 av 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut(1) i dess ändrade lydelse ECB/2002/8(2) skulle finansiella innovationer kunna påverka de finansiella instrumentens egenskaper och leda till att OFI ändrar inriktningen på sin verksamhet.

Avsikten med denna bilaga är att ge vägledning om hur rapportformulären för överföringen av OFI-uppgifter till Europeiska centralbanken skall färdigställas.

2. Sammanställning av aggregat för euro-området och kategorier av statistik som skall lämnas.

2.1. Sammanställning av aggregat för euroområdet.

Överföringen av uppgifter avseende OFI-sektorn skall ske enligt en kortfristig strategi, dvs. med utgångspunkt från uppgifter som i nuläget finns tillgängliga på nationell nivå. Detta innebär att den statistik som skall lämnas kanske inte alltid är fullt i överensstämmelse med de definitioner och specifikationer som anges nedan. I de fall där de rapporterade uppgifterna avviker från definitionerna beskrivna i denna bilaga uppmanas de nationella centralbankerna (NCB) att lämna skriftliga förklaringar till ECB(3). NCB skall därför, i enlighet med denna ansats, och med utgångspunkt från den begreppsmässiga ram som beskrivs nedan, lämna faktiska uppgifter där sådana i nuläget finns. Ifall faktiska uppgifter inte finns eller inte kan sammanställas skall nationella skattningar tillhandahållas. Som en utväg, när nationella skattningar av vissa specifika uppdelningar inte kan lämnas, kan ECB göra skattningar/antaganden från fall till fall.

Med hänsyn till den ytterligare börda som beräkningen av nationella skattningar skulle åsamka NCB bör krafterna främst inriktas på ett begränsat antal viktiga (nyckel) statistikuppgifter. Den kortfristiga strategin försöker således att koncentrera arbetet på en specifik undergrupp av OFI, nämligen värdepappersfonder (se avsnitt 3.2.a). Inget specifikt ytterligare arbete krävs när det gäller att tillhandahålla uppgifter om enheter som bedriver handel i värdepapper och derivat ("SDD"), finansbolag som bedriver utlåning (fortsättningsvis "FCL") eller andra OFI (restpost) ifall faktiska uppgifter inte insamlas på nationell nivå.

2.2. Typ av statistik som skall rapporteras

Två typer av indikatorer skall rapporteras: nyckelindikatorer och tilläggsinformation

- Nyckelindikatorer som skall rapporteras för sammansättning av aggregat för euroområdet. Samtliga EMU-medlemsstater skall överföra dessa detaljerade uppgifter när faktiska uppgifter finns. När faktiska uppgifter för den begärda uppdelningen, med överenskommen frekvens, tidsfrist eller tidsintervall inte finns tillgängliga skall om möjligt skattningar lämnas.

- Tilläggsinformation skall överföras som "memorandumposter". Dessa uppgifter skall överföras av länder där ytterligare detaljer löpande finns tillgängliga. Sådana uppgifter avser uppdelningar som användare har uttryckt behov av och för vilka det i början inte bedömdes möjligt att sammanställa aggregat för euroområdet.

3. Den begreppsmässiga ramen

3.1. Rapporterande population.

I det Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (i fortsättningen kallat ENS 95(4)) definieras OFI (S.123) som "icke-monetära finansiella företag och kvasi-företag (exklusive försäkringsföretag och pensionsinstitut) som huvudsakligen är verksamma med finansiell förmedling genom att åtaga sig förpliktelser i andra former än sedlar, inlåning och/eller andra nära substitut till inlåning från institutionella enheter som inte är monetära finansinstitut".

Avgörande för gränsdragningen gentemot MFI är att det inte förekommer skulder i form av inlåning från icke-MFI. Gränsdragningen gentemot pensionsinstitut och försäkringsföretag avgörs genom att det inte förekommer skulder i form av försäkringstekniska reserver.

I den kortfristiga strategin kommer den rapporterande populationen att omfatta alla kategorier av OFI med hemvist i EMU-medlemsstaterna. Beteckningen "med hemvist" definieras enligt rådets förordning (EG) nr 2533 av 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter(5). Rapporterande population utgörs sålunda av:

- Institutioner belägna inom landet, inbegripet dotterbolag till moderbolag belägna utanför detta land och

- Inhemska filialer till institutioner som har sitt huvudkontor utanför detta land.

3.2. Klassificering av underkategorier av OFI

Med hänsyn till att den verksamhet som OFI bedriver är så heterogen och att det finns skillnader i tillgången på uppgifter för olika kategorier av OFI identifieras fyra underkategorier av OFI för vilka uppgifter skall lämnas var för sig: (1). värdepappersfonder (med undantag av penningmarknadsfonder (MMF)); (2). företag som bedriver handel i värdepapper och derivat (SDD); (3). finansiella företag som bedriver utlåningsverksamhet (FCL), och (4). övriga OFI. I denna bilaga beskrivs olikheterna i de statistiska uppgifter som krävs.

De kategorier och grupper på basis av vilka uppgifter skall lämnas listas och definieras nedan:

a) Värdepappersfonder, med undantag av MMF

Värdepappersfonder är organiserade finansiella arrangemang i vilka placeringsmedel förs samman för att förvärva finansiella eller icke-finansiella tillgångar. Värdepappersfonder klassificerade som OFI omfattar samtliga kategorier av fonder utom de som ingår i MFI-sektorn. Fonderna kan ha olika rättsliga strukturer (avtalsmässiga, bolagsmässiga och i form av unit trusts) och kan vara open-end eller closed-end. Dessutom kan de ha etablerats antingen som en individuell fond eller som en paraply-fond (en fond med flera avdelningar i vilka olika delfonder ingår).

Uppgifter om värdepappersfonder skall lämnas avseende:

Summan av värdepappersfonder: Uppgifter avseende "summan av värdepappersfonder" skall täcka alla kategorier av värdepappersfonder som har verksamhet i landet. Nyckelindikatorer och ett antal memorandum-poster skall lämnas.

Kategorier av värdepappersfonder: De uppgifter som lämnas skall ge en uppdelning per kategori av värdepappersfond:

- Värdepappersfonder uppdelade per kategori av placeringar:

Olika uppgifter lämnas för värdepappersfonder per kategori av placeringar (1) aktiefonder; (2) obligationsfonder; (3) blandfonder; (4) fastighetsfonder och (5) övriga fonder.

I princip skall värdepappersfonder uppdelade efter placeringarna klassificeras enligt den kategori av tillgångar som utgör huvuddelen av placeringarna. Om placeringarna huvudsakligen utgörs av aktier och andra ägarandelar skall fonderna ingå i kategorin "aktiefonder". Om det handlar om skuldebrev klassificeras de som "obligationsfonder" och när placeringarna främst sker i fastigheter som "fastighetsfonder". Värdepappersfonder som placerar såväl i kapitalandelar som i obligationer, utan någon tydlig policy att företrädesvis placera i det ena eller det andra instrumentet, skall räknas till kategorin "blandfonder"(6). Om ingen klassificering i ovannämnda kategorier kan göras skall fonderna räknas till restkategorin "övriga fonder".

Beträffande "funds of funds", dvs fonder som huvudsakligen placerar i andelar utgivna av värdepappersfonder, är det tillrådligt att dessa hänförs till den kategori av fonder i vilka de huvudsakligen placerar. Om denna indelning inte bedöms som lämplig skall fonderna hänföras till restkategorin "övriga fonder".

De kriterier som används för klassificering av värdepappersfonder per kategori hämtas från offentliga prospekt, fondreglementen, bolagsordningsinstrument, stadgar eller förordningar, teckningsdokument eller placeringsavtal, marknadsföringsdokument eller annan källa med liknande ställning.

I ett senare skede kan även insamling av uppgifter om antalet värdepappersfonder, uppdelade enligt placeringsinriktning komma att övervägas.

- Värdepappersfonder uppdelade enligt kategori av placerare:

Uppgifter om värdepappersfonder uppdelade efter kategori av placerare skall lämnas för (1) fonder som vänder sig till allmänheten: andelarna/aktierna säljs till allmänheten och (2) fonder som är avsedda för speciella grupper av placerare: andelarna/aktierna i dessa fonder är avsedda endast för vissa kategorier av placerare. Uppgifter för dessa kategorier av fonder rapporteras endast som memorandumposter.

b) Företag som handlar i värdepapper och derivat (SDD)

SDD, klassificerade som OFI, är finansiella företag vars huvudsakliga verksamhet avser följande typer av finansiell förmedling:

- Handel i värdepapper för egen räkning, genom köp och försäljning av dessa värdepapper för räkning av och med tagande av risk för institutionen med enda syftet att dra fördel av marginalen mellan inköps- och försäljningspriset.

- Handel för egen räkning, genom en finansiell institution som är auktoriserade att handla på aktiemarknaden eller på andra organiserade marknader.

För SDD skall nyckelindikatorer rapporteras. Detaljer för den uppdelning som skall ske redovisas i denna bilaga.

c) Finansiella företag vars verksamhet utgörs av utlåning (FCL)

Dessa finansiella företag, klassificerade som OFI, är främst specialiserade i att finansiera hushållens och de icke-finansiella företagens tillgångar. Företag som är specialiserade i finansiell leasing(7), factoring, utlåning mot hypotek och konsumtionslån skall ingå i denna grupp. Dessa finansiella företag kan bedriva sin verksamhet i den rättsliga formen av byggkassa, kommunalt kreditinstitut, finansiella bolag, företag inrättade för att inneha värdepapperiserade tillgångar etc.

Nyckelindikatorer skall rapporteras för FCL. Detaljerna angående uppdelningen föreskrivs i denna bilaga.

d) Övriga kategorier av OFI

Finansiella företag som ingår i denna restkategori utgörs av övriga kategorier av finansiella företag som inte är specialiserade i något av de verksamhetsområden som gäller för de övriga tre OFI-kategorierna. Finansiella holdingbolag, riskkapitalbolag eller företag som förmedlar utvecklingskapital skall exempelvis ingå i denna kategori. NCB skall ge skriftliga förklaringar om vilka kategorier av institut som ingår här.

För denna underkategori av OFI krävs endast "summa tillgångar" i form av en memorandum-post.

4. Krav på statistikrapportering

4.1. Balansräkningsposter

För sammanställningen av nyckelindikatorerna för OFI-sektorn behövs en uppdelning på specifika finansiella instrument. Så långt som möjligt följer uppdelningen på instrument, den geografiska uppdelningen och sektoruppdelningen den rapporteringsordning som har fastställts för sektorn "monetära finansinstitut". I praktiken är uppdelningen dock mindre detaljerad än den som avser balansräkningsstatistiken för MFI-sektorn.

Dessutom varierar den uppdelning av balansräkningsposterna som behövs för varje underkategori av OFI med hänsyn till att den verksamhet som finansiella företag klassificerade som OFI bedriver är heterogen och att det föreligger skillnader i huruvida löpande uppgifter är tillgängliga för olika underkategorier av OFI.

Uppdelning på instrument och löptid: Följande tabell ger en översiktlig beskrivning av den uppdelning på instrument för underkategorier av OFI som behövs. I följande avsnitt beskrivs hur dessa uppdelningar på instrument specificeras. I princip skall uppdelningen på instrument rapporteras som nyckelindikatorer för samtliga underkategorier av OFI (med undantag av "värdepappersfonder per kategori av placerare" och "övriga OFI").

Översikt över uppdelningen efter instrument och löptider

>Plats för tabell>

A: Värdepappersfonder

B: Företag som handlar i värdepapper och derivat (SDD)

C: Finansiella företag med utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (FCL)

D: Övriga OFI

TILLGÅNGAR

0. Summa tillgångar/skulder: summa tillgångar skall rapporteras för samtliga underkategorier av OFI. Summa tillgångar skall vara lika med summan av samtliga poster som särredovisas på tillgångssidan av balansräkningen och skall även vara lika med summan av skulderna.

1. Inlåning: posten "inlåning" särredovisas för alla kategorier av värdepappersfonder som rapporteras för sig och för SDD. Där inlåningen avser FCL skall den hänföras till "övriga tillgångar".

I denna post(8) ingår två viktiga underkategorier:

- Överförbar inlåning: inlåning (i nationell eller i utländsk valuta) som omedelbart kan omsättas i kassa eller som kan överföras genom check, bankväxel, debitering eller liknande, i båda fallen utan någon nämnvärd restriktion eller avgift. (ENS 95, p. 5.42-5.44).

- Annan inlåning: inlåning som inte är överförbar. Annan inlåning kan inte användas för att verkställa betalningar när som helst och kan inte omsättas i kassa eller överförbar inlåning utan någon betydande restriktion eller avgift. I denna underkategori ingår bunden inlåning, sparinlåning etc. (ENS 95, p. 5.45-5.49).

Innehav av kassa skall också ingå i denna post. I kassa ingår utelöpande sedlar och mynt som är i allmänt bruk för att göra betalningar.

Denna post förväntas bli obetydlig. Värderingsprinciper: i linje med ENS 95 skall inlåning rapporteras till nominellt värde, upplupen ränta skall inte ingå.

2. Lån: uppgifter avseende "lån" skall rapporteras separat endast för underkategorin FCL. För underkategorierna värdepappersfonder och SDD skall utlåning redovisas under "övriga tillgångar".

Med lån avses medel som av rapporterande OFI lånats ut till låntagare, som inte ges formen av överlåtbara dokument eller som representeras av ett enda dokument (även om detta senare har blivit överlåtbart). Denna post omfattar:

- lån till hushåll i form av konsumtionskredit (lån att användas för personligt bruk för konsumtion av varor och tjänster), utlåning för förvärv av fastighet (kreditgivning för investering i bostäder, inbegripet byggnads- och reparationsverksamhet), och annan kreditgivning (lån till affärsändamål, skuldkonsolidering, utbildning etc.).

- finansiell leasing till tredje part.

- osäkra fordringar som ännu inte har blivit återbetalda aller avskrivna.

- innehav av icke-omsättbara värdepapper.

- eftersatt skuld i form av lån.

Uppdelning efter löptid behöver inte ske.

Värdering: i linje med behandlingen av utlåning av MFI skall OFI-lån i princip rapporteras brutto utan avdrag för avsättningar, såväl allmänna som speciella, till dess lånen har avskrivits av den rapporterande enheten, vid vilket tillfälle lånet tas ur balansräkningen.

I enlighet med allmänna principer för bokföringen av upplupen ränta skall upplupen ränta på utlåning redovisas i balansen i den takt den ackumuleras (dvs på ackumuleringsbasis), snarare än när den faktiskt tas emot eller blir betald (dvs på kassabas). Upplupen ränta på utlåning skall klassificeras brutto under kategorin "övriga tillgångar". Upplupen ränta skall inte ingå i den utlåning den hänför sig till, denna utlåning skall värderas till sitt nominella belopp utestående vid rapporteringstillfället.

3. Andra värdepapper än aktier: denna uppgift skall rapporteras separat för samtliga underkategorier av OFI, med undantag av "övriga OFI".

Denna post avser innehav av "andra värdepapper än aktier och övriga ägarandelar", som vanligtvis kan överlåtas och omsättas på andrahandsmarknader eller kan avräknas på marknaden. De ger inte innehavaren några äganderätter över den enhet som emitterar dem. I denna post ingår innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsmässig inkomst i form av kupongbetalningar och/eller ett givet fast belopp vid en specifik tidpunkt (eller tidpunkter) eller som påbörjas vid en tidpunkt som bestäms vid emissionstillfället. I denna kategori ingår även överlåtbara lån som har omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och som är föremål för handel på organiserade marknader.

Värderingsregler: i enlighet med ENS 95 skall "värdepapper andra än aktier" rapporteras till marknadsvärden.

En uppdelning efter löptid (den ursprungliga löptiden) i "upp till ett år" och "över ett år" för "andra värdepapper än aktier" krävs för OFI-underkategorin "värdepappersfonder" (summa värdepappersfonder och värdepappersfonder uppdelade efter placeringskategori).

4. Aktier och andra kapitalandelar (exklusive andelar i värdepappersfonder): denna post rapporteras separat för samtliga underkategorier av OFI, med undantag av "övriga OFI".

Detta avser innehav av värdepappper som innebär äganderätt i bolag eller kvasibolag. Dessa värdepapper ger i allmänhet innehavaren rätt till en andel i bolagets eller kvasi-bolagets vinst och en andel i det egna kapitalet vid eventuell likvidation. Denna kategori innefattar tre underkategorier:

- noterade aktier, med undantag av aktier i värdepappersfonder: aktier vars pris noteras på en officiell fondbörs eller annan form av andrahandsmarknad (ENS 95, p. 5.88-5.93).

- icke-noterade aktier, med undantag av aktier i värdepappersfonder: aktier som inte är noterade (ENS 95, p. 5.88-5.93)

- övriga ägarandelar: samtliga transaktioner i andra ägarandelar som inte täcks i ovannämnda punkter (ENS 95, p. 5.94-5.95).

Värderingsregler: i enlighet med ENS 95 skall aktier och andra ägarandelar rapporteras till marknadsvärden.

5. Aktier/andelar i värdepapppersfonder: innehav av aktier/andelar i värdepappersfonder skall rapporteras som separat post endast för underkategorin värdepappersfonder (summa värdepappersfonder och samtliga kategorier av fonder) och SDD. För underkategorin FCL skall aktier/andelar i värdepappersfonder hänföras till "övriga tillgångar".

Aktier/andelar i värdepappersfonder är aktier/andelar utgivna av en specifik kategori av finansiella bolag, vars enda syfte är att placera medel i penningmarknaden, kapitalmarknaden och/eller fastighetsmarknaden. Värdepappersfonders aktier/andelar avser i sin helhet skulder av MFI, (endast MMF) och värdepappersfonder klassificerade som OFI.

Aktier/andelar som emitterats av värdepappersfonder ger innehavarna rättigheter avseende det placerade kapitalet och den avkastning som uppkommer från sådana placeringar men innebär oftast inte någon synlig kontroll över de kollektiva placeringarna (såsom rösträtt eller deltagande i förvaltningen).

Värderingsregler: i enlighet med ENS 95 skall aktier/andelar i värdepappersfonder rapporteras till marknadsvärden.

6. Anläggningstillgångar: i denna post ingår:

- Fast egendom för investeringsändamål (bostäder, andra byggnader och anläggningar, kommersiella fastigheter). Denna del betecknas som innehav av "fastigheter".

- Icke finansiella - materiella eller immateriella - tillgångar som är avsedda att användas regelbundet av rapporterande OFI under mer än ett år. Häri ingår tomtmark och byggnader som är i bruk hos OFI, samt maskinell utrustning, mjukvaror och annan infrastruktur.

"Anläggningstillgångar" redovisas separat för "summa värdepappersfonder" och även för värdepappersfonder uppdelade efter placeringskategori eller kategori av placerare. Vad gäller uppdelningen av fonder efter kategori av placeringar skall fasta tillgångar endast särskiljas för "fastighets-", "blandade" och "övriga fonder", eftersom endast dessa tre kategorier av fonder förväntas ha innehav av fastigheter för placeringsändamål. Alla övriga kategorier av fonder uppdelade efter placeringsinriktning har också fasta tillgångar men beloppet förväntas inte bli stort, eftersom de huvudsakligen skulle utgöras av fasta tillgångar för eget bruk (byggnader använda av OFI, installationer, mjukvaror och annan infrastruktur). I de fall anläggningstillgångar inte behöver rapporteras separat skall de hänföras till "övriga tillgångar".

7. Finansiella derivat: innehav av "finansiella derivat" skall rapporteras som separat post endast för underkategorierna av värdepappersfonder (summa fonder och samtliga kategorier av fonder) och SDD. För FCL skall denna post hänföras till "övriga tillgångar".

Denna post består av alla transaktioner i finansiella derivat, dvs. finansiella tillgångar som utgår ifrån eller härleds ur ett annat underliggande instrument. Det underliggande instrumentet är oftast en annan finansiell tillgång, men kan också utgöras av en vara eller ett index (ENS 95, p. 5.65).

Rapporteringen av "finansiella derivat" i rapporteringsordningen för OFI skall i princip överensstämma med den rekommenderade behandlingen i rapporteringsordningen för MFI. I "Guidance Notes to the Regulation ECB/2001/13 on the MFI balance sheet statistics"(9) föreskrivs att i enlighet med gällande internationell statistikstandard skall finansiella derivatinstrument som har ett marknadsvärde redovisas som balansräkningsposter. Derivat har ett marknadsvärde när de omsätts på organiserade marknader (börser) eller under förhållanden under vilka de regelbundet kan bli avyttrade på underhandsmarknader (OTC).

Under denna post skall följande finansiella derivat rapporteras:

- optioner, överförbara och OTC,

- warrants,

- futures, men endast om de har ett marknadsvärde pga att de kan omsättas eller kvitteras,

- swappar, men endast om de har ett marknadsvärde pga att de kan omsättas eller kvitteras.

Finansiella derivat som registreras i balansräkningen skall upptas till marknadsvärdet, dvs det allmänt förekommande priset på marknaden eller ett motsvarande värde som ligger nära detta (fair value).

Derivat skall registreras i balansräkningen på bruttobasis. Individuella derivatavtal med positivt bruttomarknadsvärde skall upptas på tillgångssidan av balansräkningen och avtal med negativa bruttomarknadsvärden på skuldsidan. Brutto framtida åtaganden som följer av derivat-avtal skall inte tas upp som poster i balansräkningen. Det kan finnas anledning att registrera finansiella derivat på nettobasis i enlighet med olika värderingsmetoder. Ifall endast nettopositionerna är tillgängliga eller om positionerna har registrerats till annat än marknadsvärden kan det bli nödvändigt att acceptera att sådana uppgifter rapporteras i stället.

Några uppdelningar - per sektor, per valuta etc. - behöver ej göras.

8. Övriga tillgångar: Denna post skall särredovisas för samtliga underkategorier av OFI, med undantag av "andra OFI".

Denna post avser tillgångar som inte ingår på annat ställe, som:

- upplupen ränta på utlåning och upplupen hyra på fastigheter,

- förväntade utdelningar,

- fordringsbelopp som förfaller och som inte hänför sig till OFI huvudsakliga verksamhet,

- bruttobelopp av utestående fordringar som avser poster under avveckling,

- bruttobelopp av utestående fordringar avseende poster som är under transport,

- övriga tillgångar som inte särredovisas, t.ex. fasta tillgångar, utlåning, inlåning (beroende på vilken underkategori av OFI det gäller).

Förteckningen ovan är inte uttömmande och varierar beroende på vilken typ av rapporterande kategori som avses (jfr sista punkten). Den balansräkning som krävs för olika typer av OFI-underkategorier varierar i praktiken med den verksamhet som sker i berörda underkategori. Endast de viktigaste posterna på balansräkningen särredovisas. Samtliga belopp som inte kan hänföras till någon av dessa huvudposter i balansräkningen (BSI) skall ingå i "övriga tillgångar". Eftersom t.ex. värdepappersfonder inte förväntas bedriva någon utlåning skall posten "utlåning" inte särredovisas i balansräkningen. Om däremot en värdepappersfond faktiskt har beviljat lån skall detta belopp ingå i "övriga tillgångar".

NCB skall i sina förklaringar lämna detaljerade uppgifter om vad som ingår i "övriga tillgångar".

SKULDER

0. Summa tillgångar/skulder: "summa skulder" skall vara lika med summan av samtliga poster som särredovisats på balansräkningens skuldsida. Denna summa skall också vara lika med "summa tillgångar" (se även "tillgångsposter - summa tillgångar/skulder").

9. Inlåning och upplåning: Denna post skall särredovisas för värdepappersfonder, SDD och FCL.

I denna post ingår:

- Inlåning: inlåning som kan överföras och annan inlåning (se tillgångssidan) placerade i OFI. Sådan inlåning placeras i allmänhet av MFI.

- Lån: utlåning til rapporterande OFI, som inte framgår av dokument eller motsvaras av ett enskilt dokument (även om den har blivit överlåtbar).

10. Emitterade skuldebrev: denna post skall särredovisas för SDD. För värdepappersfonder skall denna post ingå i "övriga skulder". Den förväntas bli obetydlig.

Denna post hänför sig till andra värdepapper än aktier och andelar. Det är instrument som vanligtvis kan omsättas och som är föremål för handel på andrahandsmarknader eller som kan kvitteras på marknaden. Innehavaren har inte någon äganderätt i den emitterande institutionen. I vissa länder kan OFI:er emittera överlåtbara instrument med egenskaper som liknar de penningmarknadspapper som emitteras av MFI. I denna rapporteringsordning skulle sådana instrument klassificeras som skuldebrev.

11. Kapital och reserver: denna post skall särredovisas för SDD och FCL. För värdepappersfonder skall denna post ingå i "övriga skulder".

Här ingår de belopp som uppkommer när rapporterande OFI emitterar aktier och andelar till aktieägare eller andra ägare, innebärande att innehavaren erhåller en äganderätt i ett OFI och i allmänhet även rätt till en andel i vinsten och en andel i det egna kapitalet vid eventuell likvidation av företaget. I denna post ingår även medel som hänför sig till icke utdelade ersättningar eller medel avsatta av rapporterande OFI i avvaktan på förväntade framtida betalningar och förpliktelser. Följande element ingår i kapital och reserver:

- aktier eller andra ägarandelar,

- icke-utdelade förmåner eller reserver,

- specifika medel avsatta för utlåning, värdepapper och andra tillgångsslag,

- rörelsevinst/förlust.

12. Värdepappersfonders aktier och andelar Denna post skall särredovisas endast för underkategorin "värdepappersfonder" eftersom endast värdepappersfonder utger fondaktier eller -andelar.

Denna post avser aktier eller andelar emitterade av värdepappersfonder som inte är MMF.

13. Finansiella derivat:

(Se "tillgångsposter - finansiella derivat")

14. Övriga skulder: denna post skall rapporteras för varje underkategori av OFI, med undantag av "andra OFI". Denna kategori är lika med posten "övriga skulder" för MFI, finansiella derivat ingår dock inte.

Denna post avser skulder som inte ingår på annat ställe, som:

- bruttobelopp att betala för poster som är under avveckling,

- bruttobelopp att betala avseende poster som är i transit,

- upplupen ränta att betala på inlåning,

- utdelningar som skall utbetalas,

- belopp att betala som inte hänför sig till OFI:s huvudsakliga verksamhet,

- avsättningar som avser skulder till tredje part,

- marginalbetalningar i enlighet med derivatavtal, avseende likvidsäkerhet placerad som skydd mot kreditrisk, som återbetalas till insättaren när avtalet avslutats men där insättaren behåller äganderätten,

- nettopositioner avseende utlåning av värdepapper utan likvidsäkerhet,

- nettobelopp att betala avseende framtida avslut av värdepapperstransaktioner.

Denna förteckning är inte heltäckande och varierar beroende på vilken typ av rapporteringskategori som avses. Den balansräkning som varje typ av underkategori av OFI skall rapportera varierar i praktiken beroende på den verksamhet som sker inom denna underkategori. Endast huvudposterna i balansräkningen särredovisas. Samtliga belopp som inte kan hänföras till någon av dessa huvudposter på skuldsidan skall ingå i "övriga skulder". Eftersom t.ex. värdepappersfonder inte förväntas emittera "skuldebrev" särredovisas posten "skuldebrev" inte på skuldsidan. Om emellertid en värdepappersfond faktiskt har emitterat sådana värdepapper skall detta belopp ingå i "övriga skulder".

NCB skall i sina förklaringar lämna detaljerade uppgifter om vad som ingår i "övriga skulder".

BOKFÖRINGSREGLER

De bokföringsregler som OFI använder för sina räkenskaper skall i princip överensstämma med den nationella motsvarigheten av rådsdirektiv (EG) nr 86/635 av 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut(10) och andra tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar gällande bokföringspraxis i medlemsstaterna skall samtliga tillgångar och skulder rapporteras på bruttobasis för statistikändamål. Specifika anvisningar för värderingsmetoder lämnas för berörda kategorier.

GEOGRAFISK OCH SEKTORUPPDELNING; UPPDELNING EFTER ÄNDAMÅL

ECB kräver en geografisk och sektorvis uppdelning för vissa underkategorier av OFI och för ett begränsat antal balansräkningsposter liknande uppdelningarna i MFI:s balansräkningar.

Geografisk och sektorvis uppdelning

>Plats för tabell>

Geografisk uppdelning

För sammanställningen av OFI-statistik för euro-området är det nödvändigt att identifiera de motparter som finns inom EMU-medlemsstaterna uppdelade efter det inhemska territoriet och andra EMU-medlemsstater. En fullständig geografisk uppdelning måste därför göras: "medlemsstaten/andra EMU-medlemsstater/övriga utlandet". För medlemsstat som inte deltar i EMU blir uppdelningen: "medlemsstaten/EMU-medlemsstater/övriga utlandet".

Den begärda geografiska uppdelningen hänför sig till BSI för:

- "Summa värdepappersfonder"/"värdepappersfonder uppdelade enligt placeringsinriktning": närmare bestämt "andra värdepapper än aktier", "aktier och andra ägarandelar", "värdepappersfonders aktier/andelar" (på tillgångssidan) och "värdepappersfonders emitterade aktier/andelar" (på skuldsidan). När det gäller tillgångssidan skall informationen lämnas i form av en nyckel-indikator, när det gäller skuldsidan skall den lämnas som en memorandumpost

- FCL: posten "lån" skall ha en geografisk uppdelning: medlemsstat/andra EMU-medlemsstater (som nyckel-indikator).

Uppdelning efter sektorer(11)

Den viktigaste sektoruppdelning som skall göras är "MFI/icke-MFI". Definitionen av MFI är välkänd medan sektorn "icke-MFI" omfattar sektorerna "offentlig sektor"(12) och "övriga inhemska sektorer"(13).

Sektorfördelningen är densamma för inhemska uppgifter och för övriga EMU-medlemsstater. Någon sektorfördelning för "övriga utlandet" krävs ej.

Sektorfördelningen krävs för ett begränsat antal poster:

- Den skall rapporteras som memorandum-post för delsektorn "värdepappersfonder" (för summa värdepappersfonder och för värdepappersfonder med olika placeringsinriktning) och endast för de poster för vilka en geografisk uppdelning skall ske.

- Uppdelningen skall rapporteras som nyckel-indikator för delsektorn "finansiella företag med utlåningsverksamhet" och avse posten "lån". Ytterligare fördelning av "lån till" "icke-finansiella företag och hushåll" skall också ske, men endast för denna underkategori av OFI och denna balansräkningspost.

Uppdelning enligt ändamål

Denna uppdelning behövs endast för uppgifter som avser FCL. Den avser balansräkningsposten "lån", närmare bestämt "lån till hushåll". Ändamålet med lånet skall särredovisas (uppdelning på konsumtionskredit, bostadslån och övriga lån (restpost). Denna uppdelning skall rapporteras som nyckelindikator.

4.2. Justeringsuppgifter

Justeringsuppgifter skall lämnas endast när det förekommer ett betydande brott i ställningsuppgifter. Justeringsuppgifter skall t.ex. rapporteras till följd av en omklassificering till följd av tillämpningen av systemet i ENS 95. Uppgifter skall lämnas frivilligt, när de är löpande tillgängliga och aktuella.

På samma sätt som för balansräkningsposter för MFI skulle det helst krävas flödesuppgifter som registrerar finansiella transaktioner(14) som sker under referensperioden. Målsättningen i denna fas är dock inte att en regelbunden rapportering skall ske av en fullständig uppsättning av de justeringsuppgifter som behövs (inbegripet såväl "omklassificeringar och andra justeringar" som "omvärderingar och justeringar för nedskrivning/avskrivning av lån").

4.3. Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och tidsintervall

Rapporteringsfrekvensen för uppgifter till ECB är kvartalsvis.

OFI-statistik skall rapporteras till ECB senast sista kalenderdagen i tredje månaden efter referensperiodens slut, eller föregående bankdag(15) i NCB om sista kalenderdagen i månaden inte är bankdag i NCB. De exakta rapporteringsdagarna meddelas i förväg till NCB i form av en rapporteringskalender. Historiska uppgifter skall rapporteras till ECB med början av referensperiodens fjärde kvartal 1998.

5. Elektronisk rapportering av OFI-statistik - nyckelgruppidentifiering: OFI

OFI-nyckelgruppen avser OFI:s balansräkningsstatistik inom euroområdet. Den har utformats på sådant sätt att den så långt som möjligt utgår från nyckelgruppens kodlistor och värden som redan definierats för BSI-statistiken.

5.1. Dimensioner

Följande tabell beskriver de dimensioner som används i nyckel-gruppen för OFI. För OFI-statistiken finns 11 dimensioner som är väsentliga för att identifiera tidsserierna.

>Plats för tabell>

Värdet för var och en av de elva statistiska dimensionerna hämtas från motsvarande kodlista. Enligt ovanstående tabell hämtas t.ex. värdet för dimensionen REF_AREA (referensområde) från kodlistan CL_AREA_EE. Dimensionerna för OFI-nyckelgruppen beskrivs nedan, i samma ordningsföljd som positionen i nycklarna.

Dimension nr 1: Frekvens (FREQ; längd: ett tecken)

Denna dimension anger den rapporterade tidsseriens frekvens. Det värde som används för OFI nyckelgruppen är "Q" för kvartalsvis och utgör en undergrupp till de värden som specificeras i kodlistan CL_FREQ. Om nationella uppgifter endast är tillgängliga med lägre frekvens (dvs per halvår eller helår) gör NCB en skattning för kvartalsuppgifter. När kvartalsuppgifter inte kan tas fram rapporteras uppgifterna likväl i form av en kvartalsserie (dvs helårsuppgifter rapporteras som yyyyQ4 och halvårsuppgifter som yyyyQ2 och yyyyQ4 medan övriga kvartal antingen inte rapporteras alls eller rapporteras som saknade med observationsstatus "L"(16)).

Dimension nr 2: Referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension avser det land där den rapporterande institutionen har sin hemvist. Kodlistan i detta sammanhang, CL_AREA_EE, innefattar standard ISO-landsförteckningen och ytterligare några värden (se även dimension nr 8: Motpartsområde). De undergrupper för värden som används i OFI nyckelgruppen motsvarar de 15 medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU).

Dimension nr 3: Justeringsindikator (ADJUSTMENT; längd: ett tecken)

Denna dimension anger om säsongjustering och/eller arbetsdagsjustering har tillämpats. Motsvarande kodlista är CL_ADJUSTMENT. Det värde som används i OFI nyckelgruppen är "N" för serier som varken har blivit justerade för säsonger eller för arbetsdagar.

Dimension nr 4: Uppdelning av OFI efter referenssektor (OFI_REP_SECTOR; längd: två tecken)

Denna dimension anger vilken typ av OFI som rapporterar och hänför sig till kodlistan CL_OFI_REP_SECTOR. Följande 11 värden har definierats: summa värdepappersfonder ("10"); värdepappersfonder uppdelade efter placeringsinriktning: aktiefonder ("11"), obligationsfonder ("12"), blandfonder ("13"), fastighetsfonder ("14") och övriga fonder ("15"); värdepappersfonder uppdelade efter typ av placerare: fonder som vänder sig till allmänheten ("1G") och fonder för specialkategorier av placerare ("1S"); företag som handlar i värdepapper och derivat (SDD) ("20"); FCL ("30") samt överiga OFI-kategorier ("40").

Dimension nr 5: Balansräkningsposter för OFI (OFI_ITEM; längd: tre tecken)

Denna dimension avser BSI i OFI:s balansräkning och hänför sig till kodlistan CL_OFI_ITEM. Värden för tillgångar och skulder identifieras med prefixet "A" eller "L" och rangordnas och kodas så långt som möjligt enligt en hierarkisk ordning av posterna. Eftersom OFI inriktar sig på olika typer av finansiella aktiviteter beroende på vilken kategori de tillhör är inte samtliga BSI relevanta för samtliga kategorier av företag. Sålunda har på tillgångssidan två olika poster definierats som "övriga tillgångar":

- övriga tillgångar (inkl. lån) ("A8A") gäller för samtliga kategorier av OFI med undantag av FCL, och

- övriga tillgångar (inkl. inlåning, kassa, aktier i värdepappersfonder, fasta tillgångar och finansiella derivat) ("A8B") som hänför sig till FCL.

På skuldsidan har tre olika poster definierats som "övriga skulder":

- övriga skulder (exkl. skuldebrev, kapital och reserver och finansiella derivat) ("L6A") som avser SDD,

- övriga skulder (inkl. finansiella derivat) ("L6B") som avser FCL, och

- övriga skulder (inkl. skuldebrev, kapital och reserver) ("L6C") som avser kategorierna av värdepappersfonder.

Dimension nr 6: Ursprunglig löptid (MATURITY_ORIG; längd: ett tecken)

Denna dimension avser BSI:s ursprungliga löptid och hänför sig till kodlistan CL_MATURITY_ORIG. Löptidsuppdelingen upp till ett år ("F") och över ett år ("K") avser posten "andra värdepapper än aktier" för värdepappersfonder av olika slag. Begreppsmässigt avser ursprunglig löptid även tillgångsposterna "lån" och "inlåning" samt skuldposterna "inlåning och upplåning" och "emitterade värdepapper", även om en löptidsuppdelning inte krävs i detta sammanhang. I dessa fall används därför värdet "A" för hela löptiden. Alla andra poster visar värdet "X" för icke relevant.

Dimension nr 7: Typ av uppgift (DATA_TYPE; längd: ett tecken)

Denna dimension beskrivs i kodlistan CL_DATA_TYPE och anger den typ av uppgift som skall rapporteras: brutto stockar ("1") och omklassificering och andra justeringar ("5"). Omklassificeringar och justeringar omfattar förändringar i tillgångarna och skulderna i balansräkningen för den rapporterande OFI-sektorn som en följd av (1) förändringar i den rapporterande populationen, (2) omstrukturering av företag, (3) omklassificering av tillgångar och skulder och (4) rättelse av sådana rapporteringsfel som av tekniska skäl inte kan avlägsnas från stock-uppgifterna för hela den period som berörs.

Dimension nr 8: Motpartsområde (COUNT_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension avser hemvisten för motparten i OFI:s balansräkning. Den kod som är knuten till detta begrepp är CL_AREA_EE, som innehåller den vedertagna ISO-lands-förteckningen och ytterligare värden (t.ex. "U6" - inhemska: samma land som det rapporterande OFI). Vid tillämpning av OFI-nyckelgruppen används en undergrupp av värden: inhemskt (hemvists- eller referensområdet) ("U6"); andra EMU-medlemsstater (samtliga länder med undantag av referensområdet) ("U5"); övriga utlandet ("U4") och utlandet (samtliga enheter) ("A1"). När ett land blir en EMU-medlemsstat rapporteras historiska uppgifter avseende perioden före inträdet, med användning av koden för motpartsområdet monetär union ("U2") och samtliga områden utanför EMU-medlemsstaterna och referens/hemstatsområdet ("U8")(17).

Dimension nr 9: Motpartssektor i balansräkningen (BS_COUNT_SECTOR; längd: fyra tecken)

Denna dimension avser sektoruppdelningen av OFI:s BSI och utgår från kodlistan CL_BS_COUNT_SECTOR. Fem motpartssektorer finns: MFI ("1000"); icke-MFI ("2000"); övriga inhemska sektorer - därav icke-finansiella företag ("2240"); övriga inhemska sektorer - därav hushåll ("2251") och den icke-specificerade sektorn ("0000").

Dimension 10: Transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)

Denna dimension beskriver den valuta i vilken OFI:s BSI är denominerade och utgår från kodlistan CL_CURRENCY. Endast värdet "Z01" används, för samtliga valutor.

Dimension nr 11: Seriens denominering eller specialberäkning (SERIES_DENOM; längd: ett tecken)

Denna dimension anger om den rapporterade serien uttrycks i nationell valuta eller i den gemensamma valutan (euro). Den har två värden ("N", nationell valuta och "E", euro) och utgår från kodlistan CL_SERIES_DENOM. Koden "E" andvänds för EMU-medlemsstater medan koden "N" används av nytillträdande till euroområdet för att lämna historiska uppgifter för perioden före inträdet(18).

5.2. Attribut

Förutom de 11 dimensionerna vilka definierar nyckeln har även ett antal attribut definierats(19). Dessa medföljer på olika nivåer den information som utväxlas:

Nyckelgrupp för balansräkningsposter (ECB_OFI): kodade och okodade attribut

>Plats för tabell>

Vart och ett av dessa attribut kännetecknas av några tekniska egenskaper som återges i följande tabell.

Euroområdets NCB:s rapportering till ECB

För ECB_OFI-nyckelgruppen gemensamma attributegenskaper

>Plats för tabell>

Nedan följer en beskrivning av varje attribut och i förekommande fall dess referens-kodlista (anges i förekommande fall med versaler som CL_SV*).

5.2.1. Attribut på syskonnivå

Obligatoriska:

- TITLE_COMPL (titeltillägg) (okodat): titeltillägget fastställs, lagras och distribueras av ECB (på engelska med en maximal längd av 350 tecken). Om en NCB skulle vilja ändra det kan en revidering ske efter konsultation med ECB. Denna revidering kommer dock att göras av ECB.

- UNIT (enhet) (kodlista: CL_UNIT): detta attribut tilldelar den rapporterade uppgiften en måttenhet. EMU-medlemsstater rapporterar i euro och ECB tilldelar detta attribut "EUR" (DENOM = "EUR"). När ett land blir EMU-medlemsstat, och det handlar om historiska uppgifter avseende perioden före tillträdet, fastställer ECB värdet av detta attribut till motsvarande nationell valuta(20).

- UNIT_MULT (enhetsmultiplikator): (kodlista: CL_UNIT_MULT): detta attribut anger om serien uttrycks i miljoner (UNIT_MULT = "6"), miljarder (UNIT_MULT = "9" ), etc. NCB:s rapporterar uppgifterna i miljoner och ECB sätter attributets värdet till "6" (UNIT_MULT = "6").

- DECIMALS (decimaler) (kodlista: CL_DECIMALS): detta attribut anger antalet decimaler gällande som värden för uppgifterna. NCB:s rapporterar uppgifter med tre decimaler och ECB sätter attributets värde till 3 för samtliga serier (sålunda DECIMALS = "3").

Villkorliga:

- TITLE (titel) (okodat): serietitelns utrymme är begränsat till högst 70 tecken. Eftersom utrymmet är begränsat används istället TITLE COMPLEMENT som obligatoriskt attribut. TITLE-attributet skulle kunna användas för att göra korta titlar.

- NAT_TITLE (nationell titel) (okodat): NCB:s kan använda detta attribut för att ge en exakt beskrivning och andra kompletterande förtydliganden på det nationella språket. Även om användningen av gemener och versaler inte skapar några svårigheter måste användningen av tecken med accent och vidgade alfanumeriska symboler ännu testas innnan de kan tas i reguljärt bruk.

- COMPILATION (sammanställning) (okodat): detta attribut används för att ge en detaljerad förklaring i text av de sammanställningsmetoder som har använts och innehåller uppgifter av följande slag:

- uppgiftskällor/system för insamling av uppgifter,

- förfaranden vid insamling (även beskrivning av skattningar och antaganden som gjorts),

- rättslig ram: information om den nationella rättsliga ramen och länkarna med EU-direktiven för varje kategori av OFI,

- avvikelser från ECB:s rapporteringsanvisningar (uppdelning på instrument/ löptider/geografiska områden/sektorer och värderingsmetoder),

- kriterier för klassificering av värdepappersfonder enligt verksamhetsinriktning.

En detaljerad beskrivning av den information som skall ingå under detta attribut ges i tillägg 2 (punkt 1 till 5).

- COVERAGE (täckning) (okodat): detta attribut beskriver den rapporterande populationens täckning och skall specificeras under serien "summa tillgångar/skulder". Det skall beskriva den typ av OFI som ingår i huvudkategorierna. Om det är känt att täckningen inte är fullständig skall en skattning göras av marknadsandelen. Vidare skall anges om uppgifterna har räknats upp. Ytterligare detaljer om den information som skall ingå under detta attribut redovisas i tillägg 2 (punkt 6).

5.2.2. Attribut på tidsserienivå

Obligatoriska:

- COLLECTION (insamling) (kodlista: CL_COLLECTION): detta attribut ger upplysningar om den tidpunkt när observationerna insamlades (dvs. början, mitten eller slutet av perioden) eller om uppgifterna utgör genomsnittliga, högsta eller lägsta värden för en given period. ECB fastställer OFI-serierna som "vid periodens slut" (COLLECTION = "E").

- AVAILABILITY (tillgänglighet) (kodlista: CL_AVAILABILITY): detta attribut anger till vilka institutioner uppgifterna kan lämnas. När specialhantering är nodvändig för vissa uppgifter kan attributet att uppgifterna är konfidentiella användas (se nedan).

Villkorliga:

- DOM_SER_IDS (Inhemska seriers ID) (okodat): detta attribut gör det möjligt att hänvisa till den kod som används i nationella databaser för att identifiera motsvarande serier (formler som använder nationella referenskoder kan också användas).

- BREAKS (avbrott) (okodat): detta attribut beskriver avbrott och större förändringar i tiden i insamlingen, rapporteringens täckning och sammanställningen av serier. Vid avbrott är det önskvärt att det meddelas i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara (högst 350 tecken).

5.2.3. Attribut på observationsnivå

Obligatoriska:

- OBS_STATUS (observationsstatus) (kodlista:CL_OBS_STATUS): NCB rapporterar ett värde för observationsstatus som bifogas varje observation som överförs. Detta attribut är obligatoriskt och skall tillhandahållas vid varje dataöverföring för varje individuell observation. När NCB:s reviderar värdet för detta attribut rapporteras såväl observationsvärdet (även om det är oförändrat) som markeringen för det nya observationsvärdet.

I följande förteckning beskrivs de för OFI-statistiken förväntade värdena (enligt den överenskomna ordningsfoljden) för dessa attribut:

"A" = normalt värde,

"B" = värde vid avbrott,

"M" = icke relevant uppgift(21),

"L" = uppgift finns men insamlas inte(22),

"E" = skattat värde/antagande,

"P" = tillfälligt värde (detta attribut kan användas speciellt vid varje dataöverföring för att avse den sista observationen)(23).

- Om en observation kännetecknas av två egenskaper rapporteras den viktigaste. Om exempelvis en observation såväl har ett tillfälligt värde som utgör resultat av en skattning ges företräde åt egenskapen "skattning" och markeringen "E" används.

Villkorliga:

- OBS_CONF (observationens konfidentialitet) (kodlista: CL_OBS_CONF): om en NCB vill tilldela en eller flera observationer konfidentiell status kan den använda attributet OBS_CONF. I förekommande fall kan värdet av detta attribut av avsändaren modifieras samtidigt med dataöverföringen.

- PRE-BREAK (värdet före ett avbrott): detta attribut innehåller observationsvärdet före ett avbrott och är i likhet med observationen ett numeriskt fält. Det används när avbrott i en serie föreligger. För OFI-nyckelgruppen behövs inte detta attribut eftersom informationen redan kan hämtas från omklassificeringsserien. Det har lagts till listan av attribut eftersom det utgör en del av en gemensam undergrupp av attribut för samtliga nyckelgrupper.

- OBS_COM (kommentar till observation) (text): detta attribut kan användas för att ge textkommentar på observationsnivå (t.ex. för att beskriva en skattning eller ett antagande avseende en specifik observation, beroende på att uppgifter saknas. En eventuell onormal observation förklaras eller detaljer lämnas angående en förändring i en rapporterad tidsserie).

6. Utbyte av information

6.1. Serieförteckning

ECB upprätthåller och distribuerar till NCB tabeller med förteckningar över de OFI-tidsserier som skall överföras. De serier som skall lämnas till ECB framgår av tillägg 1. Följande serier som skall rapporteras ingår:

NYCKEL INDIKATORER

De uppgifter som skall rapporteras inom denna kategori omfattar:

Summa värdepappersfonder samt värdepappersfonder uppdelade efter typ av placering:

- summa fonder: balansräkningar uppdelade efter instrument, löptid och geografisk motpart (sammanlagt 29 serier).

- värdepappersfonder uppdelade efter placeringsinriktning: bortsett från mindre skillnader är de begärda uppdelningarna desamma som de som avser summa värdepappersfonder. De uppgifter som skall rapporteras under denna kategori täcker:

- aktiefonders och obligationsfonders balansräkningar (sammanlagt 28 serier för varje kategori).

- blandfonders balansräkningar (sammanlagt 29 serier).

- fastighetsfonders balansräkningar (sammanlagt 20 serier).

- övriga fonders balansräkningar (sammanlagt 29 serier).

- SDD: (sammanlagt 12 serier).

- FCL: balansräkningar uppdelade efter instrument, sektor och geografisk motpart samt BSI "lån" uppdelade efter ändamål (sammanlagt 32 serier).

MEMORANDUMPOSTER

Uppgifter som skall rapporteras avser följande kategorier:

- Summa värdepappersfonder: balansposter uppdelade per sektor MFI/icke-MFI (sammanlagt 27 serier).

- Aktiefonder (27 serier), obligationsfonder (27 serier), blandfonder (27 serier), fastighetsfonder (15 serier) och övriga fonder (27 serier): balansräkningsposter för fonder med olika placeringspolicy uppdelade efter sektor MFI/icke-MFI.

- Balansräkningsposter för värdepappersfonder som vänder sig till allmänheten (12 serier) och värdepappersfonder för speciella placerargrupper (12 serier).

- Summa tillgångar/skulder för övriga kategorier av OFI (1 serie).

JUSTERINGSUPPGIFTER

Förutom serierna för stockar behövs motsvarande serier för "omklassificering och andra justeringar".

6.2. Krav på uppgifter

Nyckelindikatorer skall lämnas av samtliga EMU-medlemsstater när faktiska uppgifter föreligger. Om faktiska uppgifter med viss uppdelning eller med viss överenskommen frekvens inte är tillgängliga skall när så är lämpligt skattningar rapporteras.

"Tilläggsuppgifter" skall endast rapporteras av de länder där faktiska uppgifter föreligger.

I de fall där den underliggande ekonomiska företeelsen finns men inte bevakas statistiskt och där nationella skattningar således inte kan ges kan NCB välja att antingen låta bli att rapportera tidsserien eller att rapportera den som saknad med observationsstatus "L". Varje tidsserie som inte rapporteras kommer sålunda att tolkas som "uppgifter som förekommer men som inte insamlas" och ECB kan göra antaganden eller skattningar för sammanställningen av aggregat för euroområdet.

Om den underliggande företeelsen inte existerar skall tidsserien rapporteras som saknad med observationsstatus "M".

När det gäller uppgifter om "omklassificering och övriga justeringar" skall dessa endast rapporteras när en omklassificering eller annan justering som beskrivs i avsnitt 4.2 äger rum.

7. Revideringspolicy

NCB kan komma i ett läge där uppgifter som lämnats under föregående kvartalet måste revideras (ordinarie revidering). Därutöver kan det även förekomma revideringar av uppgifter för tidigare kvartal (historiska revideringar).

Följande allmänna principer tillämpas:

- Vid all reguljär överföring av kvartalsuppgifter kan förutom uppgifter för senaste kvartalet endast "ordinarie" revideringar (dvs revideringar av senaste kvartalet) lämnas.

- "Historiska" revideringar skall begränsas och rapporteras på annat datum än den reguljära rapporteringen. I princip skall mindre, rutinartade historiska revideringar av uppgifterna endast lämnas en gång om året (samtidigt med överföringen av uppgifterna för fjärde kvartalet). I undantagsfall kan dock historiska revideringar som innebär en betydande kvalitetsförbättring av uppgifterna accepteras under året (utanför de reguljära produktionscyklarna).

- När det är fråga om betydande revideringar skall förklarande beskrivningar lämnas till ECB.

(1) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(2) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(3) Se tillägg 2.

(4) Ingår i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, i dess ändrade lydelse i Europeiska parlamentets och rådets fördordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1.

(5) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(6) Ifall fonder som placerar i omsättbara värdepapper och fastigheter klassificeras på nationell nivå som "blandfonder" skall de hänföras till kategorin "blandfonder".

(7) För statistikändamål definieras leasing som finansiell leasing när leasingen täcker hela eller större delen av investeringsvarans ekonomiska livslängd. Vid slutet av leasingperioden har leasingtagaren ofta en möjlighet att köpa varan till ett nominellt pris (ENS 95 bilaga II)

(8) Observera att i MFI:s balansräkning görs inte åtskillnad mellan inlåning och utlåning på tillgångs- och skuldsidan. Istället betraktas alla icke-överförbara medel som är insatta i eller utlånade till MFI (=skulder) som "deposits" (inlåning) och alla medel insatta av eller utlånade av MFI (=tillgångar) som "loans" (utlåning). I ENS 95 anges skillnaden med utgångspunkt från kriteriet vem som tagit initiativet till transaktionen. När initiativet tas av låntagaren klassificeras transaktionen som "loan" (upplåning eller utlåning). När initiativet tas av långivaren klassificeras transaktionen som "deposit" (inlåning).

(9) Europeiska centralbanken, november 2002.

(10) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.

(11) ENS 95 utgör normen för sektorfördelningen.

(12) Offentlig sektor: enheter med hemvist i medlemsstaten som har sin huvudsakliga verksamhet i produktionen av icke- marknadsförda varor och tjänster avsedda för individuell och kollektiv konsumtion och/eller i omfördelning av inkomster och förmögenhet (ENS 95 p. 2.68-2.70). Offentlig sektor omfattar staten, delstater, kommuner och socialförsäkring (ENS 95 p. 2.71-2.74). Närmare anvisningar till sektorklasificeringen finns i "Money and Banking Statistics Manual: Guidance for the statistical classification of customers", Europeiska centralbanken, andra upplagan, november 1999.

(13) Övriga inhemska sektorer omfattar:

- övriga finansiella institutioner (OFI) enligt definitionen inom den här ramen.

- finansiella serviceföretag.

- försäkringsföretag och pensionsfonder. Icke-monetära finansiella företag och kvasiföretag med huvudsaklig verksamhet är förmedling av finansiella tjänster som grundar sig på sammanförandet av risker (ENS 95 p. 2.60-2.67).

- icke-finansiella företag. Företag och kvasiföretag som inte har som verksamhet att förmedla finansiella tjänster men som huvudsakligen producerar marknadsvaror och icke-finansiella tjänster (ENS 95 p. 2.21-2.31).

- hushåll. Individer eller grupper av individer som konsumenter och producenter av varor och icke-finansiella tjänster endast för egen slutlig konsumtion, och som producenter av marknadsvaror och av finansiella och icke-finansiella tjänster förutsatt att dessa aktiviteter inte utförs i form av kvasi-företag. I denna sektor ingår även icke-vinstdrivande institutioner som vänder sig till hushåll och som har sin huvudsakliga verksamhet i produktionen av icke-marknadsvaror och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95 p. 2.75-2.88).

(14) Finansiella transaktioner definieras som skillnaden mellan stock-uppgifter vid rapporteringstillfällen i slutet av kvartal, korrigerade för effekten av förändringar som har annat ursprung än transaktioner. Informationen om dessa förändringar av annat slag sker i form av justeringar som täcker "förändringar av annat slag": "omklassificeringar och andra justeringar" och "omvärderingar och avskrivning/nedskrivning av lån". Förändringar av annat slag:

- När det gäller balansräkningsstatistik utgörs "förändringar av annat slag" av förändringar mellan kvartals-balansräkningar som en följd av annat än transaktioner. Dessa förändringar av annat slag utgörs av två kategorier: "omklassificering och andra justeringar" och "omvärderingar och nedskrivning/avskrivning av lån".

- "Omklassificering och andra justeringar" omfattar samtliga förändringar i balansräkningens stockuppgifter som uppkommer till följd av en ändring i den statistiska täckningen (upptagning eller borttagning av nya OFI:s), omklassificering av tillgångar eller skulder (avseende löptid, sektor eller instrument) samt effekten av rapporteringsfel som har korrigerats i stockuppgifterna endast för en begränsad period.

- "Omvärderingar och nedskrivning/avskrivning av lån" omfattar två delar. För det första avses samtliga förändringar i stockläget till följd av växelkursförändringar som påverkar tillgångar och skulder denominerade i utländsk valuta. För det andra uppkommer "övriga omvärderingar" till följd av fluktuationer i marknadspriser för innehav, försäljning eller emission av utestående stockar av marknadsförda värdepapper och borttagande från balansräkningen av lån som är föremål för nedskrivning/avskrivning.

(15) Med "NCB-bankdag" avses varje dag under vilken en given NCB i en EMU-medlemsstat har öppet för att genomföra penningpolitiska operationer inom ramen för ECBS-systemet.

(16) Se även avsnitt 6.2, "Krav på statistikrapportering".

(17) För Grekland används exempelvis motpartsområdeskoderna "U2" och "U8" för uppgifter som avser perioden före och fram t.o.m. 2000Q4, och koderna "U5" och "U4" fr.o.m. 2001Q1.

(18) För Grekland används exempelvis koden "N" för uppgifter avseende perioden före och t.o.m. 2000Q4 och koden "E" fr.o.m. 2001Q1.

(19) Attribut är ett statistiskt begrepp som ger ytterligare kodad (t.ex. enhet) eller okodad (t.ex. sammanställningsmetod) information om de uppgifter som utväxlas. "Obligatorisk" avser attribut vars värden är kända för alla deltagare. "Villkorlig" avser attribut som definieras endast om de är kända hos den rapporterande institutionen (t.ex. inhemska seriers ID) eller i andra fall där de är relevanta (t.ex. sammanställning, avbrott). Attributens värden rapporteras endast när de fastställs för första gången och när de ändras. Endast observationens status medföljer varje rapportering, kopplad till varje observation.

(20) För Grekland fastställs exempelvis värdet för detta attribut till "GRD" för perioden fram till och med 2000Q4 och till "EUR" fr.o.m. 2001Q1.

(21) När en tidsserie (eller en del därav), beroende på lokal marknadspraxis eller den legala ramen, inte är relevant (den underliggande företeelsen existerar inte), rapporteras ett saknat värde ("-") med observationsstatus "M".

(22) När uppgifter för en tidsserie, beroende på lokala statistikförhållanden, inte insamlas på specifika tidpunkter eller för hela tidsseriens längd (den underliggande företeelsen förekommer men bevakas inte statistiskt), rapporteras ett saknat värde ("-") med observationsstatus "L" för varje period.

(23) Dessa observationer antar definitiva värden (observationsstatus "A") i en senare fas. De nya reviderade värdena ersätter de tidigare tillfälliga observationerna.

Tillägg 1

SERIER FÖR VÄRDEPAPPERSFONDER SOM SKALL RAPPORTERAS TILL ECB

(Nyckelindikatorer / Memorandumposter)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

SERIER FÖR ANDRA ÄN VÄRDEPAPPERSFONDER SOM SKALL RAPPORTERAS TILL ECB

(Nyckel-indikatorer / Minnesposter)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tillägg 2

NATIONELLA FÖRKLARINGAR

Detaljerade nationella förklaringar till de uppgifter som lämnas är av yttersta vikt eftersom den kortfristiga ansatsen bygger på uppgifter som löpande är tillgängliga i EMU-medlemsstaterna.

Även om huvuddelen av den information som begärs i den förklarande beskrivningen i princip skall överföras via E9 med tillhörande attribut, såsom beskrivs i avsnitt 5.2 av denna bilaga, skall även en papperskopia tillhandahållas.

I de nationella förklaringarna skall ges en redogörelse för följande områden:

1. Uppgiftskällor/system för uppgiftsinsamling: Häri ingår:

- uppgiftskällor som används för sammanställning av statistik för finansiella förmedlare, med undantag av försäkringsföretag och pensionsfonder (fortsättningsvis "OFI"), t.ex. statistikmyndigheter, direkt rapportering från OFI:s fondledning.

- detaljer över insamlingssystemen, t.ex. frivilliga rapporter, företagsenkäter, stickprov, rapportering med begränsning i form av tröskelvärden, uppräkning.

2. Förfaranden vid sammanställning: den metod som används för att sammanställa uppgifter skall beskrivas, t.ex. en detaljerad beskrivning av antaganden eller skattningar som gjorts, hur serier aggregeras när det är fråga om två serier med olika frekvens.

3. Den rättsliga bakgrunden: utförlig information skall lämnas om den nationella rättsliga ramen för institutionerna. Länkar med Europeiska unionens lagstiftning skall speciellt anges. När det är fråga om olika typer av institutioner som ingår i samma kategori behövs denna information för samtliga institutionstyper.

4. Avvikelser från Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporterings-anvisningar: NCB skall lämna information om avvikelser från rapporteringsanvisningarna.

Avvikelser från rapporteringsanvisingarna kan avse:

- uppdelning på instrument: Täckningen av instrumenten kan avvika från ECB's rapporteringsanvisingar (t.ex. två olika instrument som inte kan särskiljas),

- uppdelning på löptider,

- geografisk uppdelning,

- sektoruppdelning,

- värderingsmetoder.

5. Kategorier av värdepappersfonder: de kriterier som används för klassificering av olika kategorier av placeringsfonder skall förklaras (t.ex. en fond klassificeras som aktiefond när minst 60 procent av dess totala tillgångar är placerade i aktier) Information skall lämnas om huruvida dessa kriterier är fastlagda eller definieras i allmänna prospekt, fondreglementen, bolagsordningar, förordningar eller stadgar, ingår i marknadsföringsdokument etc.

6. Rapporterande population:

a. Institutioner som ingår i / som inte ingår i den rapporterande underkategorin av OFI: omfattas samtliga institutioner som skall klassificeras under en viss underkategori av OFI av de uppgifter som lämnats? Alla institutioner som ingår i eller uteslutits ur varje underkategori av OFI skall beskrivas (t.ex. i summa värdepappersfonder ingår fonder som vänder sig till allmänheten men alla fonder för speciella placerargrupper har uteslutits).

b. Täckning: en skattning skall lämnas av uppgifternas täckning (om möjligt uttryckt som andel av summa tillgångar för hela den rapporterande populationen).

7. Avbrott i historiska serier: brott och större förändringar över tiden i insamlingen, rapporteringens täckning, rapporteringsramen och sammanställningen av historiska serier skall beskrivas. När det gäller brott är det önskvärt med en förklaring i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara.

8. Övriga synpunkter: alla övriga relevanta synpunkter eller anvisningar som NCB önskar framföra.

BILAGA XIX

STATISTIK ÖVER VÄRDEPAPPERSEMISSIONER RAPPORTERINGSANVISNINGAR FÖR BERÄKNING AV STATISTIK ENLIGT DEN KORTSIKTIGA STRATEGIN

1. Ändamål

Information om värdepappersemissioner spelar en viktig roll för penningmängds- och finansanalysen. För dem som behöver anskaffa kapital är värdepappersemissioner ett alternativ till banklån ("bankfinansiering"). Investerare kan för sin del anse att värdepapper emitterade av "icke-banker" i viss utsträckning är substitut till bankinlåning och till omsättbara instrument emitterade av banker. Därför är statistik över värdepappersemissioner ett komplement till penningmängdsstatistiken. Förändringar i förhållandet mellan direkt finansiering (genom värdepappersmarknaderna) och indirekt finansiering (genom banksystemet) kan ändra euroområdets finansiella struktur och därmed inverka på hur penningpolitiken får genomslag. En uppdelning efter sektor av emissionsaktiviteten visar i vilken grad den offentliga och den privata sektorn nyttjar kapitalmarknaderna och kan också bidra till att förklara förändringar i marknadsräntorna, särskilt när det gäller medellånga och långa löptider. Uppgifter om det utestående beloppet av värdepapper visar hur "djupa" kapitalmarknaderna är. Dessutom används informationen om volymen av värdepappersemissionerna i euro (med emittenter inom och utanför euroområdet) för att bedöma eurons roll på de internationella finansmarknaderna.

Statistiken över värdepappersemissioner för euroområdet resulterar i två huvudaggregat:

- Alla emissioner, oavsett valuta, av emittenter som har hemvist i euroområdet

- Alla emissioner i euro, oavsett var emittenten har hemvist (dvs. både inhemska och icke-inhemska emissioner).

Statistiken över värdepappersemissioner baseras så långt möjligt på redan befintliga nationella och internationella uppgifter. I vissa fall saknas uppgifter som helt motsvarar definitionerna och uppdelningarna i denna bilaga. Där det i rapporterade uppgifter finns avvikelser från dessa definitioner uppmanas de nationella centralbankerna (NCB) att förse ECB med förklaringar(1).

2. Begreppsram och datainsamling

I figur 1 sammanfattas den begreppsram som NCB följer när de rapporterar statistik över värdepappersemissioner till Europeiska centralbanken (ECB). Den primära distinktionen avser emittentens hemvist(2). Varje NCB rapporterar alla emissioner. Eurosystemets tolv NCB täcker gemensamt alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet. Bank for International Settlements (BIS) rapporterar emissioner som görs av "Övriga utlandet", dvs. alla enheter som inte har hemvist i euroområdet, med separat rapportering av emissioner som görs av enheter med hemvist i vart och ett av de tre EU-länder som inte ingår i euroområdet(3).

Emissionerna uppdelas vidare efter valuta(4) i emissioner uttryckta i "euro/nationella denomineringar av euro" eller i "övriga valutor". Före den 1 januari 1999 avsåg "euro/nationella denomineringar av euro" ecu och de nationella valutorna för de medlemsstater som deltar i EMU. Från och med den 1 januari 1999 avses euro och dess nationella denomineringar. Varje nationell centralbank rapporterar emissioner som görs av inhemska emittenter, oavsett i vilken valuta emissionerna görs. BIS rapporterar sådana emissioner av enheter med hemvist i "Övriga utlandet" som görs i "euro/nationella denomineringar av euro"(5).

Figur 1: Sammanfattning av begreppsramen

>PIC FILE= "L_2003241SV.035801.TIF">

De båda huvudaggregaten beräknas som summor av datablock: summan av block A och block B är totalvolymen av emissioner i euro, och summan av block A och block C är totalvolymen av emissioner gjorda av enheter med hemvist i euroområdet. Block D behövs inte för dessa aggregat.

Emittentens hemvist används som första uppdelningskriterium eftersom det är entydigt och dessutom medför att uppgiftslämnarnas starka sidor utnyttjas: inhemska emittenter för NCB:s del, internationella emittenter för BIS del. På grundval av detta har olika rapportformulär utarbetats för BIS och de nationella centralbankerna. Formulären återfinns som tillägg 2.

Det kan tänkas att NCB inte har fullständiga uppgifter om de emissioner som deras inhemska enheter gör på utländska marknader, särskilt i de fall där valutan inte är euro (block C). NCB fyller så långt möjligt i rapportformulären med uppgifter från befintliga nationella källor och reducerar/fyller därefter luckor med användning av andrahandskällor. Förslagsvis utbyter NCB data om de emissioner som görs på deras respektive nationella marknader av emittenter med hemvist i andra länder i euroområdet. Sådant datautbyte kan med tiden bli viktigare, nämligen om EMU leder till en ökad integration av finansmarknaderna och till skärpt konkurrens mellan mellanhandsinstitut som vill arrangera nya emissioner. BIS har erbjudit sig att på bilateral basis hjälpa NCB att förbättra datatäckningen.

3. Emittentens hemvist

3.1. Definition

En emitterande enhet definieras som inhemsk (med hemvist i) i det rapporterande landet om "den har ett centrum av ekonomisk betydelse i det ekonomiska territoriet i det landet - vilket innebär att den under en utsträckt tid (ett år eller mer) inriktar sig på ekonomiska aktiviteter inom det ekonomiska territoriet"(6). Icke-inhemska (ENS: "utländska") emittenter är enheter som antingen (1) är belägna inom det rapporterande landets territorium men inte ägnar sig åt, och inte avser att ägna sig åt, ekonomiska aktiviteter eller transaktioner under en tid av minst ett år inom det rapporterande landets territorium, eller (2) är belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium.

Emissioner av enheter som är dotterföretag till enheter med hemvist utanför det rapporterande landet men som är verksamma inom det rapporterande landets territorium klassificeras som emissioner av inhemska enheter i det rapporterande landet. Emissioner av huvudkontor som är belägna inom det rapporterande landets ekonomiska territorium men som är verksamma internationellt betraktas också som emissioner av inhemska enheter. Emissioner av huvudkontor eller dotterbolag som är belägna utanför det rapporterande landets ekonomiska territorium men som ägs av enheter med hemvist i det rapporterande landet betraktas som emissioner av icke-inhemska enheter. Exempel: En emission som görs av "Volkswagen Brasilien" anses ha gjorts av en enhet med hemvist i Brasilien, inte av en enhet med hemvist inom det rapporterande landets (i det här fallet: Tysklands) territorium.

3.2. Rapporteringskrav

Som förklaras i avsnitt 2 och illustreras av figur 1 är rapporteringskravet i första hand baserat på hemvist. Varje NCB rapporterar alla emissioner av inhemska enheter (oavsett emissionsvaluta) och gör därvidlag en uppdelning mellan enheter med hemvist i dess eget land, dvs. inhemska enheter, och enheter med hemvist i andra länder. "Enheter med hemvist i det rapporterande landet" avser emittenter i det berörda landet: exempelvis avses för Portugals del emittenter med hemvist i Portugal. Icke-inhemska emittenter är emittenter som är belägna utanför det rapporterande landet: för Portugals del alla emittenter med hemvist utanför Portugal (oavsett i vilket annat land de har hemvist).

BIS rapporterar uppgifter om emissioner i "euro/nationella denomineringar av euro" som görs av enheter med hemvist i "Övriga utlandet". Fyra datauppsättningar behövs: en för var och en av de EU-medlemsstater som inte ingår i euroområdet (Danmark, Storbritannien och Sverige) och en för övriga enheter med hemvist i "Övriga utlandet" (dvs. alla länder som står utanför Europeiska unionen (EU)). För BIS del beror betydelsen av "enheter med hemvist i det rapporterande landet" på vilken datauppsättning det handlar om: i rapporteringen avseende Danmark menas exempelvis enheter med hemvist i Danmark, och i rapporteringen avseende "Övriga världen" avses emittenter med hemvist utanför EU.

Uppgifterna om emissioner av finansiella företag som bildats för att inneha värdepapperiserade tillgångar(7) beräknas på bilateral basis genom samverkan mellan BIS och den berörda NCB, så att man kan undvika att emissioner räknas två gånger eller att luckor i uppgifterna uppstår. Sådana finanscentrum som Toyota Motor Finance Netherlands BV, uppfyller hemvistkriteriet i ENS 95 och klassificeras därför som enheter med hemvist i euroområdet - i det aktuella fallet i Nederländerna. Emissioner av sådana finanscentrum rapporteras av de nationella centralbankerna, inte av BIS.

Om ett rapporterande land inte kan tillhandahålla statistik i enlighet med definitionen av "hemvist" enligt ENS 95 (och Internationella valutafonden (IMF)), måste det landets NCB lämna en heltäckande förklaring till ECB av de kriterier som faktiskt används. Deutsche Bundesbank har exempelvis påpekat att dess statistik omfattar alla inhemska enheter som ägnar sig åt ekonomiska aktiviteter i Tyskland, oavsett under hur lång tid hemvisten varar (begreppet "juridisk hemvist").

4. Uppdelning efter sektor av emittenterna

4.1. Definition

Emittenter av värdepapper definieras som "företag och företagsliknande enheter som emitterar värdepapper och därigenom ikläder sig rättsliga skyldigheter gentemot innehavarna av värdepapperen i enlighet med emissionsvillkoren".

Det behövs en klassificering efter sektor av inhemska och icke-inhemska värdepappersemittenter. En emission klassificeras efter sektorstillhörigheten för den enhet som ådrar sig den skuld som är knuten till de emitterade värdepapperen. Om således en investeringsbank marknadsför värdepapper för en kommun klassificeras emittenten som "delstater och kommuner". För värdepapper som emitteras genom finanscentrum (FVC), varvid den till emissionen knutna skulden inte belastar finanscentrumet utan moderbolaget, är det moderbolagets sektortillhörighet, inte finanscentrumets, som avgör klassificeringen. Exempel: En emission av ett sådant finanscentrum som ägs av Philips klassificeras som tillhörande sektorn "Icke-finansiella företag" och rapporteras av Nederländerna. Denna regel gäller emellertid bara om finanscentrumet och dess moderbolag är belägna i samma land. Om moderbolaget inte har hemvist i det rapporterande landet ses i stället finanscentrumet som en "konstruerad inhemsk statistisk enhet"(8) med hemvist i det rapporterande landet, och emitterande sektor blir "Övriga finansinstitut"(OFI). Exempel: En emission av Toyota Motor Finance Netherlands BV förs till sektorn "Övriga finansinstitut"(OFI) i Nederländerna eftersom moderbolaget Toyota inte har hemvist i Nederländerna.

Sektorklassificeringen omfattar följande nio typer av emittenter(9):

- ECB/NCB

- Monetära finansinstitut (MFI) med undantag av centralbanker omfattar inhemska kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition samt alla andra inhemska finansinstitut vilkas verksamhet består i att de mottar inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än monetära finansinstitut och i att de för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) lämnar kredit och/eller placerar i värdepapper(10).

- Övriga finansinstitut omfattar icke-monetära finansiella företag och kvasibolag (utom försäkringsföretag och pensionsinstitut) som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än insättningar och/eller nära substitut till inlåning från institutionella enheter andra än monetära finansinstitut. Dessutom ingår finansiella serviceföretag som främst ägnar sig åt aktiviteter som är nära relaterade till finansförmedling men som inte är finansförmedling i sig själv(11).

- Försäkringsföretag och pensionsinstitut omfattar icke-monetära finansiella företag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av spridning av risker(12).

- Icke-finansiella företag omfattar företag och kvasibolag som inte ägnar sig åt finansförmedling utan huvudsakligen är marknadsproducenter och ägnar sig åt produktion av varor och icke-finansiella tjänster(13).

- Staten omfattar administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vilkas behörighet sträcker sig över hela det rapporterande landets ekonomiska territorium, utom vad avser administration av socialförsäkring(14).

- Delstater och kommuner: "Delstater" omfattar separata institutionella enheter vilka utövar några av en regerings funktioner på en nivå under statens men över kommunernas, utom vad beträffar socialförsäkring. "Kommuner" omfattar de typer av allmän administration vilkas behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det rapporterande landets ekonomiska territorium, förutom lokala avdelningar av socialförsäkring(15).

- Socialförsäkring definieras som statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vilkas huvudsakliga aktivitet är att tillhandahålla sociala förmåner(16).

- Internationella organisationer omfattar överstatliga och mellanstatliga organisationer som EIB, IMF och Världsbanken.

Om ett offentligt företag privatiseras genom emission av noterade aktier är det "Icke-finansiella företag" som är emitterande sektor. Om ett offentligt kreditinstitut privatiseras är det på motsvarande sätt "Monetära finansinstitut med undantag av centralbanker" som är emitterande sektor. Om sektorerna "hushåll" eller "hushållens ideella organisationer" skulle emittera värdepapper, vilket är sällsynt, klassificeras sådana emissioner i det här sammanhanget som emitterade av "Icke-finansiella företag".

4.2. Rapporteringskrav

Om ett rapporterande land avviker från denna klassificering eller inte kan entydigt ange emittentens sektorstillhörighet för alla emissioner, rapporterar det landet en så detaljerad uppdelning som möjligt i överensstämmelse med klassificeringen ovan och lämnar dessutom förklaringar med uppgift om alla avvikelser och om vilka sektorer som inte kan redovisas separat. Exempel: Om det inte går att separera emissioner av "Övriga finansinstitut (OFI)" från emissioner av "Icke-finansiella företag" i redovisningen, rapporteras det sammanlagda beloppet för de båda sektorerna som belopp för endera sektorn. Klassificeringen dokumenteras i den nationella förklaringen till ECB.

BIS tillämpar vad som visas i nedanstående figur när det gäller förhållandet mellan sektoruppdelningen av emittenter i BIS databas och den uppdelning som krävs i rapportformulären:

Figur 2: Sektormotsvarigheter i BIS databas

>PIC FILE= "L_2003241SV.036101.TIF">

5. Tidpunkt för emissionsregistrering

När det gäller emissionsstatistiken anses en emission äga rum när emittenten erhåller betalning, inte när syndikatet åtar sig emissionsuppdraget. BIS rapporterar sådana emissioner som "slutförda" emissioner(17).

6. Emissionsvaluta

6.1. Definition

Emissionsvalutan är den valuta som värdepapperet är uttryckt i. Obligationer för vilka inlösen eller kupongutbetalning sker i en annan valuta än den som obligationen är uttryckt i klassificeras efter den valuta som obligationen är uttryckt i.

Globala obligationer(18) är oftast uttryckta i en enda valuta, inte sällan USA-dollar. Om globala obligationer emitteras i flera valutor rapporteras som om det rörde sig om en separat emission per valuta.

Emissioner som är uttryckta i flera valutor, till exempel 70 % i euro och 30 % i USA-dollar, bör helst rapporteras i form av separata delar som motsvarar varje valutas andel. Här rapporteras således 70 % av emissionen som emissioner i "euro/nationella denomineringar av euro"(19) och 30 % som emissioner i "övriga valutor"(20). Om en sådan uppdelning inte kan göras, anger det rapporterande landet i sina nationella förklaringar hur uppdelningen har gjorts.

Noterade aktier antas ha emitterats i den valuta som gäller i det land där bolaget har hemvist; emissioner av aktier i andra valutor finns endast i försumbara volymer eller inte alls. Uppgifterna om noterade aktier avser således enbart alla emissioner som görs av enheter med hemvist i euroområdet.

6.2. Rapporteringskrav

När det gäller historiska data för tiden före den 1 januari 1999 avser "euro/nationella denomineringar av euro" ecu och de nationella valutorna i de medlemsstater som deltar i EMU. Från och med den 1 januari 1999 avsåg euro och dess nationella denomineringar. "Övriga valutor" avser alla andra valutor, inbegripet de nationella valutorna i de EU-medlemsstater som inte ingår i euroområdet (DKK, SEK, GBP).

NCB gör åtskillnad mellan deras inhemska enheters emissioner i "euro/nationella denomineringar av euro" (block A) och i "övriga valutor" (block C). Exempel: Tyskland rapporterar alla värdepapper som emitterats i euro, DEM och ecu(21) samt i de övriga deltagande medlemsstaternas nationella valutor (FRF, ITL, ATS osv.) som emissioner i "euro/andra nationella denomineringar av euro" (block A). Värdepappersemissioner uttryckta i andra valutor (GBP, CHF, USD, JPY osv.) av enheter med hemvist i Tyskland rapporteras som block C.

De NCB som inte kan göra åtskillnad mellan emissioner i andra nationella denominationer av euro (inbegripet ecu) och emissioner i "övriga valutor" för en viss period före den 1 januari 1999 måste i sina nationella förklaringar till ECB beskriva i vilka kategorier de berörda emissionerna har klassificerats och ange totalbeloppet av de emissioner som inte kunnat delas upp på vederbörligt sätt, så att det blir möjligt att bedöma omfattningen av den förvanskning som uppstår.

BIS rapporterar emissioner av enheter med hemvist i "Övriga utlandet" uttryckta i "euro/nationella denomineringar av euro", men inte sådana emissioner uttryckta i "övriga valutor". BIS databas innehåller uppgifter om emissionsvalutor och gör det således möjligt att skilja emissioner i "euro/nationella denomineringar av euro" från emissioner i "övriga valutor".

7. Klassificering av emissioner

Emissionerna delas upp i två huvudkategorier: (1) "andra värdepapper än aktier" (exklusive finansiella derivat)(22) och (2) "noterade aktier" (exklusive andelar utgivna av värdepappersfonder)(23). Privatplaceringar täcks så långt som möjligt. Penningmarknadspapper ingår i "andra värdepapper än aktier", men derivat och andelar i fonder ligger utanför rapporteringsramen. Inte heller onoterade aktier och andra ägarandelar ingår eftersom det i de flesta fall saknas uppgifter om dem inom de befintliga ramarna för emissionsstatistik(24). Dessutom är det tvivelaktigt om det är lämpligt att ta med uppgifter om onoterade aktier och andra ägarandelar i analysen eftersom sådana värdepapper inte alltid är omsättbara.

7.1. Andra värdepapper än aktier(25)

Kategorin "Andra värdepapper än aktier"(26) (exklusive finansiella derivat) består av alla finansiella tillgångar som är innehavarinstrument, som vanligtvis är överlåtbara och i vilka det förekommer handel på andrahandsmarknader, och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till den institutionella enhet som har givit ut dem. Kategorin innefattar finansiella tillgångar som vanligtvis representeras av dokument som är avsedda att omsättas och vilkas nominella värde bestäms vid utgivningen. Den omfattar emissioner av växlar, obligationer, certifikat, förlagsbevis och liknande instrument som vanligtvis är föremål för handel på de finansiella marknaderna. De instrument som ingår i kategorin kan sägas ge innehavaren den ovillkorliga rätten till en fast eller i kontrakt bestämd rörlig avkastning i form av kupongbetalningar (ränta) och/eller en bestämd fast summa på en eller flera specificerade dagar eller som börjar från en vid emissionen bestämd dag. Privatplaceringar täcks så långt som möjligt. Globala obligationer ingår.

När det gäller de monetära finansinstitutens värdepappersemissioner måste de nationella centralbankernas rapportering för statistiken över värdepappersemissioner stämma överens med deras rapportering för statistiken över balansräkningen för MFI-sektorn, eftersom det är samma instrument och emitterande institut som omfattas(27).

Följande instrumentkategorier i BIS databas klassificeras som "Andra värdepapper än aktier":

- Bankcertifikat (inlåningsbevis)

- Företagscertifikat

- Statsskuldväxlar

- Obligationer

- Euro-företagscertifikat (ECP)

- Medelfristiga skuldförbindelser

- Andra kortfristiga instrument

I sina nationella förklaringar till ECB redovisar NCB information om vilka typer av värdepapper som omfattas av de nationella uppgifterna, inbegripet nationella benämningar. Där det är känt att de rapporterade uppgifternas täckning är ofullständig, anger det rapporterande landet vilka luckorna är. Dessutom redovisar varje NCB en grov skattning av hur väl inhemska emittenters emissioner av de olika värdepapperskategorierna täcks av de rapporterade uppgifterna(28).

Kategorin "Andra värdepapper än aktier" indelas i två underkategorier:

7.1.1. Kortfristiga värdepapper andra än aktier(29)

Underkategorin "Kortfristiga värdepapper andra än aktier" innefattar alla emissioner av andra värdepapper än aktier med en kortfristig ursprunglig löptid. Kortfristiga värdepapper emitteras vanligen till underkurs. Här inräknas inte värdepapper för vilka handeln, om än teoretiskt möjlig, är mycket begränsad.

Följande instrumentkategorier ingår(30):

- Statsskuldväxlar och andra kortfristiga värdepapper som emitterats av den offentliga sektorn

- Omsättbara kortfristiga papper som emitterats av finansiella och icke-finansiella företag. En mängd olika termer används för sådana papper, bl.a. certifikat, växlar, egna växlar, handelsväxlar, finansväxlar och inlåningsbevis.

- Kortfristiga värdepapper som emitterats med stöd av långfristiga löften om försäljning. (Note Issuance Facilities)

- Bankaccepter

Om bankaccepter är omsättbara och tas med i de rapporterade uppgifterna avseende "Kortfristiga värdepapper andra än aktier", redovisar det rapporterande landet i sina nationella förklaringar hur bankaccepter registreras i det landet och vilka egenskaper som kännetecknar dessa.

7.1.2. Långfristiga värdepapper andra än aktier(31)

Underkategorin "Långfristiga värdepapper andra än aktier" innefattar alla emissioner av värdepapper andra än aktier med en långfristig ursprunglig löptid. Långfristiga värdepapper emitteras vanligtvis med kupong.

Följande instrumentkategorier ingår(32):

- Innehavarobligationer

- Förlagsobligationer, ofta benämnda förlagslån

- Obligationer med alternativa förfallodagar, av vilka den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden

- Odaterade obligationer eller obligationer med obegränsad löptid (eviga)

- Skuldförbindelser med rörlig ränta (FRN - floating-rate notes)

- Indexreglerade värdepapper, vilkas värde är knutet till ett prisindex, priset på en råvara eller ett valutakursindex

- Diskonteringsobligationer och nollkupongare

- Eurobonds, dvs. obligationer som placeras samtidigt på marknaden i minst två länder och som är utställda i en valuta som inte behöver vara någon av dessa länders, vanligtvis genom ett internationellt syndikat av finansiella företag från olika länder

- Globala obligationer, dvs. obligationer som samtidigt emitteras på den inhemska marknaden och på euromarknaden

- Privat emitterade obligationer, dvs. obligationer som genom bilaterala avtal riktar sig endast till vissa placerare, om de åtminstone potentiellt kan bli föremål för handel

- Värdepapper tillkomna som resultat av konvertering av lån

- Lån som de facto har blivit föremål för handel

- Förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier antingen i det emitterande bolaget eller i ett annat bolag, så länge de inte har konverterats. Om konverteringsoptionen/teckningsoptionen(33) kan skiljas från det underliggande papperet, ingår denna inte.

- Aktier och obligationer med fast avkastning men utan rätt att få del av restvärdet när ett bolag upplöses, inklusive preferensaktier utan äganderätt

- Finansiella tillgångar som emitterats i samband med värdepapperiseringen av lån, inteckningslån, kreditkortsfordringar, utestående fordringar och andra tillgångar

Följande instrumentkategorier ingår inte:

- Transaktioner i värdepapper som ingår i återköpsavtal

- Emissioner av värdepapper som inte är föremål för handel

- Lån som inte är föremål för handel.

7.1.3. Uppdelning av kategorin "Långfristiga värdepapper andra än aktier"

Totalbeloppet av emissioner av "Långfristiga värdepapper andra än aktier" uppdelas vidare i följande instrumentkategorier:

- Emissioner med fast ränta: Här ingår alla emissioner för vilka kupongräntan inte ändras under emissionens löptid. I linje med BIS databas ingår även värdepapper som emitteras till varken genomgående fast eller genomgående rörlig ränta ("emissioner med blandad ränta")(34), till exempel värdepapper som först har fast och sedan rörlig ränta eller vice versa, liksom värdepapper vilkas kupongbetalning inte är densamma under hela löptiden samt värdepapper vilkas ränta successivt höjs eller sänks.

- Emissioner med rörlig ränta: Här ingår alla emissioner för vilka kupongräntan vid återkommande tillfällen bestäms för perioder kortare än löptiden, med ledning av en oberoende ränta, inbegripet indexreglerade kupongräntor.

- Nollkupongare: Här ingår alla emissioner som saknar kupongbetalning. Oftast emitteras sådana obligationer till underkurs och inlöses till nominella värdet. Här ingår också obligationer som emitteras till nominella värdet och inlöses till överkurs, exempelvis obligationer vilkas inlösenvärde är knutet till en växelkurs eller ett index. Huvuddelen av under- eller överkursen motsvarar den upplupna räntan under obligationens löptid.

En uppdelning enligt ovan av kategorin "Långfristiga värdepapper andra än aktier" redovisas för varje emitterande sektor. Summan av de tre kategorierna ovan är i princip lika med totalbeloppet av "Långfristiga värdepapper andra än aktier". Eftersom det kan tänkas att uppdelade uppgifter finns att tillgå bara för majoriteten av de långfristiga skuldebreven, accepteras att summan av emissioner med fast ränta, emissioner med rörlig ränta och nollkupongare kan vara skild från totalbeloppet för kategorin "Långfristiga värdepapper andra än aktier". Det rapporterande landet anger i sin nationella förklaring för vilka typer av långfristiga värdepapper det saknas uppdelning och vilka belopp detta motsvarar.

För kategorin "Kortfristiga värdepapper andra än aktier" krävs ingen sådan uppdelning. Alla kortfristiga värdepapper är diskonteringspapper, vilka betraktas som emissioner med fast ränta.

7.2. Noterade aktier(35)

Kategorin "Noterade aktier" innefattar alla aktier vilkas kurser noteras på en erkänd börs eller någon annan typ av reglerad marknad. "Aktier" inbegriper alla finansiella tillgångar som representerar äganderätt till bolag eller kvasibolag. Dessa finansiella tillgångar berättigar vanligtvis innehavarna till en del av bolagens eller kvasibolagens vinster och till en del av deras nettotillgångar vid en eventuell likvidering. Här ingår däremot inte onoterade aktier och andra ägarandelar.

I kategorin "Noterade aktier" ingår följande:

- Aktier emitterade av aktiebolag, dvs. värdepapper som ger innehavarna delägarstatus och berättigar dem både till en del av den totalt utdelade vinsten och till en del av nettotillgångarna vid en eventuell likvidering

- Inlösta aktier i aktiebolag, dvs. aktier där kapitalet återbetalats men som behålls av innehavarna, som fortsätter att vara delägare och berättigade till en del i vinsten efter det att utdelningarna på det återstående registrerade kapitalet betalats och också till en del i överskottet vid en eventuell likvidering

- Utdelningsaktier emitterade av aktiebolag, dvs. värdepapper

- som allt efter land och omständigheter vid emissionerna har olika namn såsom stiftaraktier, vinstaktier, utdelningsaktier etc. och som inte ingår i det registrerade kapitalet,

- som inte ger innehavarna delägarstatus i egentlig mening, och

- som berättigar innehavarna till en del av den vinst som återstår efter det att utdelningarna på det registrerade kapitalet betalats och till en del av det återstående överskottet vid likvidering.

- Preferensaktier eller aktier som ger rätt till del i utdelningen av restvärdet vid upplösningen av ett bolag. Dessa kan vara noterade eller onoterade på en erkänd fondbörs.

- Privatplaceringar (dvs. försäljning av en aktieemission till en enda köpare eller ett begränsat antal köpare utan att aktierna bjuds ut på marknaden) ingår där så är möjligt.

Följande ingår inte i kategorin "Noterade aktier":

- Utbjudna men inte tecknade aktier

- Förlagslån och obligationer som kan konverteras till aktier. De ingår emellertid i kategorin "Noterade aktier" när de har konverterats till aktier

- De andelar som har tecknats av komplementärerna i kommanditbolag eller av andra delägare med obegränsat ansvar

- Statens tillskott av kapital till internationella organisationer som juridiskt sett är aktiebolag

- Emissioner av fondaktier (endast vid emissionstidpunkten), dvs. sådana nya aktier som aktieägarna erhåller i proportion till sina innehav. Detsamma gäller för splitemissioner (aktieuppdelningar), dvs. emissioner varvid ett bolag eller kvasibolag ökar antalet aktier med en viss multipel. Emissioner av sådana aktier rapporteras inte, men aktierna medtas utan separat angivelse i totalstocken av noterade aktier(36).

Om ett företag privatiseras och staten behåller en del av aktierna under det att övriga aktier noteras på en reglerad marknad, registreras hela värdet av företagets kapital i kategorin "Noterade aktier" eftersom samtliga aktier vid varje tid teoretiskt skulle kunna köpas och säljas till marknadskursen. Detsamma gäller om en del av aktierna säljs till stora placerare och endast återstoden handlas på börsen.

De nationella centralbankerna anger i sina nationella förklaringar om det finns några kända luckor i täckningen av noterade aktier. Om det exempelvis inte finns möjlighet till separat rapportering av noterade och onoterade aktier, rapporteras i stället uppgifter om samtliga aktier. Sådana avvikelser redovisas i förklaringarna jämte skattningar av beloppet för onoterade aktier, så att det blir möjligt att bedöma omfattningen av den förvanskning som uppstår.

8. Emissionernas löptider

Emissioner av andra värdepapper än aktier klassificeras efter löptid:

- Kortfristiga värdepapper andra än aktier är värdepapper med en ursprunglig löptid av ett år eller mindre, även om de emitteras inom ramen för mer långfristiga faciliteter.

- Långfristiga värdepapper andra än aktier är värdepapper med en ursprunglig löptid av mer än ett år. Som långfristiga värdepapper klassificeras dessutom dels värdepapper med alternativa förfallodagar där den senaste förfallodagen ligger mer än ett år framåt i tiden, dels värdepapper med obegränsad löptid.

När det gäller uppdelning efter löptid stämmer de nationella centralbankernas rapportering för emissionsstatistiken i princip överens med deras rapportering för statistiken över MFI-sektorns balansräkning(37). Om en nationell centralbank inte kan strikt tillämpa definitionerna av "kortfristig" och "långfristig", anger den i sin nationella förklaring hur de rapporterade uppgifterna avviker. I linje med förslaget i punkt 5.22 i ENS 95 accepteras viss flexibilitet i fråga om löptidsuppdelningen: i undantagsfall kan "Kortfristiga värdepapper" ha en ursprunglig löptid av två år.

BIS nuvarande metod avviker från detta. BIS betraktar alla euro-företagscertifikat och andra euroväxlar utställda inom ramen för ett kortfristigt program som kortfristiga instrument, och alla instrument utställda inom ramen för ett långfristigt program som långfristiga instrument, oavsett ursprunglig löptid.

Någon ytterligare löptidsuppdelning med två år som gräns, som i statistiken över MFI-sektorns balansräkning, bedöms inte som nödvändig när det gäller den kortsiktiga strategin.

9. Avstämning av stockar och flöden

NCB rapporterar information om utestående belopp, (brutto)emissioner och inlösen av kort- och långfristiga skuldebrev samt om noterade aktier. Om det inte finns separata uppgifter om emitterat och inlöst belopp under rapporteringsperioden, redovisar de nationella centralbankerna i stället saldot av dessa båda belopp som "nettoemissioner".

Figur 3 visar schematiskt sambandet mellan stockar (utestående belopp) och flöden (bruttoemissioner, inlösta belopp och nettoemissioner). I praktiken är sambandet mer komplicerat på grund av värdeförändringar orsakade av förändringar i marknads- och valutakurser, återinvestering av (upplupen) ränta, omklassificeringar, revideringar och andra justeringar(38).

Figur 3: Sambandet mellan stockar och flöden

>PIC FILE= "L_2003241SV.036601.TIF">

I princip - och om man bortser från alla justeringar - är beloppet av utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut lika med beloppet av utestående emissioner per den föregående rapporteringsperiodens slut plus differensen mellan (brutto)emissioner och inlöst belopp under rapporteringsperioden. På motsvarande sätt är beloppet av utestående emissioner per rapporteringsperiodens slut lika med beloppet av utestående emissioner per den föregående rapporteringsperiodens slut plus nettoemissionerna under rapporteringsperioden.

(Brutto)emissionerna under rapporteringsperioden innefattar alla emissioner av skuldebrev och noterade aktier där emittenten säljer värdepapper mot kontant vederlag. Vad som avses är reguljärt skapande av nya instrument. I (brutto)emissionerna ingår aktier i bolag som börsnoteras för första gången, inbegripet nybildade företag och privata företag som blir offentliga företag.. Här ingår också privatisering av offentliga företag i de fall där aktierna i företaget börsnoteras. Däremot ingår inte emission av fondaktier(39). Byte och överlåtelse av värdepapper i samband med övertaganden och fusioner ingår inte(40) annat än om nya instrument skapas. Emissioner av värdepapper som efter emissionsdagen kan konverteras till andra instrument bokförs till en början som emissioner i den kategori som det ursprungliga instrumentet tillhör. Vid konvertering bokför man ett inlösen i den kategorin och en ny emission med samma belopp i den nya kategorin(41). En emission anses vara slutförd när betalning sker. Bokföringen av emissioner återspeglar således så nära som möjligt tidpunkten för betalningen av den underliggande emissionen.

Inlöst belopp under rapporteringsperioden innefattar alla fall där emittenten mot kontant vederlag köper tillbaka skuldebrev och noterade aktier av placerare. Vad som avses är reguljär annullering av instrument. Här ingår alla skuldebrev som förfaller till inlösen liksom alla fall av inlösen före förfallodagen. Företags återköp av egna aktier ingår i de fall där företaget återköper samtliga aktier mot kontant vederlag innan dess associationsform ändras eller där företaget återköper en del av sina aktier mot kontant vederlag och företagets eget kapital därigenom minskas. Däremot ingår inte företags återköp av egna aktier i fall där det är fråga om investering i egna aktier(42).

Nettoemissioner är saldot av beloppet för de emissioner som gjorts och det inlösen som skett under rapporteringsperioden. Uppgifter om nettoemissioner lämnas bara om det inte finns möjlighet till separat redovisning av emitterade och inlösta belopp.

10. Värdering

Värderingen av värdepappersemissioner har en marknadskurs- eller priskomponent och - om emissionen inte är uttryckt i rapporteringsvalutan - en växelkurskomponent.

10.1. Värderingens kurs/priskomponent

Stockar och flöden av noterade aktier rapporteras till marknadsvärdet, medan stockar och flöden av andra värdepapper än aktier rapporteras till nominella värdet. Undantag från regeln om att andra värdepapper än aktier skall bokföras till nominella värdet görs när det gäller diskonteringsobligationer och nollkupongare: emissioner av sådana bokförs med det belopp som faktiskt betalats, dvs. till den diskonterade kursen vid köptillfället, och inlösen på förfallodagen bokförs till nominella värdet. Det utestående beloppet av diskonteringsobligationer och nollkupongare är det faktiskt betalade beloppet plus upplupen ränta. Förtidsinlösen bokförs till värdet av det faktiskt betalade beloppet plus upplupen ränta per inlösendagen.

Vissa skillnader mellan länder i fråga om värderingens kurs/prisaspekt kan godtas. Varje rapporterande land lämnar i sina nationella förklaringar en detaljerad redogörelse för det förfarande som används vid värdering av (1) kortfristiga skuldebrev, (2) långfristiga skuldebrev, (3) diskonteringsobligationer och (4) noterade aktier. Om stockar värderas på annat sätt än flöden måste även detta förklaras.

Pris/kursvärdering enligt ENS 95, där det krävs att flöden av skuldebrev och aktier skall bokföras till transaktionsvärdet och stockar därav till marknadsvärdet, tillämpas inte i det här sammanhanget.

Enligt BIS nuvarande värderingsregler värderas skuldebrev till nominella värdet och noterade aktier till emissionskursen. För diskonteringsobligationer och nollkupongare görs en beräkning av upplupen ränta.

10.2. Rapporteringsvaluta och värderingens växelkurskomponent

Alla uppgifter som de nationella centralbankerna rapporterar till ECB uttrycks i euro, inbegripet historiska serier.

Vid omräkning till euro av värdepapper som emitterats av inhemska enheter i "övriga valutor" (block C)(43) följer de nationella centralbankerna så noga som möjligt följande principer för växelkursrelaterad värdering, vilka bygger på ENS 95(44).

- Utestående emissioner omräknas till "euro/nationella denomineringar av euro" med användning av marknadens mittkurs (medelvärdet av köp- och säljkurs för den berörda valutan) vid rapporteringsperiodens slut, dvs. per stängningsdags sista bankdagen i rapporteringsperioden.

- Nya emissioner och inlösta belopp omräknas till "euro/nationella denomineringar av euro" med användning av marknadens mittkurs vid betalningstillfället. Om det inte är möjligt att exakt fastställa den växelkurs som gäller för denna omräkning, får den vid betalningstillfället närmast marknadens mittkurs liggande kursen användas.

När det gäller perioder före den 1 januari 1999 följer de nationella centralbankerna så noga som möjligt dessa ENS 95-normer när de räknar om alla emitterade belopp, inlösta belopp och utelöpande belopp uttryckta i icke-inhemsk valuta till sin respektive nationella denominering av euro. Innan tidsserierna rapporteras till ECB räknas de i sin helhet om till euro med användning av de oåterkalleliga omräkningskurserna per den 31 december 1998.

BIS rapporterar till ECB alla emissioner uttryckta i "euro/nationella denomineringar av euro" (block B) som görs av enheter med hemvist i "Övriga utlandet". Dessa uppgifter uttrycks i USA-dollar, varvid växelkurser per periodsluten används för stockuppgifter och växelkursens genomsnitt för perioden för emissioner och inlösen. ECB räknar om dessa uppgifter till euro enligt samma princip som BIS använder. För tiden före den 1 januari 1999 används i stället växelkursen mellan ecu och USA-dollar.

11. Begreppsmässig enhetlighet

Statistiken över värdepappersemissioner stämmer överens med statistiken över MFI-sektorns balansräkning när det gäller MFI:s emissioner av omsättbara instrument(45). Det råder begreppsmässig enhetlighet i fråga om vilka instrument och MFI-emittenter som täcks, liksom i fråga om indelningen av instrumenten i löptidskategorier och uppdelningen efter valuta. Däremot finns det skillnader i värderingsprinciper: nominella värdet används för emissionsstatistiken, marknadsvärdet för MFI-balansräkningsstatistiken. Bortsett från detta redovisar varje rapporterande land för emissionsstatistiken ett belopp av utestående värdepapper emitterade av MFI som motsvarar posterna 11 ("Emitterade värdepapper") och 12 ("Penningmarknadspapper") på skuldsidan av balansräkningen för MFI-sektorn. "Kortfristiga värdepapper" enligt emissionsstatistikens definition motsvarar summan av "Penningmarknadspapper" och "Emitterade värdepapper upp till ett år"(46), och "Långfristiga värdepapper" är lika med summan av "Emitterade värdepapper över ett år och upp till två år" och "Emitterade värdepapper över två år".

De nationella centralbankerna ser över täckningen för emissionsstatistiken och MFI-balansräkningsstatistiken, och redovisar i förekommande fall begreppsmässiga skillnader dem emellan till ECB. Härvidlag kontrolleras (1) emissioner av "nationella centralbanker" i "euro/nationella denomineringar av euro", (2) emissioner av "monetära finansinstitut med undantag av centralbanker" i "euro/nationella denomineringar av euro" och (3) emissioner av "monetära finansinstitut med undantag av centralbanker" i "övriga valutor". Mindre skillnader får förekomma eftersom emissionsstatistiken och MFI-balansräkningsstatistiken hämtas från rapporteringssystem på nationell nivå som tjänar olika syften.

12. Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och tidsseriernas räckvidd

Rapporteringen till ECB sker månatligen.

Statistiken över värdepappersemissioner rapporteras till ECB senast fem veckor efter slutet av den månad som statistiken avser. NCB erhåller i förväg närmare uppgifter om rapporteringsdagar i form av en rapporteringskalender.

De tidsserier som rapporteras till ECB börjar i princip i januari 1990. Utgångspunkt är beloppen av utestående emissioner per slutet av december 1989. I samband med rapporteringen görs åtskillnad mellan "aktuella data" från och med januari 1999, "historiska data" från och med januari 1995 och "längre tidsserier" från och med janauri 1990.

Orsakerna till avbrott i serier och till revideringar redovisas i förekommande fall i de nationella förklaringarna.

13. Elektronisk överföring av emissionsstatistik - nyckelfamiljkod: ECB_SEC1

13.1. Nyckelfamiljen för emissionsstatistiken samt motsvarande kodlistor

Nyckelfamiljen - ECB_SEC1 - för statistiken över värdepappersemissioner avser ECB:s statistik över (kort- och långfristiga) värdepapper andra än aktier samt noterade aktier. Nyckelfamiljen bygger så långt möjligt på kodlistor och värden i de nyckelfamiljer som redan skapats för statistiken över finansräkenskaperna för EMU (MUFA) och över betalningsbalansstatistik (BoP), särskilt vad gäller begrepp och definitioner i ENS 95.

De dimensioner och attribut som används i nyckelfamiljen för värdepappersemissioner beskrivs nedan. För emissionsuppgifterna har nio dimensioner specificerats som nödvändiga för identifiering av tidsserierna(47):

Tabell 1. Nyckelfamilj (ECB_SEC1) för värdepappersemissioner: seriers dimensioner

>Plats för tabell>

Värdet för var och en av de nio statistiska dimensionerna hämtas i en motsvarande kodlista. Exempelvis hämtas, enligt tabellen ovan, värdena för dimensionen REF_AREA (referensområde) i kodlistan CL_AREA_EE. Dimensionerna i nyckelfamiljen ECB_SEC1 beskrivs nedan i samma ordning som de uppträder i nyckeln.

13.1.1. Dimension nr 1: Frekvens (FREQ; längd: ett tecken)

Denna dimension anger frekvensen för den rapporterade tidsserien. Den kodlista som används är CL_FREQ. För statistiken över värdepappersemissioner används bara vissa av värdena i listan: "M" för månatlig, "Q" för kvartalsvis och "A" för årlig. Vad som krävs är månatliga uppgifter. Om sådana inte finns tillgängliga och skattningar inte kan göras, kan kvartals- eller årsuppgifter rapporteras.

13.1.2. Dimension nr 2: Referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension anger i vilket land den emitterande sektorn har hemvist(48). Kodlistan här är CL_AREA_EE. Bara vissa av värdena i listan används för att definiera referensområdet för emissionsstatistiken eftersom emitterande länder är de 15 EU-medlemsstaterna samt "Övriga världen" ("Andra än EU15").

13.1.3. Dimension nr 3: Emitterande sektor (SEC_ISSUING_SECTOR; längd: fyra tecken)

Denna dimension anger emitterande sektor och är knuten till kodlistan CL_ESA95_SECTOR. Här används bara tio av värdena i listan: åtskillnad görs endast mellan nio emitterande sektorer, och dessutom används en kod för "hela ekonomin".

13.1.4. Dimension nr 4: Värdepapperspost (SEC_ITEM; längd: sex tecken)

Denna dimension motsvarar den lista över poster som upprättats för finansräkenskaperna för EMU i överensstämmelse med ENS 95. Kodlistan här är CL_ESA95_ACCOUNT. Bara vissa av värdena i den kodlistan används eftersom bara vissa av instrumentkategorierna behöver rapporteras enligt den kortsiktiga strategin för emissionsstatistiken. Två av instrumentkategorierna i kodlistan avser "memorandumposter" som kan rapporteras på frivillig basis, nämligen "onoterade aktier" och "övriga ägarandelar".

13.1.5. Dimension nr 5: Värderingsmetod (SEC_VALUATION; längd: ett tecken)

Denna dimension anger vilken värderingsmetod som använts för emissionsstatistiken och är knuten till kodlistan CL_MUFA_VALUATION. Bara vissa av värdena i listan används eftersom inte alla listans värderingsmetoder är relevanta för emissionsstatistiken.

Kravet enligt den kortsiktiga strategin är att andra värdepapper än aktier skall rapporteras till nominella värdet ("N") och noterade aktier till marknadsvärdet/transaktionsvärdet ("M"). Ytterligare två värderingsmetoder har definierats: värde inbegripet upplupen ränta ("A") och faktiskt betalat belopp ("E"). Genom metoden med värde inbegripet upplupen ränta ("A") "fördelas" den ränta som baseras på skillnaden mellan inlösen- och emissionskurs över en obligations löptid. Med faktiskt betalat belopp ("E") avses kursen vid köptillfället. För inlösta och utestående belopp avser det faktiskt betalade beloppet den "historiska" kursen vid köptillfället - värdepapperen "omvärderas" således inte såsom fallet är vid marknadsvärdering.

För långfristiga värdepapper andra än aktier kan de olika typerna (med fast ränta, med rörlig ränta och nollkupongare) värderas med olika metoder, vilket ger en blandad värdering för totalbeloppet. Exempelvis värderas emissioner med fast och rörlig ränta oftast till nominella värdet, nollkupongare däremot till det faktiskt betalade beloppet. Eftersom nollkupongarna i allmänhet utgör bara en liten del av totalbeloppet har ingen kod för blandad värdering införts i kodlistan, utan totalbeloppet av långfristiga värdepapper rapporteras med koden för nominellt värde ("N"). I fall där de ovannämnda företeelserna har väsentlig omfattning, anges koden "Z" ("ospecificerat") för totalbeloppet. I situationer där blandad värdering förekommer redovisar NCB i allmänhet mer detaljerad information på attributnivå (se attributet COMPILATION i avsnitt 13.2 nedan).

13.1.6. Dimension nr 6: Typ av uppgifter (DATA_TYPE_SEC; längd: ett tecken)

Denna dimension har tillkommit särskilt för emissionsstatistikens behov inom ramen för den så kallade kortsiktiga strategin. Här anges vilken typ av uppgifter som rapporteras. Den motsvarande kodlistan är CL_DATA_TYPE_SEC, som innehåller sammanlagt fyra olika värden: (1) utestående belopp, (2) (brutto)emissioner, (3) inlöst belopp och (4) nettoemissioner. Nettoemissioner rapporteras bara då det inte går att separera bruttoemissioner från inlöst belopp.

13.1.7. Dimension nr 7: Transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)

Denna dimension anger i vilken valuta värdepapperen emitteras och är knuten till kodlistan CL_CURRENCY. För emissionsstatistiken används bara vissa av värdena i kodlistan. För värdepapper emitterade i euro eller nationella denomineringar av euro anges värdet "EUR"(49), och för värdepapper emitterade i andra valutor än euro anges värdet "Z06". Kodlistan innehåller redan tre tilläggsvärden ("DKK", "SEK" och "GBP") eftersom dessa kan behövas för rapporteringen från de EU-länder som inte ingår i euroområdet.

13.1.8. Dimension nr 8: Tidsseriens denominering eller specialberäkning (SERIES_DENOM; längd: ett tecken)

Denna dimension anger i vilken valuta tidsserien är uttryckt och är knuten till kodlistan CL_SERIES_DENOM. Här används de tre värdena "E" (euro), "N" (nationell valuta) och "U" (USA-dollar)(50). Värdet "N" finns med för att länder som inte ännu ingår i EMU i framtiden skall kunna rapportera uppgifter uttryckta i deras egna nationella valutor.

13.1.9. Dimension nr 9: Värdepapperssuffix (SEC_SUFFIX; längd: ett tecken)

Denna dimension har tillkommit särskilt för emissionsstatistikens behov inom ramen för den kortsiktiga strategin. Här kan eventuella framtida behov av utveckling och vidgning av emissionsstatistiken tillgodoses. Tills vidare finns bara ett värde knutet till kodlistan CL_SEC_SUFFIX, nämligen "Z" ("ospecificerat").

13.1.10. Dimensionsordning

I varje nyckelfamilj är dimensionernas inbördes ordning fast. Några exempel på tidsserienycklar redovisas nedan (se datablocken i figur 1 och tillägg 2):

- Exempel på nyckel för tidsserie i block A: M: AT: 1000: F33100: N: 1: EUR: E: Z

Månatlig: Österrike: Hela ekonomin: Kortfristiga värdepapper andra än aktier: Nominellt värde: Utestående belopp vid periodslutet (stockar): Emitterat i euro och EMU-ländernas nationella denomineringar av euro: Euro: Ospecificerat suffix.

- Exempel på nyckel för tidsserie i block C: M: AT: 1220: F33200: N: 2: Z06: E: Z

Månatlig: Österrike: sektorn "Monetära finansinstitut med undantag av centralbanker": Långfristiga värdepapper andra än aktier: Nominellt värde: (Brutto)emissioner (flöden): Emitterat i någon av icke-EMU-valutorna: Euro: Ospecificerat suffix.

- Exempel på nyckel för tidsserie i block B: M: Z8: 1230: F33201: N: 3: EUR: U: Z

Månatlig: Övriga utlandet (ofördelat): sektorn "Övriga finansinstitut (OFI)": Långfristiga värdepapper andra än aktier/emissioner med fast ränta: Nominellt värde: Inlöst belopp (flöden): Emitterat i euro och EMU-ländernas nationella denomineringar av euro: USA-dollar: Ospecificerat suffix.

13.2. Attribut

Vid sidan av de nio dimensioner som tillsammans utgör en nyckel har även en uppsättning attribut utformats(51). Attributen redovisas på olika informationsnivåer i datautbytet:

Tabell 2. Kodade och okodade attribut för ECB_SEC1-nyckelfamiljen

>Plats för tabell>

Tabell 3. Gemensamma egenskaper för attributen i ECB_SEC1-nyckelfamiljen: euroområdets NCB:s rapportering till ECB

>Plats för tabell>

Den tekniska beskrivningen av attributen på syskon-, observations- och tidsserienivå för villkorliga och obligatoriska serier följer nära motsvarande beskrivning av de nyckelfamiljer som tidigare fastställts inom ramen för penningmängds- och bankstatistiken, dvs. för statistiken över MFI-sektorns balansräkning. För att emissionsstatistikens särskilda behov skall kunna tillgodoses förklaras här de viktigaste användningarna av de rekommenderade attributen:

- Title (Titel): Text(52).

- Unit (Enhet): Euro. USA-dollar endast för BIS. Andra valutor än euro endast för de EU-medlemsstater som inte ingår i euroområdet.

- Unit multiplier (Enhetsmultiplikator): 6 (dvs. miljontal - 106).

- Decimals (Decimaler): 3 för samtliga serier.

- Collection indicator (Insamlingsindikator): "E" (periodslut) för stockar och "S" (summa för perioden) för flöden.

- Availability (Tillgång): Varje tidsserie "flaggas" med något av värdena i kodlistan CL_AVAILABILITY.

- Title complement (Titeltillägg): Text.

- National language title (Titel på nationellt språk): Text.

- Domestic series ids (Inhemskt serie-ID): Text.

- Compilation (Sammanställning): Text. I förekommande fall lämnas följande information(53):

- Datakällor/datainsamlingssystem: Information om källorna till data för sammanställandet av statistiken över värdepappersemissioner (förvaltningskällor för statliga emissioner, direktrapportering från MFI och andra institut osv.). Information om hur data samlas in och lagras (dvs. lagring emissionsvis eller i form av totalbelopp för enskilda emittenters emissioner under en rapporteringsperiod). Kriterier för identifiering av rapporterande enheter.

- Sammanställningsförfaranden: Den metod som används för sammanställning av data (aggregering av enskilda värdepappersemissioner, arrangemang för befintliga tidsserier).

- Sektoruppdelning av emittenter: Avvikelser från sektoruppdelningen enligt kapitel 4.

- Emissionsvaluta: Avvikelser från valutauppdelningen enligt kapitel 6.

- Emissioners löptid: Avvikelser från löptidsuppdelningen enligt kapitel 8.

- Pris/kursvärdering: Om olika värderingsmetoder används för olika emissionstyper (med fast ränta, med rörlig ränta och nollkupongare) eller för emitterande sektorer, så att "blandad värdering" kommer att användas för totalbeloppet, redovisas en förklaring och uppgifter om varje värderingsmetods andel.

- Inlöst belopp: De nationella centralbankerna anger huruvida informationen om inlöst belopp samlas in genom direktrapportering eller beräknas som ett restvärde.

- Breaks (brott): Text med uppgift om viktigare förändringar i fråga om insamling, täckning och sammanställning för serierna. Om detta fälts storlek (350 tecken) inte förslår, används konventionella förkortningar.

- Coverage (Täckning): Text. I förekommande fall lämnas följande information(54):

- Klassificering av emissioner: Vilka typer av värdepapper som omfattas av de nationella uppgifterna. Om det är känt att täckningen är ofullständig, förklaras befintliga luckor (särskilt vad gäller privatplaceringar och bankaccepter). Om onoterade aktier och andra ägarandelar ingår i "noterade aktier", förklaras även detta här.

- Observation status (Observationsstatus): Här väljs ett värde i kodlistan CL_OBS_STATUS.

- Observation confidentiality (Observationskonfidentialitet): Här väljs ett värde i kodlistan CL_OBS_CONF.

- Observation pre-break (Observationsvärde före avbrott): Detta attribut innehåller värdet före avbrottet och redovisas när ett avbrott i en serie inträffar (dvs. när OBS_STATUS har värdet "B").

- Observation comment (Observationskommentar): Text. Här kan man lämna kommentarer på observationsnivå (dvs. förklara en observation som förefaller onormal eller redovisa uppgifter om en förändring i den rapporterade tidsserien).

13.3. Informationsutbyte

13.3.1. Krav på uppgifter

ECB förväntar sig statistiska uppgifter från varje land för varje tillämplig tidsserie. Om en viss post inte är tillämplig i ett visst land, anmäls detta utan dröjsmål skriftligen till ECB, och en förklaring lämnas. Om en viss företeelse inte existerar kan det godkännas att den motsvarande tidsserien tills vidare inte rapporteras. Sådana fall och andra förändringar av det kodningssystem som beskrivs ovan anmäls också. Dessutom informeras ECB varje gång en revidering med tillhörande förklaring rapporteras. Schemat för rapportering på elektronisk väg har gjorts så omfattande att det har plats även för framtida rapportering av uppgifter till ECB från de EU-medlemsstater som står utanför euroområdet, trots att denna rapportering för närvarande inte är obligatorisk.

13.3.2. Lista över serier

Tillägg 2 innehåller rapportformulären för de nationella centralbankerna och för BIS. Två av formulären är avsedda för de nationella centralbankerna och ett för BIS. I princip skall för varje ruta i varje formulär en tidsserie med början i januari 1990 rapporteras till ECB. Tillsammans ger rapportformulären information om följande fyra datablock(55):

- Block A: Rapporteras av NCB. Avser alla emissioner som görs av inhemska enheter och är uttryckta i "euro/nationella denomineringar av euro".

- Block C: Rapporteras av NCB. Avser alla emissioner som görs av inhemska enheter och är uttryckta i "övriga valutor".

- Block B: Rapporteras av BIS. Avser alla emissioner som görs av enheter med hemvist i "Övriga utlandet" och är uttryckta i "euro/nationella denomineringar av euro". Separat rapportering i fråga om de EU-medlemsstater som står utanför euroområdet.

- Memorandumposter: Rapporteras av NCB på frivillig basis. Avser emissioner av onoterade aktier och andra ägarandelar som görs av inhemska enheter och är uttryckta i "euro/nationella denomineringar av euro".

I varje rapportformulär efterfrågas uppgifter om utestående belopp (A1, B1 och C1), emissioner (A2, B2 och C2) och inlöst belopp (A3, B3 och C3). I formulären för NCB efterfrågas dessutom uppgifter om nettoemissioner (A4 och C4), som behöver lämnas bara om det inte finns möjlighet till separat redovisning av (brutto)emissioner och inlöst belopp.

I varje formulär efterfrågas uppgifter om kortfristiga och långfristiga värdepapper andra än aktier. Noterade aktier ingår endast i formuläret för NCB (block A) eftersom de enda aktieemissioner som är relevanta är de som görs av enheter med hemvist i euroområdet och är uttryckta i "euro/nationella denomineringar av euro" (och inte i andra valutor).

Sektorn "Internationella organisationer" är relevant bara för emissioner som görs av enheter med hemvist i "Övriga världen" och är uttryckta i "euro/nationella denomineringar av euro" (block B), och ingår således inte i övriga formulär.

(1) En checklista finns i tillägg 1.

(2) Definieras i avsnitt 3.

(3) Information om BIS rapportering har tagits med i den här riktlinjen där detta är lämpligt för att framställningen skall bli fullständig och tydlig. Däremot riktar sig riktlinjen inte till BIS.

(4) Definieras i avsnitt 6.

(5) Detta avser emissioner i nationella denomineringar av euro. Emissioner av enheter i "Övriga utlandet" som är uttryckta i DKK, SEK och GBP ingår i block D och behövs således inte så länge den kortsiktiga strategin följs.

(6) Se European System of Accounts 1995 (ENS 95), enligt bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av 25 juni 1996 angående det europeiska systemet av national- och regionalräkenskaper i gemenskapen, EGT L 310, 30.11.1996, s. 1, senast ändrad genom Europeiska parlamentets och rådets förordning (EG) nr 359/2002, EGT L 58, 28.2.2002, s. 1, p. 1.30.

(7) Se ENS 95, punkt 2.55 f - "finansiella företag som bildats för att inneha värdepapperiserade tillgångar" (FVC).

(8) Se ENS 95, punkt 2.15.

(9) Se även Europeiska centralbanken "Money and Banking Statistics - Sector Manual, Guidance for the statistical classification of customers", andra upplagan, ECB, november 1999.

(10) Se ECB:s förordning ECB/2001/13 av den 22 november 2001 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut, EGT L 333, 17.12.2001, s. 1, i dess ändrade lydelse enligt ECB:s förordning ECB/2002/8, EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(11) Definition enligt ENS 95, punkterna 2.53-2.59.

(12) Se ENS 95, punkterna 2.60-2.67.

(13) Definition enligt ENS 95, punkterna 2.21-2.31.

(14) Definitioner enligt ENS 95, punkt 2.71.

(15) Definitioner enligt ENS 95, punkterna 2.72 och 2.73.

(16) Definitioner enligt ENS ESA 95, punkt 2.74.

(17) Till skillnad från "tillkännagivna" emissioner.

(18) Globala obligationer klassificeras som "Långfristiga värdepapper andra än aktier" - se avsnitt 7.1.2.

(19) Block A för de nationella centralbankerna och block B för BIS.

(20) Block C för de nationella centralbankerna. BIS rapporterar bara emissioner i "euro/nationella denomineringar av euro" och rapporterar således ingenting här.

(21) Före den 1 januari 1999.

(22) Kategori F.33 i ENS 95.

(23) Kategori F.511 i ENS 95.

(24) Tillgängliga uppgifter om onoterade aktier och andra ägarandelar kan rapporteras frivilligt som memorandumposter.

(25) Definitioner enligt ENS 95, punkterna 5.50-5.55; motsvarar kategori F.33 i ENS 95.

(26) Kallas i denna rapport även "värdepapper (skuldebrev)".

(27) Se även avsnitt 11.

(28) Se tillägg 1.

(29) Definitioner enligt ENS 95, punkterna 5.56-5.59; motsvarar kategori F.331 i ENS 95.

(30) Detta är exempel på värdepapper som oftast emitteras med kort löptid. Listan är inte fullständig. Det kan förekomma att ett sådant värdepapper som oftast är ett kortfristigt instrument i stället emitteras med lång ursprunglig löptid. För emissionsstatistiken klassificeras det värdepapperet i så fall som tillhörande kategorin "Långfristiga värdepapper andra än aktier". Uppgifter om löptider finns i avsnitt 8.

(31) Definitioner enligt ENS 95, punkterna 5.60-5.64; motsvarar kategori F.332 i ENS 95.

(32) Detta är exempel på värdepapper som oftast emitteras med lång löptid. Listan är inte fullständig. Det kan förekomma att ett sådant värdepapper som oftast emitteras med lång löptid i stället emitteras med kort ursprunglig löptid. För emissionsstatistiken klassificeras det värdepapperet i så fall som tillhörande kategorin "Kortfristiga värdepapper andra än aktier". Uppgifter om löptider finns i avsnitt 8.

(33) Sådana optioner betraktas som finansiella derivat.

(34) För den långsiktiga strategin är det önskvärt med en särskild kategori för "emissioner med blandad ränta".

(35) Definitioner enligt ENS 95, punkterna 5.86-5.93; motsvarar kategori F.511 i ENS 95.

(36) Se även avsnitt 9 och 10.1.

(37) Se även avsnitt 11.

(38) Information om sådana företeelser, enligt definitionen i ENS 95, infordras inte i det här sammanhanget, trots att den vore i hög grad önskvärd för en utökning av tillämpningen av emissionsstatistiken till att omfatta även finansräkenskaperna (MUFA) och betalningsbalansen (BoP) för EMU-länderna. Skälet är att denna information inte kan hämtas i befintlig information.

(39) Emission av fondaktier anses inte vara en finansiell transaktion; se ENS 95, punkterna 5.93 och 6.56, och avsnitt 7.2 i denna bilaga.

(40) Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.

(41) Betraktas som två finansiella transaktioner; se ENS 95, punkterna 5.62 och 6.54, och avsnitt 7.1.2 i denna bilaga.

(42) Transaktioner på andrahandsmarknaden som innebär byte av innehavare; omfattas inte av denna statistik.

(43) Sedan den 1 januari 1999 behövs ingen växelkursrelaterad värdering av värdepapper emitterade i euro av inhemska enheter (del av block A), medan värdepapper emitterade av inhemska enheter i nationella denomineringar av euro (återstoden av block A) räknas om till euro med användning av den oåterkalleliga omräkningskursen per den 31 december 1998.

(44) Definitioner enligt ENS 95, punkt 6.58.

(45) Här avses skuldebrev och penningmarknadspapper.

(46) Dock med justering för penningmarknadspapper med en löptid av mer än ett år.

(47) En följd av konkreta dimensionsvärden utgör en tidsseries namn (nyckel).

(48) För de nationella centralbankerna gäller att den emitterande sektorn har hemvist i det land där den nationella centralbanken har hemvist.

(49) Detta stämmer överens med balansräkningsstatistiken.

(50) BIS får rapportera i USA-dollar.

(51) Attributen är statistiska begrepp som ger användarna tilläggsinformation om de uppgifter som utbyts antingen i kodad form (t.ex. om enheten) eller i okodad form (t.ex. om sammanställningsmetoden). Obligatoriska attribut ("M") är sådana vilkas värden alla partner känner till. Villkorliga attribut ("C") är sådana attribut som ges ett värde bara om detta är känt hos det rapporterande institutet (t.ex. inhemskt serie-ID) eller i andra fall där attributet är relevant (t.ex. vid avbrott). Attributvärden skall utbytas bara då de anges för första gången och då de ändras. Det är bara observationsstatusen som finns med vid varje utbytestillfälle och då knyts till varje observation.

(52) Eftersom längden på texten i "Title" är begränsad, kan detta attribut bytas ut mot "Title complement".

(53) Se även tillägg 1.

(54) Se även avsnitt 7 och tillägg 1.

(55) Se även figur 1.

Tillägg 1

Nationella förklaringar

Statistiken över värdepappersemissioner enligt den kortsiktiga strategin åtföljs av detaljerade förklaringar till stöd för tolkningen av uppgifterna. Varje nationell centralbank inger en rapport där den beskriver de uppgifter som lämnas för emissionsstatistiken. Rapporten täcker de ämnen som beskrivs nedan och följer så långt möjligt den föreslagna utformningen. Tilläggsinformation är naturligtvis av särskilt intresse i de fall där de rapporterade uppgifterna avviker från denna riktlinje eller där inga uppgifter lämnas samt vad gäller orsakerna till sådana fall. Rapporten sänds med Cebamail till ECB som ett Word-dokument. Rapporten får inte sändas senare än uppgifterna.

1. Datakällor/datainsamlingssystem: Här redovisas information om källorna till uppgifter för sammanställandet av emissionsstatistiken (förvaltningskällor för statliga emissioner, direktrapportering från monetära finansinstitut och andra institut, tidningar och dataleverantörer som International Financial Review osv.). Alternativt anges hur uppgifterna samlas in och lagras: Om uppgifterna samlas in och lagras emissionsvis anges detta, liksom vilka kriterier som använts. Om uppgifterna i stället samlas in och lagras i form av totalbelopp för enskilda emittenters emissioner under rapporteringsperioden, vilket kan förekomma i system för direktrapportering, anges detta. Där direktrapportering förekommer redovisas vilka kriterier som används för identifiering av rapporterande enheter och vilken information dessa enheter måste lämna.

2. Sammanställningsförfaranden: Här beskrivs kortfattat den metod som använts för att sammanställa uppgifterna, t.ex. aggregering av information om enskilda värdepappersemissioner. Dessutom anges hur befintliga tidsserier framställs, oavsett om de publiceras eller ej (vilket specificeras).

3. Emittentens hemvist (avsnitt 3): Här anges om det är möjligt att fullständigt tillämpa definitionen av "hemvist"/"inhemsk" enligt ENS 95 (och IMF) vid klassificeringen av emissioner. Om detta inte eller bara delvis är möjligt, ges en fullständig förklaring av de kriterier som faktiskt använts.

4. Sektoruppdelning av emittenter (avsnitt 4): Här anges i förekommande fall avvikelser från den sektorklassificering av emittenter som redovisas i avsnitt 4. Både upptäckta avvikelser och eventuella gråzoner måste förklaras.

5. Emissionsvaluta (avsnitt 6): Här förklaras avvikelser från vad som sägs i dessa anvisningar i fall där det inte finns möjlighet att dela upp en emission i dess komponenter med olika emissionsvaluta. NCB som inte för alla värdepapper kan göra åtskillnad mellan emissioner i den lokala valutan, i andra nationella denomineringar av euro och i övriga valutor, beskriver här hur de olika emissionerna har klassificerats och anger totalbeloppet av emissioner som inte fördelats på vederbörligt sätt så att ECB kan få en uppfattning om storleken av den förvanskning som uppstått.

6. Klassificering av emissioner (avsnitt 7): NCB lämnar här heltäckande information om vilka typer av värdepapper som omfattas av de nationella uppgifterna, inbegripet deras nationella benämningar. Om det är känt att täckningen är ofullständig, förklaras de luckor som finns. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt följande:

- Privatplaceringar: Ange om sådana ingår i de rapporterade uppgifterna eller ej.

- Bankaccepter: Om bankaccepter är överlåtbara och ingår i de rapporterade uppgifterna, redovisar varje rapporterande land hur bankaccepter registreras och vilka egenskaper som kännetecknar bankaccepter i det landet.

- Noterade aktier: Om onoterade aktier eller andra ägarandelar ingår i de rapporterade uppgifterna, anges detta här. Dessutom redovisas en skattning av beloppet för onoterade aktier och/eller andra ägarandelar, så att det blir möjligt att bedöma omfattningen av den förvanskning som uppstår.

7. Uppdelning av långfristiga värdepapper andra än aktier (avsnitt 7.1.3): Om summan av papper med fast ränta, papper med rörlig ränta och nollkupongare avviker från beloppet för kategorin "Långfristiga värdepapper andra än aktier", redovisas här för vilka typer av långfristiga värdepapper det saknas uppdelning och vilka belopp detta motsvarar.

8. Emissionernas löptider (avsnitt 8): Här redovisas hur åtskillnad görs mellan kortfristiga och långfristiga papper. Avvikelser från anvisningarna förklaras i förekommande fall.

9. Inlöst belopp (avsnitt 9): NCB redovisar här hur de får fram informationen om inlöst belopp - genom direktrapportering eller genom beräkning av ett restvärde.

10. Pris/kursvärdering (avsnitt 10.1): NCB redovisar här vilken metod de använder för värdering av (1) kortfristiga skuldebrev, (2) långfristiga skuldebrev, (3) diskonteringsobligationer och (4) noterade aktier. Om stockar värderas på annat sätt än flöden, förklaras även detta här.

11. Rapporteringsfrekvens, tidsfrister och räckvidd (avsnitt 12): Här anges i vilken utsträckning de sammanställda uppgifterna kan tillhandahållas i enlighet med användarkraven (månatliga uppgifter och en tidsfrist på fem veckor). Information om längden på de tidsserier som kan tillhandahållas lämnas här. Dessutom rapporteras här i förekommande fall avbrott i tidsserier, exempelvis förändringar i fråga om vilka värdepapper som omfattas.

12. Revideringar (avsnitt 12): För gjorda revideringar förklaras här kortfattat skäl och omfattning.

13. Skattning av täckningen för olika instrumentkategorier med inhemska emittenter: NCB redovisar här nationella skattningar av täckningen för varje instrumentkategori med inhemska emittenter, dvs. för emissioner av kortfristiga värdepapper, av långfristiga värdepapper och av noterade aktier i den lokala valutan, i andra denomineringar av euro inbegripet ecu och i övriga valutor. I skattningarna av "täckning i procent" anges för varje kategori täckningen som andel av det totala emissionsbeloppet, som i idealfallet skall anges under respektive rubrik enligt rapporteringsanvisningarna. Dessutom anger NCB i förekommande fall förändringar i täckningen som föranletts av EMU.

>Plats för tabell>

STS = kortfristiga värdepapper andra än aktier

LTS = långfristiga värdepapper andra än aktier

QUS = noterade aktier

Tillägg 2

RAPPORTFORMULÄR

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA XX

RAPPORTERINGSSTANDARD FÖR DET ELEKTRONISKA UTBYTET AV STATISTISKA UPPGIFTER

MONETÄRA FINANSINSTITUTS RÄNTESATSER

NYCKELFAMILJBETECKNING: ECB_MIR1

1. Målsättning

Den 20 december 2001 godkände Europeiska centralbankens (ECB) råd förordningen ECB/2001/18 om statistik över räntesatser tillämpade av monetära finansinstitut på inlåning och lån gentemot hushåll och icke-finansiella företag(1). Denna förordning trädde i kraft den 31 januari 2002.

Monetära finansinstituts (MFI) räntor (härefter "MIR") utgör den slutliga länken i penningpolitikens transmissionsmekanism till följd av ändringar i de officiella räntorna och är därför ett nödvändigt villkor för att den monetära utvecklingen i EMU-medlemsländerna skall kunna analyseras på tillförlitligt sätt. Samtidigt behövs information om ränteutvecklingen för att det Europeiska centralbankssystemet (ECBS) skall kunna bidra till att berörda myndigheter på ett smidigt sätt kan genomföra sin policy för tillsynen över kreditinstituten och det finansiella systemets stabilitet.

Mot denna bakgrund ges i denna bilaga instruktionerna om rapporteringen för de nationella centralbankerna (NCB) avseende överföringen av MIR-statistiken till ECB.

2. Sammanställning av mir-statistiken

För en regelbunden produktion av MIR-statistik rapporterar NCB aggregerad nationell månadsstatistik avseende utestående belopp och nya avtal såsom framgår av tilläggen 1 och 2 av bilaga II till förordningen ECB/2001/18(2).

3. Överföringsstandard

Uppgifterna överförs från NCB till ECB via telekommunikationsnätet "ESCB-Net" med användning av "GESMES/CB"-formatet för meddelanden. Detta krav utesluter dock inte att några andra sätt används för att överföra statistisk information till ECB som en reservlösning man kommit överens om.

4. Elektronisk överföring av MIR-statistik - nyckelfamiljbeteckning: ECB_MIR1

MIR-statistiken är en statistik som hänför sig till de räntesatser som av hemmahörande kreditinstitut och andra institut för euro-denominerad inlåning och utlåning gentemot hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i EMU-medlemsstater. Nyckelfamiljen ECB_MIR1 har utformats för att så långt som möjligt utnyttja de kodlistor och kodvärden som redan definierats i ECB:s strukturella definitioner. Det har ändå varit nödvändigt att i vissa fall ta in nya koder i befintliga listor och att lägga till nya kodlistor för dimensionerna "beloppskategori" och "kategori av MIR-uppgift".

4.1. Dimensioner

Följande tabell beskriver de dimensioner som framgår av i nyckelfamiljen ECB_MIR1. För MIR-statistiken särskiljs tio dimensioner som är väsentliga för att identifiera tidsserierna.

TABELL 1

Dimensioner definierade i nyckelfamiljstrukturen ECB_MIR1

>Plats för tabell>

Värdet för var och en av de tio dimensionerna hämtas från motsvarande kodlistor. Enligt föregående tabell hämtas t.ex. värdet för dimensionen REF_AREA (referensområde) från kodlistan CL_AREA_EE. Nedan följer en beskrivning av dimensionerna i nyckelfamiljen ECB_MIR1, i samma ordning som de förekommer i serienyckeln.

Dimension nr 1: Frekvens (FREQ; längd: ett tecken)

Denna dimension anger den rapporterade tidsseriens frekvens. Det kodvärde som används i nyckelfamiljen ECB_MIR1 är "M" för månadsuppgifter och hämtas från kodlistan CL_FREQ.

Dimension nr 2: Referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension avser det land där den rapporterande instituttionen har sin hemvist. Motsvarande kodlista CL_AREA_EE innefattar den sedvanliga ISO landsförteckningen. Den undergrupp av kodvärden som används i nyckelfamiljen ECB_MIR1 motsvarar de 15 medlemsstaterna i europeiska unionen (EU).

Dimension nr 3: Balansräkningens uppdelning efter referenssektor (BS_REP_SECTOR; längd: ett tecken)

Denna dimension motsvarar uppdelningen av den rapporterande sektorn (MFI) och hänför sig till kodlistan CL_BS_REP_SECTOR. MIR-statistiken avser sådana räntor som tillämpas av hemmahöriga kreditinstitut och andra institutioner som bedriver inlåning från och lånar ut till hushåll och icke-finansiella företag. Det nya kodvärdet "B" hänför sig därför till samtliga MFI med undantag av penningmarknadsfonder och NCB.

Dimension nr 4: Balansräkningspost (BS_ITEM; längd: tre tecken)

Denna dimension motsvarar en förteckning över de balansräkningsposter som definierats i ECB:s förordning (EG) nr 2002/13 av den 22 november 2001 avseende den konsoliderade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut(3), i dess nya lydelse enligt förordning ECB/2002/8(4) och värdena hänför sig till kodlistan CL_BS_ITEM. Endast en undergrupp av kodvärden från denna lista används i nyckelfamiljen ECB_MIR1, eftersom MIR-statistiken endast täcker uppgifter som avser räntor tillämpade av hemmahöriga kreditinstitut och andra institut, för inlåning och lån gentemot hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i EMU-medlemsstaterna.

Även om MIR-statistikens instrumentkategorier i stort sett följer MFI-balansräkningens uppdelning behövs i vissa avseenden ytterligare detaljer, nämligen att särskilja checkräkningskrediter inom kategorierna av lån. Av denna anledning har koder som hänför sig till lån med undantag av checkräkningskrediter lagts till.

Dimension nr 5: Ursprunglig löptid/uppsägningstid/första räntebindningperioden (MATURITY_ORIG; längd: ett tecken)

Denna dimension anger inlåningens och lånens uppdelning på ursprunglig löptid eller uppsägningsperiod. Därutöver avser denna dimension vad gäller MIR-statistik för nya lån den ursprungliga bindningsperioden. Den i detta sammanhang gällande kodlistan CL_MATURITY_ORIG har vidgats till att även täcka perioder (1) över fem och upp till tio år samt (2) över tio år.

Dimension nr 6: Kategori av MIR-uppgift (DATA_TYPE_MIR; längd: ett tecken)

Denna dimension anger distinktionen mellan å ena sidan MIR-statistik som avser räntor ("R" för överenskommen räntesats på årlig basis eller exakt definierad effektiv räntesats och "C" för årlig procentsats ) och å andra sidan den som avser volymen av nya transaktioner eller utestående belopp ("B"). Kodlistan CL_DATA_TYPE_MIR har skapats för MIR-statistiken.

Dimension nr 7: Beloppskategori (AMOUNT_CAT; längd: ett tecken)

För nya lån till icke-finansiella företag beskriver denna dimension beloppskategorin ("0" för lån upp till och inbegripet en miljon euro; "1" för lån över en miljon euro). I samtliga övriga fall får denna dimension värdet "A" för det totala beloppet. Den härmed sammanhängande kodlistan CL_AMOUNT_CAT har skapats för MIR-statistiken.

Dimension nr 8: Motpartssektor i balansräkningen (BS_COUNT_SECTOR; längd: fyra tecken)

Denna dimension avser sektoruppdelningen av motposter till balansräkningsposter och hänför sig till kodlistan CL_BS_COUNT_SECTOR. MIR-statistiken använder endast en undergrupp av värden från denna kodlista, eftersom den hänför sig endast till räntor tillämpade gentemot hushåll och icke-finansiella företag.

Dimension nr 9: Transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)

Denna dimension anger den valuta i vilken inlåning och lån är denominerade. För EMU-medlemsstater avser MIR-statistiken inlåning och utlåning denominerade i euro. Denna dimension använder en undergrupp av värden ur kodlista CL_CURRENCY.

Dimension nr 10: Täckning ränteverksamhet (IR_BUS_BUS_COV; längd: ett tecken)

Denna dimension beskriver om MIR-statistiken avser utestående belopp ("O") eller nya avtal ("N") och har anknytning till kodlista CL_IR_BUS_COV.

4.2. Attribut

Utöver de tio dimensioner som definierar serienyckeln finns det en uppsättning attribut som ger ytterligare kvalitativ information på olika nivåer av tidsserierna.

TABELL 2

Kodade och okodade attribut fastställda för MIR-statistikens nyckelfamilj (ECB_MIR1)

>Plats för tabell>

Dessutom kännetecknas var och en av dessa attribut av några tekniska egenskaper, som listas i följande tabell.

TABELL 3

NCB:s rapportering till ECB:

För nyckelfamiljen ECB_MIR1 gemensamma attribut

>Plats för tabell>

I följande beskrivning av varje attribut ingår där så är tillämpligt referenskodlistan (anges med versaler som CL_SV*).

4.2.1. Attribut på syskonnivå

Obligatoriska:

- TITLE_COMPL (titeltillägg) (okodat): detta attribut fastställs, förvaras och distribueras av ECB (på engelska med en maximum längd av 1050 tecken). Om en NCB skulle önska modifiering kan en revidering göras efter samråd med ECB. Denna revidering skall dock göras av ECB.

- UNIT (enhet) (kodlista: CL_UNIT): detta attribut anger måttenheten av de rapporterade uppgifterna. För räntor är enheten ett årligt procenttal (UNIT = "PCPA"). De begärda uppgifterna om verksamhetsvolymen rapporteras av EMU-medlemsstaterna i euro (UNIT = "EUR"). Dessa attribut fastställs av ECB.

- UNIT_MULT (enhetsmultiplikator) (kodlista: CL_UNIT_MULT): för räntor kommer enhetsmultiplikatorn att ges värdet noll (UNIT_MULT = 0), eftersom dessa uppgifter kommer att lämnas som procenttal (resultat av en multiplikation med 100). För uppgifter om verksamhetsvolymen ger detta attribut information om serien uttrycks i miljoner (UNIT_MULT = "6"), miljarder (UNIT_MULT = "9") osv. NCB rapporterar uppgifter avseende ny verksamhet och utestående belopp i miljoner och ECB sätter värdet till 6 (UNIT_MULT = "6").

- DECIMALS (decimaler) (kodlista: CL_DECIMALS): detta attribut anger antalet decimaler som gäller för observationernas värden. NCB:s rapporterar MFI:s räntor med fyra decimaler (DECIMALS = "4"). Observationsvärdena för verksamhetsvolymer kommer att överföras utan decimaler (DECIMALS = "0"). ECB kommer att sätta de lämpliga värdena för detta attribut.

Villkorliga:

- NAT_TITLE (nationell titel) (okodat): NCB kan använda detta attribut för att lämna en exakt beskrivning och övriga tilläggs- eller förtydligande information på det nationella språket (text maximalt 350 tecken). Även om användningen av versaler och gemener inte vållar några problem behöver överföringen av tecken med accent och större alfanumeriska symboler testas innan de kan tas i reguljärt bruk.

- COVERAGE (täckning) (okodat): detta attribut används för en detaljerad strukturerad skriftlig förklaring (text maximalt 350 tecken) avseende

- täckningen av den rapporterande populationen (räkning/urval/kombination av dessa),vid urval:

- stratifieringskriterierna,

- urvalsproceduren (lika sannolikhet/sannolikheten i förhållande till storleken/urval av de största institutionerna).

NCB rapporterar dessa egenskaper av de rapporterade tidsserierna vid första överföringstillfället. I följande överföringar uppdateras denna information endast när en betydelseful ändring sker i de metoder som tillämpas.

- COMPILATION (sammanställning) (okodat): detta attribut kan användas för ytterligare detaljerade skriftliga förklaringar (text maximalt 1050 tecken) av sammanställningsmetoder, viktning, statistiska procedurer etc.

4.2.2. Attribut på tidsserienivå

Obligatoriska:

- COLLECTION (insamling) (kodlista: CL_COLLECTION): detta attribut ger en förklaring av den tidpunkt när observationerna insamlas (t.ex. början, mitten eller slutet av en period). Det anger också om uppgifterna utgör genomsnitt över en månadsperiod eller avser observationer vid slutet av månaden. Om inte NCB:s nämner något annat fastställer ECB "insamlings"-attributet som normalfall till "E" ( = slutet av perioden) vad avser MIR-statistik över utestående belopp, och till "A" ( = genomsnittet av observationerna under hela perioden) för MIR-statistik över ny verksamhet.

- AVAILABILITY (tillgänglighet) (kodlista: CL_AVAILABILITY): detta attribut anger till vilka institutioner uppgifterna kan tillhandahållas. Vad gäller MIR-statistiken på nationell och euroområdesnivå kommer detta attribut att fastställas i enlighet med en harmoniserad struktur. När det är nödvändigt att specialbehandla specifika observationer kan attributet för "observationskonfidentialitet" användas (se nedan).

Villkorliga

- DOM_SER_IDS (inhemsk serie-ID) (okodat): detta attribut gör det möjligt att hänvisa till den kod som används i nationella databaser för att identifiera motsvarande serier (det är också möjligt att specificera formler som bygger på nationella referenskoder). Detta attribut (text maximalt 70 tecken) kan när som helst fastställas och ändras av en rapporterande NCB.

- BREAKS (brott i serie) (okodat): detta attribut ger en beskrivning (text maximalt 350 tecken) av avbrott och större förändringar i tiden när det gäller insamling, rapporteringens täckning och sammanställningen av serierna. När det förekommer brott i serie är det önskvärt att en förklaring ges i vilken utsträckning gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara.

4.2.3. Attribut på observationsnivå

Obligatoriska:

- OBS_STATUS(5) (observationsstatus) (kodlista: CL_OBS_STATUS): NCB rapporterar ett observationsstatusvärde som bifogas varje överförd observation.Detta attribut är obligatoriskt och måste lämnas vid varje uppgiftsöverföring av varje individuell observation. När NCB reviderar värdet för dettta attribut överförs på nytt såväl observationsvärdet (även om det är oförändrat) som den nya observationsstatusflaggan.

- Följande lista beskriver de förväntade värdena (enligt en överenskommen ordningsföljd) för dessa attribut för användning i MIR-statistik:

"A" = normalt värde,

"B" = värde vid brott,

"M"= uppgifter saknas ( för icke-relevanta uppgifter, t.ex. när en kategori av instrument inte tillämpas på nationell nivå)(6), samt

"P" = provisoriskt värde(7).

Villkorliga:

- OBS_CONF(8) (observationskonfidentialitet) (kodlista: CL_OBS_CONF): om en NCB vill ge en eller flera specifika observationer en särskild konfidentialitets-status kan den använda attributet "observationskonfidentialitet". Ett värde av detta attribut kan (om det förekommer) av avsändaren modifieras vid överföringen av uppgiften. När detta attribut inte används förutsätts att inga restriktioner avseende konfidentialiten (OBS_CONF = "F" (fri)) föreligger.

- OBS_PRE_BREAK(9) (observationsvärde före avbrott) (okodat): detta attribut innehåller observationsvärdet före avbrott, vilket liksom observationen är ett numeriskt fält. Det lämnas när avbrott förekommer i en serie (och observationsstatusen sätts till "B").

- OBS_COM (observationskommentar) (okodat): detta attribut kan användas för att ge textkommentar (text maximalt 350 tecken) på observationsnivå (t.ex. för att beskriva den skattning eller det antagande som gjorts för en viss observation p g a att uppgifter saknas, med en förklaring av anledningen till en möjligen onormal observation eller för att ge detaljer om en ändring i den rapporterade tidsserien).

Den första reguljära överföringen enligt förordning ECB/2001/18 börjar med månadsstatistik för januari 2003 och skall ske senast den 27 februari 2003.

I denna förordning har två övergångsprocedurer förutsetts fram till och med månaden december 2003. Den första avser den aggregerade nationella månadsstatistiken över nya avta och utestående belopp, vilka får rapporteras till ECB med ett förskjutning på två extra bankdagar från stängningsdags den 19:e bankdagen efter referensmånadens slut. För det andra får den aggregerade nationella månadsstatistiken över utestående belopp som ett alternativ rapporteras till ECB endast en gång per kvartal, med en förskjutning på två extra bankdagar från stängningsdags den 19:e bankdagen efter kvartalsskiftet.

NCB meddelar ECB om de vill tillämpa dessa tillfälliga procedurer.

5. Revideringspolicy

NCB kan behöva revidera den föregående referensmånadens värde (ordinarie revideringar). Revideringar till följd av t.ex. misstag, omklassificeringar, förbättrade rapporteringsprocedurer etc. tillämpade på uppgifter före den föregående referensmånaden (särskilda revideringar)(10) kan också förekomma.

Följande allmänna principer tillämpas:

- ECB:s förordning (EG) nr 2001/18 kräver att korrekta uppgifter rapporteras inom den föreskrivna tidpunkten. Följaktligen skall NCB inte systematiskt behöva revidera uppgifterna för den period före den föregående referensmånaden (särskilda revideringar). Skulle detta inträffa kommer ECB att begära en skriftlig förklaring.

- Närhelst betydande revideringar görs skall de åtföljas av skriftliga förklaringar.

- Vid överföring av reviderade uppgifter tar NCB hänsyn till den fastställda tidsramen för reguljär rapportering av MIR-statistik. Särskilda revideringar skall rapporteras utanför de månatliga produktionsperioderna.

6. Listor över serier och kodlistor

ECB upprätthåller och distribuerar till NCB listor över/tabeller med de MIR-tidsserier som skall förmedlas i enlighet med denna bilaga samt kodlistor som avser nyckelfamiljen ECB_MIR1. ECB kommer att i vederbörlig ordning upprätthålla och till NCB distribuera listor/tabeller som beskriver de statistiska serier som kommer att återlämnas till NCB.

(1) EGT L 10, 12.1.2002, s. 24.

(2) För att hjälpa NCB med insamlingen och sammanställningen av den statistiska information som skall överföras till ECB i enlighet med ECB:s förordning (EG) nr 2001/18 utarbetas för närvarande anvisningar. Dessa anvisningar syftar till att säkra att de statistiska kraven i förordningen uppfattas på ett tydligt och konsistent sätt.

(3) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(4) EGT L 330, 6.12.2002, s. 29.

(5) De fyra föremålen observationsvärde samt OBS_STATUS, OBS_CONF och OBS_PRE_BREAK behandlas som en enhet. Detta betyder att NCB måste sända all kompletterande information för en observation. (När attribut inte rapporteras blir deras tidigare värden ersatta av normalvärden).

(6) När en tidsserie (eller en del av den), beroende på lokal marknadspraxis eller den legala strukturen inte är relevant (den underliggande företeelsen förekommer inte) rapporteras ett saknat värde ("-") med observationsstatus "M". En observation som saknas skall aldrig rapporteras som "noll", eftersom noll är ett normalt numeriskt värde som anger en exakt ränta eller en verksamhetsvolym till beloppet noll.

(7) Dessa observationer antar definitiva värden (observationsstatus "A") i en senare fas. De nya reviderade värdena ersätter automatiskt de tidigare provisoriska värdena.

(8) Se fotnot 6.

(9) Se fotnot 6.

(10) Definieras som revideringar tillämpade på värden som avser en period före den månad som föregår den aktuella referensmånaden.

BILAGA XXI

BANKERNAS SLUTKUNDSRÄNTOR I MONETÄRA UNIONEN

Inlåningsräntor

Blad 1: Inlåning över natten

Blad 2/3: Inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år

Blad 2: Inlåning med överenskommen löptid upp till 1 år

Blad 3: Inlåning med överenskommen löptid över 1 och upp till 2 år

Blad 4: Inlåning med överenskommen löptid över 2 år

Blad 5: Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader

Blad 6: Inlåning med uppsägningstid över 3 månader

Utlåningsräntor

Blad 13: Utlåning till företag upp till 1 år

Blad 14: Utlåning till företag över 1 år

Blad 15/16: Konsumtionskrediter till hushåll

Blad 15: Konsumtionskrediter till hushåll upp till 1 år

Blad 16: Konsumtionskrediter till hushåll över 1 år

Blad 17/18: Bostadslån till hushåll

Blad 17: Bostadslån till hushåll till fast ränta

Blad 18: Bostadslån till hushåll till rörlig ränta

De nationella komponenterna definieras i kommentarerna.

Tillägg: Rapporteringsstandarder för det elektroniska utbytet av statistik

KRAV AVSEENDE SLUTKUNDSRÄNTOR I MONETÄRA UNIONEN

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tabell 1 och Tabell 2 specificerar kraven i den kortsiktiga ansatsen för bankernas slutkundsräntor i monetära unionen.

KOMMENTARER EFTER INSTRUMENT OCH LAND

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tillägg

RAPPORTERINGSNORMER FÖR DET ELEKTRONISKA UTBYTET AV STATISTISKA UPPGIFTER

NYCKELFAMILJ: ECB_RIR2

1. Nyckelfamiljen för räntestatistiken samt kodlistor

Nyckelfamiljen (key family) för räntestatistiken avser Europeiska centralbankens (ECB:s) statistik över slutkundsräntorna på in- och utlåning inom sektorn "monetära finansinstitut" (MFI-sektorn). Enligt den överenskomna kortfristiga strategin beräknas ett antal särskilt utvalda representativa kompositer av in- och utlåningsräntor på euroområdesnivå utifrån statistisk information som för närvarande är tillgänglig för de nationella centralbankerna (NCB). Uppgifter om dessa räntor rapporteras till ECB.

När det gäller inlåningsräntor krävs en begränsad månatlig uppdelning efter instrument och löptid, bland annat i kategorierna (1) inlåning över natten, (2) inlåning med överenskommen löptid och (3) inlåning med uppsägningstid.

När det gäller utlåningsräntor krävs en månatlig uppdelning efter "lånekategori" (dvs. lån till företag, konsumentkredit till hushåll och bostadslån), efter löptid och efter fast eller rörlig ränta (för bostadslån).

De dimensioner och attribut som används i nyckelfamiljen för statistiken över slutkundsräntor beskrivs nedan.

För ränteuppgifterna har tio dimensioner specificerats som nödvändiga för identifiering av de tidsserier som skall rapporteras:

>Plats för tabell>

För var och en av de tio statistiska dimensionerna hämtas värdena i en motsvarande kodlista. Enligt tabellen ovan hämtas exempelvis värdena för dimensionen BS_ITEM (BSI) i kodlistan CL_BS_ITEM. En följd av relevanta dimensionsvärden utgör en tidsseries namn (nyckel).

Dimensionerna i nyckelfamiljen för räntestatistiken beskrivs nedan i samma ordning som de uppträder i nyckeln.

1.1. Dimension nr 1: frekvens (FREQ; längd: ett tecken)

Denna dimension anger frekvensen för den rapporterade serien. Kodlistan är CL_FREQ. Enligt den kortsiktiga strategin finns bara månatliga räntor (frekvens = "M") bland de slutkundsräntor som NCB skall rapportera till ECB(1).

1.2. Dimension nr 2: referensområde (REF_AREA; längd: två tecken)

Denna dimension anger i vilket land de rapporterande instituten (monetära finansinstitut) har hemvist. Kodlistan här är CL_AREA_EE. Bara vissa av värdena i den listan används för att bestämma referensområdet för räntestatistikens nyckelfamilj eftersom de rapporterande länderna är de 15 medlemsstaterna i Europeiska unionen.

1.3. Dimension nr 3: uppdelning av balansräkningens referenssektor (BS_REP_SECTOR; längd: ett tecken)

Denna dimension anger uppdelningen av den rapporterande sektorn (MFI-sektorn) och är knuten till kodlistan CL_BS_REP_SECTOR. För räntestatistiken används bara koden "A" (dvs. "andra monetära finansinstitut").

1.4. Dimension nr 4: balansräkningspost (BS_ITEM; längd: tre tecken)

Denna dimension anger poster i balansräkningen enligt definitionerna i förordning ECB/2001/13 och är knuten till kodlistan CL_BS_ITEM.

Bara vissa av värdena i kodlistan används för räntestatistiken eftersom det enligt den kortsiktiga strategin endast krävs uppgifter om räntor på inlåning i euro (över natten, med överenskommen löptid och med uppsägningstid) och om räntor på utlåning (i alla valutor).

1.5. Dimension nr 5: ursprunglig löptid (MATURITY_ORIG; längd: ett tecken)

Denna dimension anger BSI:s (ursprungliga) löptid och är knuten till kodlistan CL_MATURITY_ORIG. Dimensionen och dess värden har utformats med ledning av de särskilda kraven för räntestatistiken(2).

1.6. Dimension nr 6: sektor för balanspostens motpost (BS_COUNT_SECTOR; längd: fyra tecken)

Denna dimension anger sektortillhörigheten för motposten till BSI och är knuten till kodlistan CL_BS_COUNT_SECTOR. För räntestatistiken behövs bara vissa av värdena i den kodlista som används för BSI-nyckelfamiljen. På skuldsidan krävs ingen uppdelning efter sektor. På tillgångssidan görs en uppdelning mellan sektorn "hushåll" (varvid konsumentkrediter och bostadslån redovisas separat) och sektorn "företag".

1.7. Dimension nr 7: transaktionsvaluta (CURRENCY_TRANS; längd: tre tecken)

Denna dimension anger i vilken valuta BSI är uttryckt. Kodlistan är CL_CURRENCY. För räntestatistiken används bara vissa av värdena i listan. Inlåningsräntor (euro) rapporteras med värdet "EUR" och utlåningsräntor (alla valutor) rapporteras med värdet "Z01".

1.8. Dimension nr 8: verksamhetstäckning (IR_BUS_COV; längd: ett tecken)

Denna dimension anger typen av täckning för den rapporterade serien. Kodlistan är CL_IR_BUS_COV. Två olika värden har bestämts: om räntan avser det utestående beloppet av instrumentet på marknaden anges "O" och om räntan avser beloppet av nyutlåning anges "N".

1.9. Dimension nr 9: räntetyp (fast/rörlig) (IR_FV_TYPE; längd: ett tecken)

Denna dimension anger typen av ränta (dvs. fast, rörlig etc.). Värdena hämtas i kodlistan CL_IR_FV_TYPE. Fyra olika värden har bestämts: "F" för fast ränta, "V" för rörlig ränta, "P" för en kombination av fast och rörlig ränta och "Z" för ospecificerat. Denna dimension behövs bara för räntor på lån. Enligt den kortsiktiga strategin beaktas inga kombinationer av fast och rörlig ränta, och således används i nuläget bara värdena "F", "V" och "Z".

Om balansposten är ospecificerad med avseende på det underliggande instrumentet (t.ex. "Nyutlåning till företag med löptid upp till ett år"), rapporteras värdet "Z" för räntetyp. Värdet "Z" används också för inlåningsräntor.

1.10. Dimension nr 10: särskilt suffix för räntestatistiken (RIR_SUFFIX; längd: ett tecken)

Denna dimension anger typen av uppgifter (ränta, variationskoefficient osv.). Nyckelfamiljen för räntor på slutkundsnivå (RIR) gör det möjligt att databasen över slutkundsräntor även omfattar en del tilläggsinformation som har direkt anknytning till tidsserierna men som inte uttrycks i termer av räntesatser. Dimensionens värden hämtas i kodlistan CL_RIR_SUFFIX. Hittills har fem olika värden bestämts: "R" för räntor(3), "S" för skillnader mellan in- och utlåningsräntor (spreads), "M" för skillnader mellan basräntor och slutkundsräntor (margins), "V" för variationskoefficienter och "K" för viktigare nationella räntor(4). Här bör det nämnas att NCB rapporterar endast "räntor" och "viktigare nationella räntor" till ECB, medan ECB själv beräknar och tillkännager ränteskillnaderna och variationskoefficienterna.

2. Attributen

Attributen ger kvalitativ information om de tidsserier och uppgifter som utbyts. I tabellen nedan redovisas de attribut som används för nyckelfamiljen i RIR. I första kolumnen anges tilldelningsnivån för varje attribut, i andra och tredje kolumnen anges minnesstödet för det respektive egentliga namnet på begreppet, och i den fjärde och femte kolumnen anges vilken kodlista som hör samman med varje begrepp (först ett minnesstöd och sedan kodlistans namn).

Nyckelfamiljen för statistiken över slutkundsräntor (ECB_RIR2): Kodade och okodade attribut

>Plats för tabell>

Därutöver kännetecknas varje attribut av vissa tekniska egenskaper, vilka redovisas i följande tabell:

>Plats för tabell>

M: Obligatorisk; C: Villkorlig

Nedan återfinns en beskrivning av varje attribut med uppgifter om motsvarande kodlista (enbart versaler, i formen CL_SV*) där sådan finns och om den maximala längden för varje attributvärde.

2.1. Attribut på syskonnivå

Obligatoriska

- TITLE_COMPL (titel) (okodat): seriens attribut kommer att anges, lagras och tillkännages av ECB (på engelska och med högst 1050 tecken). Om en NCB vill göra en ändring, kan en revidering göras efter samråd med ECB. Det är ECB som verkställer ändringen.

- UNIT (enhet) (kodlista: CL_UNIT): detta attribut anger måttenheten för de rapporterade uppgifterna. För räntor är måttenheten "procent per år" ("PC"). Attributets värde anges av ECB.

- UNIT_MULT (enhetsmultiplikator) (kodlista: CL_UNIT_MULT): eftersom de rapporterade uppgifterna är procenttal (resultatet av multiplikation med 100) anges värdet för enhetsmultiplikatorn till "0". Attributets värde anges av ECB.

- DECIMALS (decimaler) (kodlista: CL_DECIMALS): detta attribut anger antalet decimaler i observationsvärdena. Samtliga nationella centralbanker kommer att rapportera uppgifter med två decimaler. ECB kommer således att ange attributets värde till "2" för samtliga serier.

Villkorliga

- COMPILATION (sammanställning) (okodat): detta attribut utgörs av en detaljerad beskrivning i textform av de sammanställningsmetoder som används (högst 1050 tecken). Det har visat sig att NCB har valt väsentligt olika sammanställningsmetoder (ett enda värde; vägt medelvärde med avseende på stockar, transaktioner eller bankstorlek; eller enkelt medelvärde). Skillnader i sammanställningsmetoder kan godtas om metodvalet är relevant på nationell nivå och redovisas för användarna så att missförstånd undviks.

- Dessutom anger de nationella centralbankerna där det är relevant typen av ränta och på ränteuppgifternas standardkvalitet:

räntetyp = "effektiv" eller "nominell"

- Uppgiften om typ av ränta anger om räntan är nominell ("N") eller effektiv ("E").

räntesatsens standardkvalitet = "exakt ränta","näraliggande ränta"(proxy) eller "ingen näraliggande ränta"

- Uppgiften om räntesatsens standardkvalitet anger kvaliteten på de rapporterade uppgifterna. De nationella centralbankerna uppmanas att rapportera räntor som är "representativa" för kategorier i MFI-sektorns balansräkning och som så väl som möjligt stämmer överens med de definitioner som överenskommits inom ramen för "layered approach". Om en serie exakt motsvarar definitionen, rapporterar den nationella centralbanken en "exakt ränta". Om ett instrument finns i en medlemsstat men ingen ränta betalas på det, är den "exakta räntan" lika med noll. Om motsvarande serier saknas bör en "näraliggande ränta" användas. Om instrumentet i fråga inte finns i den berörda medlemsstaten, rapporteras "ingen näraliggande ränta".

De nationella centralbankerna förser vid första överföringstillfället ECB med information om de rapporterade tidsseriernas egenskaper i fråga om typ och standardkvalitet. Därefter uppdateras denna information endast i samband med relevanta förändringar av dessa egenskaper (eller av den allmänna metod som används).

COVERAGE (institutionell täckning) (okodat): institutionell täckning anger hur NCB samlar in informationen om räntor (text; längd högst 350 tecken). Täckningen kan avse antingen alla "övriga MFI", ett slumpmässigt urval av MFI eller ett litet urval av representativa MFI. Attributets värde anges av NCB och kan ändras när som helst.

- TITLE (titel) (okodat): detta serieattribut tillåter högst 70 tecken. Med hänsyn till att utrymmet är begränsat används titeltillägget istället för det obligatoriska attributet. Titelattributet kan användas för att göra korta titlar och skall fastställas och tillkännages av ECB.

- NAT_TITLE (titel på nationellt språk) (okodat): titeln på nationellt språk kan användas av NCB för att ge en exakt beskrivning och andra kompletterande eller specificerande uppgifter på sitt nationella språk (längd högst 350 tecken). Attributet kan när som helst fastställas och ändras av den NCB. Användning av versaler och gemener vållar inga problem. Däremot måste prov genomföras innan accentuerade tecken och alfanumeriska symboler i utökade teckenuppsättningar kan användas regelbundet.

2.2. Attribut på tidsserienivå

Obligatoriska

- AVAILABILITY (tillgånglighet) (kodlista: CL_AVAILABILITY): detta attribut anger till vilka institutioner uppgifterna kan utlämnas. Värdena hämtas i kodlistan CL_AVAILABILITY och kommer att anges av ECB. Om det behövs särskild behandling av en viss observation, kan attributet "Observationskonfidentialitet" (se nedan) användas.

- COLLECTION (insamlingsindikator) (kodlista: CL_COLLECTION): detta attribut ger information om när observationerna samlas in (t.ex. i början, i mitten eller i slutet av perioden) eller information om huruvida uppgifterna är medelvärden, högsta eller lägsta värdena under perioden osv. Attributets värden hämtas i kodlistan CL_COLLECTION. Värdet för RIR-serier anges av ECB till "medelvärde" (COLLECTION = "A") såvida inte den berörda NCB uppger något annat(5). De nationella centralbankerna kan inte ändra detta attribut.

Villkorliga

- DOM_SERIES_IDS (inhemskt serie-ID) (okodat): detta attribut medger hänvisning till den kod som används i nationella databaser för den berörda serien (dessutom kan formler som använder nationella referenskoder specificeras). Detta attribut kan när som helst anges och ändras av en rapporterande NCB (längd högst 70 tecken).

- BREAKS (brott i serie) (okodat): en beskrivning av brott och större förändringar i fråga om seriens insamling, täckning och sammanställning. Vid brott i serie måste det anges i vilken mån gamla och nya uppgifter kan betraktas som jämförbara (längd högst 350 tecken)(6). Attributet kan när som helst anges och ändras av NCB.

2.3. Attribut på observationsnivå

Obligatoriska

- OBS_STATUS(7) (observationsstatus) (kodlista: CL_OBS_STATUS): NCB anger ett observationsstatusvärde för varje observation den rapporterar. Detta attribut är obligatoriskt och måste redovisas vid varje dataöverföringstillfälle för varje enskild observation. När en NCB reviderar detta attributs värde rapporterar den både observationsvärdet (även om det är oförändrat) och den nya observationsstatusflaggan.

I listan nedan anges vilka värden för detta attribut som väntas förekomma i dataöverföringen från NCB (enligt den överenskomna hierarkin).

"A" = normalt värde

"B" = avbrottsvärde

"M" = uppgifter saknas (för ej tillämpliga uppgiftskategorier)

"L" = uppgifter finns men samlas inte in

"H" = uppgifter saknas på grund av helg

"E" = skattat värde

"P" = provisoriskt värde (detta attributvärde kan i synnerhet användas vid rapportering av den senaste uppdateringen då denna är provisorisk).

Om NCB inte kan avgöra varför ett visst värde saknas eller inte kan hantera samtliga värden i kodlistan CL_OBS_STATUS (och således inte kan välja mellan "H", "L" och "M" som attributvärde), används värdet "M".

Om två egenskaper enligt ovan är tillämpliga på en observation, rapporteras den viktigaste. Om en observation exempelvis är både ett avbrottsvärde och resultatet av en skattning, ges företräde åt egenskapen "avbrott", och flaggan "B" används.

Villkorliga

- OBS_COM (observationskommentar) (okodat): detta attribut kan användas för att lämna kommentarer i textform på observationsnivå (t.ex. förklara observationer som kan förefalla abnorma eller beskriva förändringar i den rapporterade tidsserien). Attributet kan när som helst anges eller revideras av en rapporterande NCB (längd högst 350 tecken).

En observationskommentar lämnas alltid då observationsstatusflaggan har värdet "B", dvs. då ett avbrott har skett i tidsserien. I dessa fall behövs nämligen informationen i attributet för att man skall kunna notera förändringen i tidsserien och lagra den nödvändiga informationen om den rapporterade seriens förändring över tiden.

- OBS_CONF(8) (observationskonfidentialitet) (kodlista: CL_OBS_CONF): om en NCB vill göra åtskillnad mellan observationer i fråga om konfidentialitetsstatus, kan den använda attributet OBS_CONF. Värdet av detta attribut kan ändras av informationens avsändare vid samma tidpunkt som dataöverföringen.

- OBS_PRE_BREAK(9) (observationsvärde före avbrott) (okodat): detta attribut innehåller värdet före avbrottet. Fältet är numeriskt, liksom observationen själv. Detta värde rapporteras i samband med avbrott i serien (dvs. då observationsstatusen har värdet "B"). Värdet anges av NCB, som när som helst kan ändra det.

3. Informationsutbyte

3.1. Krav på uppgifter

- Det bör framhållas att statistiska uppgifter alltid skall rapporteras i den mån en tidsserie är tillämplig. Om den företeelse som motsvarar en viss serie inte existerar, kan det förekomma att den tidsserien tills vidare inte rapporteras. Dessa krav kan komma att ändras i framtiden.

- Statistikkraven avser bara de tidsserier som inte redan finns tillgängliga i BIS:s (Bank of International Settlements) databas, eftersom ECB kommer att få de serierna från BIS.

3.1.1. Specifika rapporteringskrav

I dessa anvisningar beskrivs en heltäckande ram för rapportering som redan kan genomföras på nationell nivå så att man uppnår teknisk beredskap att påbörja regelbunden rapportering av månatliga uppgifter (och i förekommande fall kvartalsuppgifter) till ECB.

Det är lämpligt att framhålla följande:

- På skuldsidan avser kraven endast räntor på utestående belopp, och på tillgångssidan avser de endast räntor på nya lån. Om det för utlåning saknas en viss tidsserie som uppfyller detta krav, kan man i stället tillämpa den senare definition, dvs. rapportera räntor på utestående lån, som näraliggande den förra.

Tabellerna 1 och 2 i denna bilaga visar de bankräntor på slutkundsnivå för euroområdet som har godkänts efter färdigställandet av den kortfristiga strategin. Kraven i termer av nationella komponenter redovisas i första delen av denna bilaga. Generellt innebär detta krav på rapportering av följande tidsserier:

- räntor på inlåning över natten

- räntor på inlåning med en överenskommen löptid av upp till ett år

- räntor på inlåning med en överenskommen löptid av över ett år och upp till två år

- räntor på inlåning med en överenskommen löptid av över två år

- räntor på inlåning med en uppsägningstid av upp till tre månader

- räntor på inlåning med en uppsägningstid av över tre månader

- räntor på utlåning till företag med en löptid av upp till ett år

- räntor på utlåning till företag med en löptid av över ett år

- (alternativt räntor på utlåning till företag, utan uppdelning efter löptid)

- räntor på konsumentkredit till hushåll med en löptid av upp till ett år

- räntor på konsumentkredit till hushåll med en löptid av över ett år

- (alternativt räntor på konsumentkredit till hushåll, utan uppdelning efter löptid)

- räntor på bostadslån till hushåll med fast ränta

- räntor på bostadslån till hushåll med rörlig ränta

- (alternativt räntor på bostadslån till hushåll, utan uppdelning efter räntetyp).

3.2. Rapporteringsstart och täckning i fråga om historiska uppgifter

De EU-medlemsstater som ingår i euroområdet förväntas lämna historiska månadsuppgifter från och med senast januari 1990 för den månatliga statistiken över euroområdets slutkundsräntor, omfattande de ovan uppräknade räntorna.

För övriga tidsserier kommer specifika krav avseende rapporteringsstart och täckning i fråga om historiska serier att fastställas vid en senare tidpunkt.

4. Listor över serier och kodlistor

ECB sammanställer och uppdaterar tabeller över tidsserier och kodlistor för räntestatistiken och distribuerar dessa tabeller till NCB.

(1) Kravet på uppgifter om den utestående lånestocken med uppdelning efter sektor (som används för viktning) och om utlåningsräntorna tillgodosågs endast kvartalsvis genom förordning ECB/1998/16 av 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut, EGT L 356, 30.12.1998, s. 7, i dess ändrade lydelse enligt ECB:s förordning ECB/2000/8, EGT L 229, 9.9.2000, s. 34. Den nya förordningen ECB/2001/13 av 22 november angående den konsoliderade balansen för sektorn monetära finansinstitut, EGT L 333, 17.12.2001, s. 1 i ändrad lydelse enligt förordning ECB/2002/8, EGT L 330, 6.12.2002, s. 29 som ersätter förordning ECB/1998/16, kommer att tillhandahålla denna sektorfördelning månadsvis fr.o.m. referensperioden januari 2003.

(2) När det gäller inlåning med överenskommen löptid avser denna dimension den ursprungliga löptiden, och när det gäller inlåning med uppsägningstid avser den uppsägningstiden.

(3) Suffixet "R" avser nationella komponenter eller sådana slutkundsräntor från EU-medlemsstater utanför euroområdet som är jämförbara med euroområdets räntor.

(4) Suffixet "K" avser sådana viktigare nationella räntor som inte är nationella komponenter eller jämförbara EMU-ekvivalenter.

(5) NCB rapporterar skriftligen alla avvikelser i fråga om attributet COLLECTION till lämplig kontaktperson inom ECB.

(6) För mer fullständig rapportering av information kring avbrott finns det dessutom möjlighet att utbyta information om värden före avbrott i ett annat attribut på observationsnivå.

(7) De fyra objekten observationsvärdet samt OBS_STATUS, OBS_CONF och OBS_PRE_BREAK behandlas som en enhet. Detta innebär att NCB måsta rapportera all tilläggsinformation för en observation. (När attributen inte rapporteras blir deras tidigare värden ersatta med normalvärden).

(8) Se fotnot 7.

(9) Se fotnot 7.