EUR-Lex Ingång till EU-rätten

Tillbaka till EUR-Lex förstasida

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

Dokument 32017R2095

Europeiska centralbankens förordning (EU) 2017/2095 av den 3 november 2017 om ändring av förordning (EG) nr 2157/1999 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/2017/34)

EUT L 299, 16.11.2017, s. 22–23 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Dokumentets rättsliga status Gällande

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/2095/oj

16.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 299/22


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2017/2095

av den 3 november 2017

om ändring av förordning (EG) nr 2157/1999 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/2017/34)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 132.3,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 34.3 och 19.1,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (1), särskilt artikel 6.2, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska centralbanken har tillämpat Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4) (2) för att förelägga sanktioner inom ECB:s olika behörighetsområden, bl.a. för att genomföra unionens penningpolitik, för att främja väl fungerande betalningssystem samt för att samla in statistiska uppgifter.

(2)

Enligt Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28) (3) får ECB sanktionera operatörer av systemviktiga betalningssystem (SIPS) om dessa inte följer förordningen.

(3)

Vad gäller övervakning av systemviktiga betalningssystem har erfarenheterna från den första omfattande utvärderingen inom ramen för förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28) visat att vissa ändringar av förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4) behöver göras för att säkerställa att sanktioner kan tillämpas på ett effektivt sätt när gällande regler överträds.

(4)

Framförallt behövs ett förtydligande av definitionen av termen behörig nationell centralbank för att säkerställa överensstämmelse med definitionen av behörig myndighet i förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28). Dessutom bör man förtydliga sammansättningen av den interna oberoende utredningsenheten för att säkerställa att denna på ett oberoende sätt kan utföra sina utredningsuppgifter inom området övervakning av betalningssystem.

(5)

Förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4) bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4) ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med uttrycket ”behörig nationell centralbank” den nationella centralbank i den medlemsstat inom vars jurisdiktion det påstådda åsidosättandet har ägt rum, eller när det gäller åsidosättanden inom ramen för övervakningen av systemviktiga betalningssystem, den centralbank i Eurosystemet som har utsetts till behörig myndighet enligt artikel 2.5 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28) (*1). Övriga använda termer ska tolkas i enlighet med definitionerna i artikel 1 i förordning (EG) nr 2532/98.

(*1)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 av den 3 juli 2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (ECB/2014/28) (EUT L 217, 23.7.2014, s. 16).”"

2.

Artikel 1b.1 ska ersättas med följande:

”1.   För att undersöka huruvida ett förfarandet avseende åsidosättande ska inledas i enlighet med artikel 2 och de befogenheter som framgår av artikel 3 ska utövas, ska ECB inrätta en intern oberoende utredningsenhet (nedan kallad utredningsenhet) som består av utredare som utför sitt utredningsarbete oberoende från direktionen och ECB-rådet, och heller inte deltar i direktionens och ECB-rådets överläggningar. Utredningsenheten ska bestå av utredare med omfattande kunskaper, färdigheter samt erfarenhet.”

3.

I artikel 1b ska följande punkt 1a införas:

”1a.   Vid undersökningar av överträdelser av förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28), får ECB som utredare utse: i) anställda vid ECB eller en nationell centralbank i en medlemsstat, om den nationella centralbanken godtar utnämningen, eller ii) externa experter som agerar utifrån ett giltigt mandat. ECB får inte utse medlemmar i kommittén för marknadsinfrastruktur och betalningar eller anställda vid ECB eller en nationell centralbank i en medlemsstat som varit direkt involverade i verksamheten i den bedömningsgrupp som utförde den initiala granskningen där man upptäckte överträdelsen eller grunderna för att misstänka att en överträdelse skett till utredare.”

4.

I artikel 8 ska följande punkt 3 läggas till:

”3.   Vid överprövningen får ECB-rådet

a)

bekräfta direktionens beslut,

b)

ändra direktionens beslut genom att ändra sanktionsbeloppet och/eller grunderna som medför en överträdelse,

c)

upphäva direktionens beslut.”

5.

I artikel 10 ska följande punkt 4 läggas till:

”4.   Denna artikel ska inte tillämpas på sanktioner som avser överträdelser av ECB:s förordningar och beslut inom området övervakning av systemviktiga betalningssystem.”

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 3 november 2017.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 4.

(2)  Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2157/1999 av den 23 september 1999 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/1999/4) (EGT L 264, 12.10.1999, s. 21).

(3)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 av den 3 juli 2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (ECB/2014/28) (EUT L 217, 23.7.2014, s. 16).


Upp