52003HB0008

Europeiska centralbankens Rekommendation

av den 2 maj 2003

om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta

(ECB/2003/8)

(2003/C 126/06)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5.1 och artikel 34.1 tredje strecksatsen i denna, och

av följande skäl:

(1) För att Europeiska centralbankssystemet (ECBS) skall kunna utföra sina uppgifter behöver det omfattande och tillförlitlig statistik över betalningsbalansen, utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta, som visar de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna i euroområdet. Europeiska centralbankens behov av statistik inom detta område framgår av riktlinje ECB/2003/7 av den 2 maj 2003 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta(1).

(2) Enligt artikel 5.1 första meningen i stadgan skall ECB, med de nationella centralbankernas stöd, antingen från andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna eller direkt från de ekonomiska aktörerna samla in de statistiska uppgifter som behövs för att den skall kunna utföra ECBS uppgifter. Enligt artikel 5.1 andra meningen, skall ECB för detta ändamål samarbeta med gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan, med behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller i tredje land samt med internationella organisationer.

(3) Den information som ECB behöver på områdena betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen får insamlas och/eller sammanställas av andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna. Därför kräver vissa av de uppgifter som skall utföras ett samarbete enligt stadgans artikel 5.1 mellan ECB eller de nationella centralbankerna och sådana behöriga myndigheter. Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter(2) skall medlemsstaterna organisera sig själva på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs.

(4) Då uppgiftslämnarna i enlighet med nationella regler och etablerad praxis rapporterar till andra behöriga nationella myndigheter än de nationella centralbankerna, skall dessa myndigheter och respektive nationell centralbank samarbeta med varandra för att säkerställa att ECB:s statistikkrav uppfylls. På Irland ansvarar Central Statistics Office (CSO), på samma sätt som Ufficio Italiano dei Cambi (UIC) i Italien, för insamling och sammanställning av nödvändig information på områdena betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen. För att säkerställa att nämnda statistikkrav uppfylls är det viktigt att Central Bank of Ireland och CSO, samt Banca d'Italia och UIC, samarbetar med varandra. Ett sådant samarbete bör omfatta inrättandet av en permanent struktur för överföring av uppgifter förutsatt att samma resultat inte redan uppnås genom nationell lagstiftning. Enligt italiensk lagstiftning (dekret nr 319/9 av den 26 augusti 1998(3)) skall UIC bistå Banca d'Italia.

(5) Av artikel 4.3 i riktlinje ECB/2003/7 av den 2 maj 2003 framgår att om konfidentiella uppgifter har sitt ursprung hos andra behöriga nationella myndigheter än de nationella centralbankerna, skall ECB endast använda uppgifterna för statistiskt arbete som står i samband med ECBS-relaterade uppgifter, såvida inte uppgiftslämnaren eller den andra juridiska eller fysiska personen, organisationen eller filialen som tillhandahållit uppgifterna kan identifieras och ger sitt uttryckliga samtycke till att uppgifterna används för andra ändamål.

(6) Månads- och kvartalsstatistik över betalningsbalansen och årsstatistik över utlandsställningen som visar de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna i euroområdet skall inom givna tidsramar ställas till Central Bank of Irelands och Banca d'Italias förfogande. För detta ändamål skall den begärda statistiken överföras på ett sätt som överenskommits med respektive nationella centralbank eller, om någon sådan överenskommelse inte finns, senast den 30:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser när det gäller den månadsvisa betalningsbalansen, senast tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser när det gäller den kvartalsvisa statistiken över betalningsbalansen och senast nio månader efter den dag som uppgifterna avser när det gäller utlandsställningen.

(7) Den centrala värdepappersdatabasen (Centralised Securities Database (CSDB)), som i framtiden kommer att användas för många olika ändamål som t.ex. sammanställning och framtagning av statistik, ekonomiska analyser och analyser av finansiell stabilitet eller finansiella transaktioner, kommer att ställas till de nationella centralbankernas förfogande. Om inga rättsliga hinder föreligger kommer även andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna att ges tillgång till uppgifterna. Detta kommer att påtagligt underlätta för dem att ta fram de uppgifter som behövs för att sammanställa statistiken över euroområdets transaktioner och positioner rörande portföljinvesteringar. När CSDB-systemet tas i drift kommer det i betalningsbalansstatistiken och statistiken över utlandsställningen för euroområdet att bli möjligt att på ett korrekt sätt göra en sektorsfördelning av transaktioner och positioner i skulder avseende portföljinvesteringar.

(8) Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för att göra tekniska ändringar i bilagorna till denna rekommendation på ett effektivt sätt. Sådana ändringar får inte leda till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna påverkas. Hänsyn skall tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. De nationella centralbankerna och andra behöriga nationella myndigheter kan föreslå tekniska ändringar till bilagorna till den här rekommendationen via statistikkommittén och den behöriga arbetsgruppen.

(9) Statistikrapporteringen inom Eurosystemet har utvecklats avsevärt sedan ECB-rådet antog rekommendation ECB/2000/5 av den 11 maj 2000 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen, likviditeten i utländsk valuta och utlandsställningen(4). Med anledning av detta är det nödvändigt att ersätta rekommendation ECB/2000/5 med den här rekommendationen.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna rekommendation avses med

- deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört den gemensamma valutan i enlighet med fördraget,

- hemvist: den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

- euroområdet: de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium och ECB. Vilka territorier som hör till, och vilka länder som är associerade med, medlemsstater i euroområdet framgår av tabell 5 i bilaga IV;

- Eurosystemet: de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna och ECB,

- gränsöverskridande transaktioner: transaktioner varigenom fordringar eller skulder uppkommer eller inlöses, helt eller delvis, eller som innebär överlåtelse av en rätt till ett objekt mellan den med hemvist i euroområdet och motparter med hemvist utanför euroområdet,

- gränsöverskridande positioner: samtliga finansiella fordringar på, och skulder till, motparter med hemvist utanför euroområdet. Gränsöverskridande positioner innefattar även i) jord, andra icke producerade materiella tillgångar och annan fast egendom som fysiskt är belägna utanför euroområdet och som ägs av den med hemvist i euroområdet och/eller är belägna i euroområdet men ägs av motparter med hemvist utanför euroområdet, samt ii) monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR) som ägs av den med hemvist i euroområdet.

I den mån det behövs för att sammanställa portföljinvesteringar och avkastningen på portföljinvesteringar inom betalningsbalansstatistiken samt portföljinvesteringar inom statistiken över utlandsställningen för euroområdet, skall uttrycken "gränsöverskridande positioner" och "gränsöverskridande transaktioner" också innefatta positioner respektive transaktioner i tillgångar eller skulder som innehas av den med hemvist i euroområdet gentemot motparter i andra länder inom euroområdet,

- valutareserv: i hög grad likvida, omsättningsbara och kreditvärdiga fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist utanför euroområdet samt guld, reservpositioner i Internationella valutafonden (IMF) och SDR,

- övriga tillgångar i utländsk valuta: i) fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist i euroområdet samt ii) fordringar i annan valuta än euro som Eurosystemet har på den med hemvist utanför euroområdet som inte uppfyller de kriterier för likviditet, omsättningsbarhet och kreditvärdighet som gäller för valutareserven,

- skulder relaterade till valutareserven: förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoutflöden i Eurosystemet som liknar valutareserven och övriga tillgångar i utländsk valuta i Eurosystemet,

- betalningsbalans: en statistisk uppställning som med lämpliga uppdelningar redovisar gränsöverskridande transaktioner under den aktuella perioden,

- likviditet i utländsk valuta: en statistisk översikt som med lämpliga uppdelningar redovisar Eurosystemets sammanlagda valutareserv, övriga tillgångar i utländsk valuta och valutareservsrelaterade skulder per ett referensdatum,

- utlandsställning: en årlig balansräkning som med lämpliga uppdelningar redovisar gränsöverskridande finansiella tillgångar och skulder per ett referensdatum.

Artikel 2

Tillhandahållande av information till de nationella centralbankerna

1. I den mån insamlingen av statistik över gränsöverskridande transaktioner och positioner anförtrotts rekommendationens adressater, skall dessa säkerställa att statistiken snabbt görs tillgänglig för respektive nationell centralbank. För detta ändamål skall, om inget annat överenskommits med respektive nationella centralbank, den begärda statistiken överföras senast den 30:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser när det gäller den månadsvisa betalningsbalansen, senast tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser när det gäller den kvartalsvisa statistiken över betalningsbalansen och senast nio månader efter den dag som uppgifterna avser när det gäller utlandsställningen.

2. De begärda uppgifterna som överlämnas skall motsvara ECB:s statistiska standarder och krav för betalningsbalansstatistiken och statistiken över utlandsställningen enligt vad som framgår av bilagorna I, II, III, IV, V och VII till den här rekommendationen. Utan att det påverkar ECB:s uppföljning enligt bilaga VI till den här rekommendationen skall dess adressater kontrollera kvaliteten och tillförlitligheten hos de statistiska uppgifter som lämnas till respektive nationella centralbank.

Artikel 3

Kontinuerligt samarbete

Om inte samma resultat uppnås med befintlig nationell lagstiftning skall denna rekommendations adressater, tillsammans med respektive nationell centralbank, skriftligen fastställa lämpliga villkor för statistiksamarbetet och upprätta en permanent struktur för överföring av uppgifter som uppfyller ECB:s statistiska standarder och krav.

Artikel 4

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att med hänsyn tagen till de synpunkter som statistikkommittén framför göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här rekommendationen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan för uppgiftslämnarna i medlemsstaterna.

Artikel 5

Slutbestämmelser

1. Denna rekommendation ersätter rekommendation ECB/2000/5.

2. Denna rekommendation riktar sig till CSO på Irland och UIC i Italien.

3. Denna rekommendation skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 2 maj 2003.

ECB:s ordförande

Willem F. Duisenberg

(1) EUT L 124, 28.5.2003.

(2) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(3) Gazzetta Ufficiale nr 206, 4.9.1998.

(4) EGT C 176, 21.6.2001, s. 4.

BILAGA I

EUROPEISKA CENTRALBANKENS STATISTIKRAPPORTERINGSKRAV

1. De nationella centralbankernas skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.1 De nationella centralbankerna skall till Europeiska centralbanken (ECB) lämna de uppgifter om gränsöverskridande transaktioner, valutareservstillgångar, övriga tillgångar i utländsk valuta, skulder relaterade till valutareserven och gränsöverskridande positioner som behövs för att ECB skall kunna sammanställa statistik över den aggregerade betalningsbalansen, utlandsställningen och likviditeten i utländsk valuta för euroområdet.

1.2 På förfrågan från ECB, eller om enstaka större händelser eller revideringar medför betydande revideringar av de inrapporterade uppgifterna, skall de inrapporterade uppgifterna kompletteras med lätt tillgänglig information om sådana händelser samt om anledningen till företagna revideringar.

1.3 De begärda uppgifterna skall lämnas till ECB i enlighet med bilagorna II, III och IV, som överensstämmer med gängse internationella standarder, särskilt den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalansmanual (BPM 5). De sektorsvisa uppgifter som behövs om transaktioner och positioner över skulder i portföljinvesteringar för emittenter med hemvist i euroområdet enligt punkterna 1.1, 1.2 och 3 i bilaga II samt tabellerna 1, 2 och 4 i bilaga III skall göras tillgängliga fr.o.m. den 1 juli 2005. Om den centrala värdepappersdatabasen inte är i drift senast den 31 mars 2004, skall tidsfristen vara femton månader från den dag då statistikkommittén informerar ECB-rådet om att systemet är operativt.

1.4 Uppgifterna om betalningsbalansen skall lämnas månadsvis och kvartalsvis. Uppgifterna rörande likviditeten i utländsk valuta lämnas vid utgången av den månad som uppgifterna avser. Uppgifterna rörande utlandsställningen lämnas vid utgången av det kalenderår som uppgifterna avser.

1.5 Från och med den 1 januari 2005 skall systemen för insamling av uppgifter om portföljinvesteringar överensstämma med en modell som åtminstone bedöms vara "acceptabel" i enlighet med den tabell som återfinns i bilaga VII. Om de nationella centralbankerna inte kan hålla denna tidsfrist skall de, senast i slutet av juni 2003, tillsammans med ECB, upprätta en tidsplan för att uppfylla den gemensamma standarden.

2. Rapporteringstidpunkter

2.1 Uppgifter om den månatliga betalningsbalansen för euroområdet skall lämnas till ECB senast vid affärsdagens slut den trettionde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

2.2 Kvartalsstatistiken med detaljerad uppdelning av betalningsbalansen för euroområdet skall lämnas till ECB senast tre månader efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

2.3 Uppgifterna rörande likviditeten i utländsk valuta skall lämnas till ECB senast tre veckor efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

2.4 Uppgifterna rörande utlandsställningen skall lämnas till ECB senast nio månader efter utgången av det år som statistiken avser.

2.5 Revideringar av betalningsbalansen respektive utlandsställningen för euroområdet skall lämnas till ECB enligt den tidsplan som framgår av bilaga V.

2.6 Den nationella insamlingen av dessa uppgifter skall organiseras så att dessa tidsfrister kan hållas.

3. Överföringsstandard

De begärda statistiska uppgifterna överförs till ECB i en form som uppfyller kraven i bilaga V till den här rekommendationen.

4. Den statistiska informationens kvalitet

4.1 Utan att det påverkar ECB:s uppföljning enligt bilaga VI skall de nationella centralbankerna, i förekommande fall i samarbete med andra behöriga myndigheter än de nationella centralbankerna, säkerställa att kvaliteten hos de statistiska uppgifter som lämnas till ECB kontrolleras och övervakas. ECB skall göra en motsvarande bedömning av de uppgifter som avser betalningsbalansen, utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta. Kontrollen skall ske inom givna tidsramar. ECB:s direktion rapporterar en gång per år till ECB-rådet om kvaliteten på uppgifterna.

4.2 ECB:s kvalitetskontroll av de statistiska uppgifterna kan även omfatta kontroll av de revideringar som gjorts av uppgifterna, i första hand för att ta med den senaste bedömningen av de statistiska uppgifterna och därmed förbättra kvaliteten och därutöver för att i möjligaste mån säkerställa överensstämmelse mellan respektive betalningsbalansposter för var och en av de olika rapporteringsperioderna.

BILAGA II

EUROPEISKA CENTRALBANKENS STATISTIKKRAV

1. Betalningsbalansstatistik

Europeiska centralbanken (ECB) behöver betalningsbalansstatistik för två olika tidsperioder: per månad och per kvartal för motsvarande referenskalenderperioder. Årsstatistiken sammanställs genom att de kvartalsvisa uppgifter medlemsstaterna rapporterar under respektive år sammanräknas. Betalningsbalansstatistiken bör så långt som möjligt överensstämma med annan statistik som tillhandahålls för genomförandet av penningpolitiken.

1.1 Månadsstatistik över betalningsbalansen

Syfte

Målet för den månatliga betalningsbalansen för euroområdet är att visa de viktigaste posterna av betydelse för penningpolitiken och valutamarknaderna (se tabell 1 i bilaga III).

Krav

Uppgifterna skall kunna användas för beräkning av betalningsbalansen i euroområdet.

Med tanke på den korta tidsfristen för rapportering av de månadsvisa uppgifterna om betalningsbalansen, deras i hög grad aggregerade natur och deras betydelse för penningpolitik och valutatransaktioner tillåter ECB vissa avvikelser från internationella standarder om detta är ofrånkomligt. Registrering fullt ut på upplupen basis eller transaktionsbasis är inte nödvändigt. Efter överenskommelse med ECB kan de nationella centralbankerna lämna uppgifter om bytesbalansen och den finansiella balansen på betalningsbasis. ECB godtar skattningar eller preliminära uppgifter om det är nödvändigt för att uppgifter skall kunna lämnas inom den utsatta rapporteringsfristen.

För varje huvudkategori av transaktioner krävs uppgifter om tillgångar och skulder (eller inflöde och utflöde för bytesbalansposter). För externa transaktioner kräver detta i allmänhet att de nationella centralbankerna skiljer mellan transaktioner med motparter med hemvist i euroområdet och motparter med hemvist utanför euroområdet. De nationella centralbankerna skall göra detta på ett likartat sätt.

När antalet medlemmar i euroområdet ändras, skall de nationella centralbankerna ändra definitionen av euroområdets landssammansättning från och med den dag då ändringen av medlemsantalet börjar gälla. Bästa möjliga skattningar av historiska uppgifter för det utvidgade euroområdet skall tas fram både av de nationella centralbankerna i de tidigare deltagande medlemsstaterna och av den nya medlemsstaten eller de nya medlemsstaterna.

För att möjliggöra en meningsfull aggregering av portföljinvesteringar på månadsbasis för euroområdet måste man skilja på transaktioner i värdepapper som emitterats av personer med hemvist i euroområdet och transaktioner i värdepapper som emitterats av personer med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner i tillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotransaktioner i värdepapper som emitterats av personer med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av nettotransaktioner i de totala nationella skulderna och nettotransaktioner i värdepapper som emitterats och förvärvats av personer med hemvist i euroområdet.

Motsvarande rapporteringskrav och sammanställningsmetod för aggregerade uppgifter tillämpas för avkastning på portföljinvesteringar.

För att en monetär presentation av betalningsbalansen skall kunna sammanställas skall de nationella centralbankerna lämna in uppgifter fördelade på institutionell sektor. Den månatliga betalningsbalansen skall följa nedanstående fördelning på sektorer

- direkta investeringar: i) MFI (exklusive centralbanker) och ii) icke-MFI.

- tillgångar i portföljinvesteringar: i) monetära myndigheter, ii) MFI (exklusive centralbanker) och iii) icke-MFI.

- övriga investeringar: i) monetära myndigheter, ii) MFI (exklusive centralbanker), iii) den offentliga sektorn och iv) övriga sektorer.

För att betalningsbalansen skall kunna delas upp efter sektorer och på så sätt möjliggöra en sammanställning av en monetär presentation, skall de nationella centralbankerna från och med det datum som framgår av artikel 2.5 i riktlinje ECB/2003/7 lämna in uppgifter över nettotransaktioner avseende portföljinvesteringar i värdepapper emitterade av personer med hemvist i euroområdet fördelade efter institutionell sektor som emittenten tillhör. Därutöver skall skulder i portföljinvesteringar omfatta en fördelning efter institutionell sektor som den inhemska emittenten tillhör.

Statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar som delats upp efter sektor sammanställs sedan genom konsolidering av respektive sektors totala nationella nettoskulder och motsvarande nettotransaktioner i värdepapper som emitterats och förvärvats av personer med hemvist i euroområdet.

1.2 Kvartalsstatistik över betalningsbalansen

Syfte

Syftet med den kvartalsvisa betalningsbalansen för euroområdet är att presentera mer detaljerade uppgifter så att vidare analys av externa transaktioner blir möjlig. Denna statistik skall bland annat bidra till de finansräkenskaper som är under utarbetande och till den gemensamma redovisningen av EU:s och euroområdets betalningsbalans som sker i samarbete med Europeiska gemenskapernas kommission (Eurostat).

Krav

Den kvartalsvisa betalningsbalansstatistiken skall så långt som möjligt överensstämma med internationella standarder. Den begärda fördelningen av kvartalsstatistiken över betalningsbalansen presenteras i tabell 2 i bilaga III. Harmoniserade begrepp och definitioner beträffande kapitaltransfereringar och den finansiella balansen återfinns i bilaga IV.

Uppdelningen av den kvartalsvisa bytesbalansen liknar den som gäller för månadsstatistiken. För avkastningsposten krävs dock en mer detaljerad kvartalsvis fördelning.

För posten "övriga investeringar" i den finansiella balansen tillämpar ECB en förenklad version av kraven i Internationella valutafondens (IMF) femte utgåva av betalningsmanualen (BPM5). Förenklingen innebär bl.a. att man inte längre skiljer mellan lån och inlåning på vardera sidan i balansräkningen och att fördelningen efter löptider upphör. Även presentationen av fördelningen ändras (fördelningen sker i första hand efter sektorer). Denna sektorsfördelning är förenlig men inte identisk med BPM5, där fördelningen i första hand sker efter instrument.

De nationella centralbankerna förväntas i sin kvartalsstatistik över betalningsbalansen skilja mellan transaktioner med deltagande medlemsstater och alla övriga externa transaktioner. På samma sätt som för månadsstatistiken krävs att kvartalsstatistiken för portföljinvesteringar redovisar fördelningen mellan transaktioner i värdepapper som emitterats av personer med hemvist i euroområdet och värdepapper som emitterats av personer med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotransaktioner i tillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotransaktioner i värdepapper som emitterats av personer med hemvist utanför euroområdet. Euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av nettotransaktioner i de totala nationella skulderna och nettotransaktioner i värdepapper som emitterats och förvärvats av personer med hemvist i euroområdet.

Motsvarande rapporteringskrav och sammanställningsmetod för aggregerade uppgifter tillämpas för avkastning på portföljinvesteringar.

För direkta investeringar skall de nationella centralbankerna varje kvartal lämna en sektorsvis fördelning efter sektorerna "MFI (exklusive centralbanker)/icke-MFI". För "portföljinvesteringar" och "övriga investeringar" skall fördelningen i rapporteringen efter institutionell sektor följa IMF:s standardkomponenter som består av i) monetära myndigheter, ii) MFI (exklusive centralbanker), iii) den offentliga sektorn och iv) övriga sektorer.

Vid sammanställningen av statistiken över euroområdets nettotransaktioner avseende skulder i portföljinvesteringar efter den sektor som emittenten med hemvist i euroområdet är verksam inom, gäller liknande krav för de kvartalsvisa uppgifterna som för uppgifterna om den månatliga betalningsbalansen.

För euroområdets betalningsbalansstatistik behövs kvartalsvisa uppgifter om upplupen avkastning på investeringar. I överensstämmelse med nationalräkenskapssystemet rekommenderar BPM5 att räntor redovisas på upplupen basis. Detta krav påverkar såväl bytesbalansen (avkastning på investeringar) som den finansiella balansen.

2. Likviditet i utländsk valuta

Syfte

Syftet med uppgifterna om likviditet i utländsk valuta är att ta fram en månatlig redogörelse för de deltagande nationella centralbankernas och ECB:s valutareserv, övriga tillgångar i utländsk valuta och valutareservsrelaterade skulder i enlighet med IMF:s och BIS (Banken för internationell betalningsutjämning) gemensamma mall för "likviditet i utländsk valuta". Denna information kompletterar de uppgifter om valutareserven som ingår i betalningsbalansstatistiken och statistiken över utlandsställningen för euroområdet.

Krav

Euroområdets valutareserv består av mycket likvida, omsättningsbara och kreditvärdiga fordringar på motparter med hemvist utanför euroområdet som innehas av ECB ("poolning av valutareserver") och de nationella centralbankerna ("valutareserver som inte poolas") och omfattar utländsk valuta (dvs. andra valutor än euro), guld, reservpositioner i IMF och särskilda dragningsrätter (SDR). Här kan även positioner i finansiella derivat ingå. Valutareserven sammanställs brutto utan avdrag för skulder relaterade till valutareserven. Fördelningen av de uppgifter som begärs in från de nationella centralbankerna presenteras i tabell 3 avsnitt I.A i bilaga III.

Tillgångar som Eurosystemet har i utländsk valuta och som inte motsvarar definitionen, dvs. i) fordringar på motparter med hemvist i euroområdet och ii) fordringar på motparter med hemvist utanför euroområdet, och som inte uppfyller kriterierna för likviditet, omsättningsbarhet och kreditvärdighet, ingår i posten "övriga tillgångar i utländsk valuta" vid redovisningen av likviditet i utländsk valuta (tabell 3 avsnitt I.B i bilaga III).

Fordringar i euro på motparter med hemvist utanför euroområdet och balanser i utländsk valuta som innehas av staten i deltagande medlemsstater betraktas inte som valutareserv. Sådana belopp bokförs som "övriga investeringar", om de utgör fordringar på motparter med hemvist utanför euroområdet.

Dessutom skall information om sådana förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoutflöden i Eurosystemet som är knutna till Eurosystemets valutareserv och övriga tillgångar i utländsk valuta, de s.k. "valutareservsrelaterade skulderna" rapporteras enligt tabell 3 avsnitt II-IV i bilaga III.

3. Statistik över utlandsställningen

Syfte

Syftet med utlandsställningen är att tillhandahålla en årlig redogörelse över de externa tillgångar och skulder som euroområdet som helhet har och använda denna som underlag för penningpolitik och analys av valutamarknader. De statistiska uppgifterna kan också vara till hjälp vid sammanställningen av betalningsbalansflöden.

Krav

ECB behöver statistik över utlandsställningen baserad på stockarna vid utgången av kalenderåret.

Uppgifterna om utlandsställningen skall så långt som möjligt överensstämma med internationella standarder. ECB sammanställer statistik över utlandsställningen för euroområdet som helhet. Fördelningen av utlandsställningen för euroområdet presenteras i tabell 4 i bilaga III.

ECB kan kvartalsvis begära uppgifter som är av särskild betydelse för genomförandet av penningpolitiken, särskilt sådana poster på kontot "övriga investeringar" som för närvarande lämnas till BIS för dess statistik över den internationella bankverksamheten.

Utlandsställningen visar de finansiella stockarna i slutet av referensperioden, värderade till de kurser som gäller då. Förändringar i stockarnas värde kan ha följande orsaker. En del av förändringen under en referensperiod beror på de finansiella transaktioner som ägt rum och redovisats i betalningsbalansen. Värdeförändringar under en viss period beror också på prisförändringar på de redovisade finansiella tillgångarna och skulderna. Om stockarna är denominerade i andra valutor än den beräkningsenhet som används för utlandsställningen, kommer valutakursförändringar att påverka stockarnas värde. Alla övriga förändringar, som inte beror på ovannämnda faktorer, betraktas som "övriga korrigeringar".

För en korrekt avstämning mellan euroområdets finansiella flöden och stockar krävs att de värdeförändringar som beror på prisförändringar, växelkursförändringar eller övriga korrigeringar redovisas separat.

Täckningen för uppgifterna i utlandsställningen skall så långt som möjligt överensstämma med den i kvartalsstatistiken över betalningsbalansflödena. Begrepp, definitioner och fördelningar överensstämmer med dem som används för de kvartalsvisa betalningsbalansflödena. Så långt det är möjligt bör uppgifter om utlandsställningen stämma överens med annan statistik, såsom penning- och bankstatistik, finansräkenskaper och nationalräkenskaper.

De nationella centralbankerna skall i sin månads- och kvartalsstatistik över betalningsbalansen, när det gäller utlandsställningen, skilja mellan innehav gentemot deltagande medlemsstater och alla övriga externa positioner. För posten portföljinvesteringar måste man skilja mellan innehav av värdepapper som emitterats av personer med hemvist i euroområdet och värdepapper emitterade av personer med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettotillgångar i portföljinvesteringar sammanställs genom aggregering av rapporterade nettotillgångar i värdepapper som emitterats av personer med hemvist utanför euroområdet. Statistiken över euroområdets nettoskulder i portföljinvesteringar sammanställs genom konsolidering av totala nationella nettoskulder och nettotillgångar i värdepapper som emitterats och förvärvats av personer med hemvist i euroområdet.

De nationella centralbankerna skall lämna uppgifter om årliga innehav med samma sektorsfördelning på "direkta investeringar", "portföljinvesteringar" och "övriga investeringar" som gäller för kvartalsstatistiken över betalningsbalansflödena.

För att ECB skall kunna sammanställa den sektorsvisa fördelningen av euroområdets nettoskulder i portföljinvesteringar ställs, med beaktande av bestämmelserna i artikel 2.5 i riktlinje ECB/2003/7, samma krav på de nationella centralbankernas uppgifter om utlandsställningen som för uppgifterna om betalningsbalansflödena.

Tillgångar och skulder i portföljinvesteringar inom utlandsställningen skall sammanställas enbart på grundval av stockuppgifter.

BILAGA III

BEGÄRDA UPPDELNINGAR

Tabell 1

Poster i den månatliga betalningsbalansen för euroområdet"extra": avser transaktioner med personer med hemvist utanför euroområdet (för portföljinvesteringar och avkastningen från dessa avses emittentens hemvist).

"intra": avser transaktioner mellan olika medlemsstater i euroområdet.

"nationellt": avser alla gränsöverskridande transaktioner utförda av personer med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat).

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tabell 2

Kvartalsstatistik över betalningsbalansen för euroområdet

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tabell 3

Månadsstatistik över Eurosystemets internationella valutareserv; euroområdets valutareservsrelaterade skulder

I. Officiell valutareserv och övriga tillgångar i utländsk valuta (ungefärligt marknadsvärde)

A. Officiell valutareserv

1. Valutareserv i utländsk valuta (i konvertibla utländska valutor)

a) värdepapper, varav med

- utgivare som har huvudkontor i euroområdet

b) sedlar, mynt och inlåning totalt hos

i) övriga nationella centralbanker, Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) och IMF

ii) banker med huvudkontor i euroområdet och belägna utanför euroområdet

iii) banker med huvudkontor utanför och belägna utanför euroområdet

2. IMF-reservposition

3. SDR

4. Guld (inklusive guldreserven och guldsvappar)

5. Övriga valutareserver

a) finansiella derivat

b) lån till icke-banker, ej hemmahörande i euroområdet

c) övriga

B. Övriga tillgångar i utländsk valuta

a) värdepapper som ej ingår i den officiella valutareserven

b) inlåning som ej ingår i den officiella valutareserven

c) lån som ej ingår i den officiella valutareserven

d) finansiella derivat som ej ingår i den officiella valutareserven

e) guld som ej ingår i den officiella valutareserven

f) övriga

II. Förutbestämda nettoutflöden i utländsk valuta de närmaste 12 månaderna (nominellt värde)

>PIC FILE= "C_2003126SV.001901.TIF">

>PIC FILE= "C_2003126SV.002001.TIF">

III. Potentiella nettoutflöden i utländsk valuta de närmaste 12 månaderna (nominellt värde)

>PIC FILE= "C_2003126SV.002002.TIF">

>PIC FILE= "C_2003126SV.002101.TIF">

IV. Memorandumposter

1. Följande skall rapporteras punktligt med ordinarie regelbundenhet:

a) kortfristig skuld i inhemsk valuta indexerad i förhållande till växelkursen

b) finansiella instrument denominerade i utländsk valuta och reglerade på andra sätt (t.ex. i inhemsk valuta)

- icke leveransbara terminskontrakt

i) korta positioner

ii) långa positioner

- övriga instrument

c) pantsatta tillgångar

- ingående i valutareserven

- ingående i övriga tillgångar i utländsk valuta

d) lånade värdepapper och värdepapper i repoavtal

- utlånade eller i repoavtal och upptagna i avsnitt I

- utlånade eller i repoavtal men ej upptagna i avsnitt I

- lånade eller förvärvade och upptagna i avsnitt I

- lånade eller förvärvade men ej upptagna i avsnitt I

e) finansiella derivattillgångar (nettomarknadsvärde)

- terminer

- futures

- svappar

- optioner

- övriga

f) derivat (terminer, futures eller optionsavtal) vars återstående löptid överstiger ett år och som omfattas av marginalsäkerhetskrav

- aggregerade korta och långa positioner i terminer och futures i utländsk valuta visavi inhemsk valuta (inklusive terminsledet i valutasvappar)

i) korta positioner

ii) långa positioner

- aggregerade korta och långa positioner av optioner i utländsk valuta visavi inhemsk valuta

i) korta positioner

- köpta säljoptioner

- utfärdade köpoptioner

ii) långa positioner

- köpta köpoptioner

- utfärdade säljoptioner

2. Följande skall redovisas mindre ofta (t.ex. en gång per år):

a) reservernas valutasammansättning (per valutagrupp)

- valutor i SDR-korgen

- valutor som ej ingår i SDR-korgen

Tabell 4

Åsstatistik över euroområdets utlandsställning

>Plats för tabell>

"extra": avser positioner med personer med hemvist utanför euroområdet (för portföljinvesteringar och avkastningen från dessa avses utfärdarens hemvist).

"intra": avser positioner mellan olika medlemsstater i euroområdet.

"nationellt": avser alla gränsöverskridande positioner utförda av personer med hemvist i en deltagande medlemsstat (används endast i samband med skulder på portföljinvesteringar och nettobalansen på kontot för finansiella derivat).

BILAGA IV

BEGREPP OCH DEFINITIONER SOM SKALL ANVÄNDAS I STATISTIKEN ÖVER BETALNINGSBALANSEN OCH UTLANDSSTÄLLNINGEN SAMT I LIKVIDITETEN I UTLÄNDSK VALUTA

För att kunna sammanställa användbar aggregerad extern statistik för euroområdet har begrepp och definitioner utarbetats för statistik över betalningsbalansen (faktorinkomster, kapitaltransfereringar och finansiell balans), utlandsställningen och likviditeten i utländsk valuta. Dessa begrepp och definitioner är baserade på det så kallade "genomförandepaketet" (Implementation Package, juli 1996) och andra dokument som godkänts av ECB-rådet. Gängse internationella standarder, t.ex. Internationella valutafondens (IMF) femte utgåva av betalningsmanualen (BPM5) samt IMF:s/BIS (Banken för internationell betalningsutjämning) modell för International Reserves and Foreign Currency Liquidity, har använts som referenser vid formuleringen av dessa begrepp och definitioner. De viktigaste harmoniseringsförslagen anges nedan i överensstämmelse med ECB:s metodkommentarer till Balance of payments and international investment position of the euro area (including reserves) som publicerats på bankens webbplats http://www.ecb.int. Ytterligare anvisningar finns i kapitel 2 och 3 i ECB:s publikation European Union balance of payments/international investment position statistical methods (den s.k. betalningsbalansboken) som revideras årligen och finns tillgänglig elektroniskt på bankens webbplats samt även i bokform.

1. Begrepp och definitioner

1.1 Avkastning på kapital (se även betalningsbalansboken avsnitt 3.4)

Avkastning på kapital omfattar avkastning som en person med hemvist i euroområdet haft från en finansiell tillgång utanför euroområdet (inflöde) och, på motsvarande sätt, den avkastning som en person med hemvist utanför euroområdet haft från en finansiell tillgång i euroområdet (utflöde). Om det är möjligt att särskilja värdestegringar och värdeförluster på (finansiella) tillgångar skall dessa inte klassas som avkastning på kapital utan som förändringar i investeringens värde p.g.a. marknadsprisförändringar.

Avkastning på kapital omfattar inkomster från direkta investeringar, portföljinvesteringar och övriga investeringar samt Eurosystemets valutareserver. Nettoflöden relaterade till räntederivat skall dock redovisas under rubriken "finansiella derivat" i den finansiella balansen. Återinvesterade vinstmedel skall redovisas under rubriken "avkastning på direkta investeringar". Dessa definieras som direktinvesterarens andel av direktinvesteringsföretagets totala konsoliderade vinst under referensperioden (efter skatt, finansiella kostnader och avskrivningar) minus aktieutdelningar som utbetalas under referensperioden, även om dessa aktieutdelningar härrör från vinst som intjänats under tidigare perioder.

Kraven på månads- och kvartalsstatistiken över betalningsbalansen är nästan identiska med IMF:s standardkomponenter enligt BPM5. Den största skillnaden är att ECB inte kräver att avkastning från direkta investeringar i aktier delas upp i utdelad och icke utdelad vinst.

Ränteintäkter bokförs på upplupen basis (inte nödvändigt för månadsstatistiken). Utdelningar registreras den dag de förfaller till betalning. Återinvesterade vinstmedel skall registreras under den period då de intjänas.

1.2 Kapitaltransfereringar (se även betalningsbalansboken avdelning 3.6)

Posten kapitaltransfereringar omfattar kapitaltransfereringar och förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar. Löpande transfereringar skall redovisas i bytesbalansen. Kapitaltransfereringar består av i) överföring av äganderätten till anläggningstillgångar, ii) överföring av tillgångar som är beroende av, eller villkorade till, förvärv eller avyttring av anläggningstillgångar och iii) fordringar som efterskänks av borgenär utan motprestation. Kapitaltransfereringar omfattar både transaktioner med och utan kontanter (t.ex. skulder som efterskänks). Man skiljer mellan löpande transfereringar och kapitaltransfereringar beroende på mottagarlandets användning av transfereringen. Förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar utgörs huvudsakligen av immateriella tillgångar som patent, hyreskontrakt eller andra överlåtbara kontrakt. Endast köp/försäljning av en sådan tillgång, dock inte användandet av den, skall redovisas i denna post under kapitaltransfereringarna.

Medan IMF:s standardkomponenter för kapitaltransfereringar består av en sektorsvis fördelning på posterna "offentlig sektor" och "övriga sektorer" (med ytterligare uppdelning därefter), sammanställer ECB endast kapitaltransfereringar som en klumpsumma utan någon ytterligare fördelning.

1.3 Direkta investeringar (se även betalningsbalansboken avdelning 3.7)

Direkta investeringar är en kategori internationella investeringar där en enhet med hemvist i en ekonomi har för avsikt att göra en långsiktig investering i ett företag med hemvist i en annan ekonomi. Inom ramen för betalningsbalansen respektive utlandsställningen för euroområdet tillämpas, i enlighet med internationella standarder (IMF), kravet på ett "tioprocentigt ägande" för att konstatera att ett direktinvesteringsförhållande, dvs. ett långsiktigt engagemang, föreligger. Följaktligen kan det finnas ett direktinvesteringsförhållande mellan flera närstående företag, oavsett om kopplingarna omfattar en enda kedja eller flera kedjor. Det kan utvidgas till direktinvesteringsföretags dotterbolag, dotterdotterbolag och intressebolag. När ett direktinvesteringsförhållande väl etablerats kommer alla framtida finansiella flöden/innehav mellan/gentemot närstående enheter att redovisas som direktinvesteringstransaktioner/positioner(1).

I enlighet med IMF:s standarder och Eurostats/OECD:s riktlinjer redovisas direktinvesteringsförhållanden i euroområdet enligt "riktningsprincipen", vilket innebär att de finansiella transaktionerna mellan direktinvesteraren med hemvist i euroområdet och direktinvesteringsföretaget med hemvist utanför euroområdet klassas som "direkta investeringar i utlandet". Enligt samma princip skall finansiella transaktioner mellan direktinvesteringsföretag med hemvist i euroområdet och direktinvesterare med hemvist utanför euroområdet rapporteras under euroområdets betalningsbalanspost "direkta investeringar i den rapporterande ekonomin".

Direkta investeringar består av eget kapital, återinvesterade vinstmedel och "övrigt direktinvesteringskapital" som omfattar diverse företagsinterna låneoperationer. Eget kapital omfattar både filialers aktiekapital samt alla aktier i dotterbolag och intressebolag. Återinvesterade vinstmedel rapporteras under rubriken "avkastning på kapital" och består av motposten till direktinvesterarens andel i dotterbolags eller intressebolags vinst som ej delats ut samt av vinst i filialer som inte överförs till direktinvesteraren. Övrigt direktinvesteringskapital omfattar alla finansiella transaktioner mellan närstående företag (in- och utlåning av kapital) - inklusive skuldförbindelser och leverantörskrediter (t.ex. handelskrediter) - mellan direktinvesterare och dotterbolag, filialer och intressebolag.

När det gäller värderingen av direkta investeringar rekommenderas det normalt internationellt att använda marknadspriser. På grund av praktiska svårigheter används dock för närvarande det bokförda värdet baserat på storleken på det egna kapitalet i de berörda företagen. Kriterierna för värderingen av direkta investeringar i utlandsställningen för euroområdet är börskursen för börsnoterade företag. Ej börsnoterade företag däremot värderas med utgångspunkt i det egna kapitalet (bokfört värde) med hjälp av en gemensam definition som består av följande bokföringsposter:

i) inbetalt kapital (exklusive egna aktier och inklusive överkursfonder),

ii) alla typer av reserver (inklusive investeringsbidrag om bokföringsreglerna betraktar dessa som en del av ett företags reserver), samt

iii) ej utdelad vinst efter avdrag för förluster (inklusive årets resultat).

1.4 Portföljinvesteringar (se även betalningsbalansboken avdelning 3.8)

Posten portföljinvesteringar i euroområdet innefattar i) aktier och ii) räntebärande värdepapper i form av obligationer och penningmarknadsinstrument, såvida de inte kategoriseras antingen som direkta investeringar eller som valutareserv. Finansiella derivat samt repoavtal och värdepapperslån ingår inte i portföljinvesteringarna.

Posten "aktier" omfattar alla instrument som utgör fordringar på restvärdet i registrerade aktiebolag sedan alla fordringsägare har betalats. Aktier, andelar, preferensaktier eller -andelar, andelsbevis eller liknande handlingar medför äganderätt i eget kapital. Även transaktioner och innehav av andelar i värdepappersfonder, t.ex. aktie- eller räntefonder, ingår.

Obligationer är värdepapper som ställs ut med en initial löptid på mer än ett år och som vanligtvis ger innehavaren i) en ovillkorlig rätt till en fast monetär avkastning eller en i kontrakt fastställd variabel monetär avkastning (utbetalningen av ränta är oberoende av gäldenärens ekonomiska resultat) och ii) en ovillkorlig rätt till en fast summa som återbetalning av skuldbeloppet vid ett eller flera bestämda datum.

Till skillnad från obligationer är penningmarknadsinstrument värdepapper som ställs ut med en initial löptid på högst ett år. De ger i allmänhet innehavaren en ovillkorlig rätt till ett visst angivet belopp på ett bestämt datum. Dessa instrument handlas vanligtvis, till underkurs, på organiserade marknader. Kursen beror på räntesatsen och den tid som återstår till förfallodagen.

Rapporten från Task Force on Portfolio Investment Collection Systems publicerades av ECB i juni 2002. Ingående undersökningar gjordes för att bedöma behoven av, och fördelarna med, en harmonisering av systemen för insamling av uppgifter om portföljinvesteringar. I slutsatserna beskrivs adekvata insamlingsmodeller ("mycket bra", "bra" eller "acceptabel") och inadekvata ("ej acceptabel"), och samtidigt undersöks modellernas fördelar (särskilt vad gäller uppgiftsinsamling värdepapper för värdepapper) samt kostnaderna i förhållande till kvalitet. De deltagande medlemsstaterna har kommit överens om att anta ett adekvat system för uppgiftsinsamling från och med den 1 januari 2005 (en medlemsstat reserverade sig mot tidsplanen för insamling av stockuppgifter).

Registrering av portföljinvesteringstransaktioner i euroområdets betalningsbalans sker när en borgenär eller gäldenär med hemvist i euroområdet bokför en fordran eller en skuld. Transaktioner registreras till det nettopris som erhålls eller erläggs, efter avdrag för provisioner och kostnader. För värdepapper med kupong innebär detta att upplupen ränta sedan den senaste räntebetalningen inkluderas, och för värdepapper som emitterats under pari innebär det att upplupen ränta sedan emissionen inkluderas. Upplupen ränta skall redovisas i den kvartalsvisa finansiella balansen i betalningsbalansen och utlandsställningen. I den månadsvisa betalningsbalansen uppmuntras samma tillvägagångssätt. Dessa poster i den kvartalsvisa (och månadsvisa) finansiella balansen skall redovisas på respektive avkastningspost.

1.5 Finansiella derivat (se även betalningsbalansboken avdelning 3.9)

Finansiella derivat är finansiella instrument knutna till ett visst finansiellt instrument, ett visst index eller en viss vara, och som gör det möjligt att handla med specifika finansiella risker på finansiella marknader. Transaktioner i finansiella derivat behandlas som separata transaktioner och inte som integrerade delar av det värde på de underliggande transaktioner som de kan vara knutna till.

Transaktioner och positioner i optioner, terminer, svappar, valutaterminskontrakt, kreditderivat och underliggande derivat redovisas i betalningsbalansen, utlandsställningen och likviditeten i utländsk valuta. Av praktiska skäl särredovisas underliggande derivat inte från de underliggande instrument som de kan vara knutna till.

Nettoflöden relaterade till räntederivat skall, i enlighet med nyligen ingångna internationella överenskommelser, redovisas som "finansiella derivat", inte som "avkastning på kapital". Klassificeringen av specifika kreditderivatinstrument bör bestämmas för sig i varje enskilt fall.

Initiala säkerheter (initial margin payments) betraktas som förändringar i inlåning och bör, om de kan identifieras, redovisas under "övriga investeringar". Behandlingen av marginalsäkerheter (variation margin payments) beror på deras karaktär: optionsliknande marginalsäkerheter betraktas i princip som förändringar i inlåning och bör, om de kan identifieras, redovisas under "övriga investeringar". Terminsliknande marginalsäkerheter betraktas i princip som derivattransaktioner och bör redovisas under "finansiella derivat".

När det gäller optioner skall premierna (dvs. optionernas köp-/säljkurs och tillhörande courtage) i sin helhet redovisas.

Värderingen av finansiella derivat bör göras enligt marknadsvärdesprincipen (marked-to-market).

Registrering av transaktioner i finansiella derivat sker när en borgenär eller gäldenär med hemvist i euroområdet bokför en fordran eller en skuld. Till följd av de praktiska problem som är förknippade med att hålla isär tillgångs- och skuldflödena när det gäller vissa derivat, redovisas samtliga transaktioner i finansiella derivat i betalningsbalansen för euroområdet på nettobasis. Tillgångs- och skuldpositioner i finansiella derivat i statistiken över utlandsställningen redovisas på bruttobasis, med undantag för de finansiella derivat som hör till valutareserven, vilka redovisas netto.

1.6 Övriga investeringar (se även betalningsbalansboken avdelning 3.10)

Med övriga investeringar avses en restkategori som inkluderar alla finansiella transaktioner som inte omfattas av kategorierna för direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat eller valutareserven.

Övriga investeringar omfattar handelskrediter, lån/sedlar, mynt och inlåning samt övriga tillgångar/skulder. Här ingår även motposter till upplupna inkomster från instrument som klassats som övriga investeringar.

Handelskrediter består av fordringar eller skulder som härrör från direkt kreditgivning av leverantörer respektive köpare med hemvist i euroområdet för transaktioner i varor och tjänster samt förskottsbetalningar för sådana transaktioner.

Lån/sedlar, mynt och inlåning omfattar transaktioner/innehav i följande finansiella instrument: lån, d.v.s. finansiella tillgångar som skapas genom direkt kreditgivning av en borgenär (långivare) till en gäldenär (låntagare) genom en överenskommelse där långivaren inte erhåller någon säkerhet alls eller erhåller ett icke överlåtbart dokument eller instrument, repo-liknande transaktioner, sedlar, mynt och inlåning. Detta omfattar bl.a. lån för att finansiera handel, andra lån och förskott (inklusive inteckningslån) och finansiell leasing.

Alla repo-liknande transaktioner, d.v.s. återköpsavtal, sälj- och återköpsavtal och värdepapperslån skall i euroområdets betalningsbalans/utlandsställning behandlas som lån mot säkerhet, inte som vanliga köp/försäljningar av värdepapper, och skall redovisas under rubriken "övriga investeringar" i den sektor i euroområdet där transaktionen skett. Denna behandling, som står i överensstämmelse med den redovisningspraxis som tillämpas av banker och andra finansinstitut, skall på ett bättre sätt spegla den ekonomiska verkligheten bakom dessa finansiella instrument.

Övriga tillgångar/skulder omfattar alla andra poster än handelskrediter, lån/sedlar, mynt och inlåning.

Euroområdets sektor "Eurosystemet" under "övriga investeringar" inkluderar Eurosystemets nettopositioner i förhållande till de nationella centralbankerna i ej deltagande medlemsstater inom ramen för transaktioner i TARGET-systemet. Dessa eurodenominerade saldon/konton inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS) påminner om flödena på de monetära finansinstitutens nostro-/lorokonton och skall därför rapporteras netto till ECB under skulder.

Principerna om övergång av äganderätten, likviddag och betalningstillfälle är alla i överensstämmelse med IMF:s standarder.

Jämfört med standardkomponenterna i BPM5 är presentationen av kategorin "övriga investeringar" i euroområdets betalningsbalans förenklad eftersom det inte görs någon åtskillnad mellan lån och inlåning på vardera sidan i balansräkningen och det inte behövs någon uppdelning i löptider i den kvartalsvisa betalningsbalansstatistiken. Även presentationen av fördelningen ändras (fördelningen sker i första hand efter sektorer). Denna sektorsfördelning är förenlig men inte identisk med BPM5, där fördelningen i första hand sker efter instrument. För uppgifterna i den månadsvisa betalningsbalansstatistiken krävs en uppdelning mellan kortfristiga och långfristiga flöden för sektorn monetära finansinstitut.

1.7 Valutareserver (se även betalningsbalansboken avdelning 3.11)

Euroområdets valutareserver består av Eurosystemets valutareserver, dvs. ECB:s och de nationella centralbankernas valutareserver.

Valutareserver skall i) kontrolleras av den behöriga monetära myndigheten inom Eurosystemet eller en nationell centralbank, och ii) bestå av i hög grad likvida, omsättningsbara och kreditvärdiga fordringar som Eurosystemet har på personer med hemvist utanför euroområdet och som inte är denominerade i euro, guld, reservpositioner i IMF eller särskilda dragningsrätter (SDR).

Denna definition undantar uttryckligen fordringar i utländsk valuta på personer med hemvist i euroområdet och fordringar i euro på personer med hemvist utanför euroområdet från att betraktas som valutareserver, såväl nationellt som på euroområdesnivå. På samma sätt skall statens och/eller statskassans positioner i utländsk valuta, i enlighet med institutionella överenskommelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskaperna, inte inkluderas i definitionen av euroområdets valutareserv.

ECB:s valutareserver är sådana tillgångar som ECB innehar (poolade reserver) i enlighet med stadgans artikel 30 och skall därför anses stå under ECB:s direkta kontroll. Så länge inga ytterligare överföringar sker, står de valutareserver som innehas av de nationella centralbankerna under deras direkta kontroll och skall därför betraktas som respektive nationella centralbanks valutareserv.

Översikten över Eurosystemets internationella valutatransaktioner visar en sammanlagd siffra över de månadsvisa transaktionerna. Ytterligare information om Eurosystemets transaktioner i guld, valutor, innehav av SDR och reservpositioner i IMF finns tillgängliga kvartalsvis i enlighet med standardkomponenterna i BPM5. I enlighet med IMF:s nyligen uttalade rekommendation presenteras en separat kategori för finansiella derivat.

Eurosystemets reservtillgångar sammanställs brutto och utan avdrag för valutarelaterade skulder (med undantag för valutareserver som ingår under delposten "finansiella derivat" som sammanställs netto).

Värderingen sker till marknadspris där i) transaktioner värderas till den marknadskurs som gäller vid tidpunkten för transaktionen och ii) innehav värderas till de slutliga mittkurser som gäller vid respektive periods utgång. Omräkningen till euro av transaktioner och innehav av tillgångar denominerade i annan valuta än euro skall ske med hjälp av de valutakurser som gäller vid tidpunkten för transaktionen samt de slutliga mittkurser som gäller vid respektive periods utgång.

Avkastning på valutareserven, inklusive ränteintäkter från reservinnehav av räntebärande värdepapper, redovisas på upplupen basis minst kvartalsvis utan åtskillnad under posten avkastning på övriga investeringar.

Uppfattningen att tillgängliga reserver kan vara en mer betydelsefull indikator på ett lands förmåga att uppfylla sina åtaganden i utländsk valuta än den typ av bruttoreserver som presenteras i redogörelserna för betalningsbalansen och utlandsställningen har blivit allt vanligare och införlivats i IMF:s särskilda standard för utgivning av statistik (Special Data Dissemination Standard). För att beräkna de tillgängliga reserverna måste uppgifter om bruttoreserver kompletteras med information om andra tillgångar i utländsk valuta och skulder relaterade till valutareserven. I enlighet därmed kompletteras de månatliga uppgifterna om Eurosystemets (brutto-) valutareserv med information om andra tillgångar i utländsk valuta och om förutbestämda och potentiella, kortfristiga nettoflöden ur bruttovalutareserven, klassificerade efter återstående löptid. Vidare krävs en valutauppdelning mellan bruttovalutareserver i SDR-valutor (totalt) och i andra valutor (totalt), med ett kvartals eftersläpning.

När det gäller enskilda poster, bör innehavet av monetärt guld vara oförändrat vid alla reversibla guldtransaktioner (guldsvappar, repor, lån och inlåning). Repotransaktioner i värdepapper i utländsk valuta leder till ökningar av den totala valutareserven hos den nationella centralbank som lånar upp kontanter, beroende på det faktum att de värdepapper som omfattas av repoavtalen fortfarande finns kvar i balansräkningen. Då det rör sig om omvända repor, registrerar inte den utlånande monetära myndigheten någon förändring i den totala valutareserven, om den icke hemmahörande motparten är en annan monetär myndighet eller ett finansiellt institut, eftersom fordringen på låntagaren då betraktas som en reservtillgång.

Tabell 5

Vilka territorier som hör till, och vilka länder som är associerade med, euroområdets medlemsstater

Territorier som utgör en del av euroområdet:

- Helgoland: Tyskland

- Balearerna, Kanarieöarna, Ceuta och Melilla: Spanien

- Monaco, franska utomeuropeiska departement (Guyana, Guadeloupe, Martinique och Réunion), Saint Pierre och Miquelon, Mayotte: Frankrike

- Madeira, Azorerna: Portugal

- Åland: Finland

Territorier som är associerade med medlemsstater i euroområdet och som skall inkluderas under "övriga utlandet":

- Büsingen (ej Tyskland)

- Andorra (varken Spanien eller Frankrike)

- Nederländska Antillerna och Aruba (ej Nederländerna)

- Franska utomeuropeiska territorier (Franska Polynesien, Nya Kaledonien samt Wallis- och Futunaöarna) (ej Frankrike)

- San Marino och Vatikanstaten (ej Italien)

2. Metoder för att genomföra den geografiska fördelningen

Svårigheterna när det gäller att sammanställa geografiskt uppdelad statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen löses med tillämpning av en stegvis metod. Metoden innebär att statistikkraven ökar successivt i tre steg. Posterna "portföljinvesteringar", "avkastning på portföljinvesteringar" och "finansiella derivat" är särskilt viktiga.

2.1 Allmänt tillvägagångssätt (skall tillämpas för alla konton i betalningsbalansen och utlandsställningen - med de undantag som tas upp nedan)

Steg 1

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella nettotransaktioner/positioner.

Genomfört sedan 1999 för utlandsställningen.

Steg 2

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: separat summering av transaktioner/positioner med personer med hemvist utanför euroområdet för inflöden och utflöden eller nettotillgångar och nettoskulder (betalningsbalansen)/tillgångar och skulder (utlandsställningen).

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av transaktioner/positioner mellan personer med hemvist i och personer med hemvist utanför euroområdet.

Genomfört sedan januari 1999 för betalningsbalansen.

Genomfört sedan slutet av september 2002 för utlandsställningen.

Steg 3

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå och statistikkrav på nationell centralbanksnivå: som steg 2, men med en geografisk uppdelning (se tabell 6) av transaktioner/positioner utanför euroområdet. Steg 3 är endast nödvändigt för den kvartalsvisa statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av transaktioner/positioner mellan personer med hemvist inom euroområdet och personer med hemvist i någon av de stater som framgår av förteckningen över länder/regioner i tabell 6.

Tidsfrist för genomförande för den kvartalsvisa betalningsbalansen: utgången av juni 2004 - uppgifter avseende första kvartalet 2003.

Tidsfrist för genomförande för utlandsställningen: utgången av september 2002 - uppgifter avseende utgången av 2002 och utgången av 2003.

2.2 Portföljinvesteringar

Steg 1

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella nettotransaktioner/positioner i portföljinvesteringar.

Genomfört sedan 1999 för utlandsställningen.

Steg 2

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av nettotransaktioner/positioner i värdepapper emitterade av personer med hemvist utanför euroområdet avseende tillgångar i portföljinvesteringar. Konsolidering av nettotransaktioner/positioner i totala nationella skulder samt transaktioner/positioner i värdepapper emitterade och förvärvade av personer med hemvist i euroområdet avseende skulder hänförliga till portföljinvesteringar.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: transaktioner/positioner i tillgångar i portföljinvesteringar uppdelade på transaktioner/positioner i euroområdesvärdepapper emitterade av personer med hemvist i euroområdet och andra värdepapper. För att uppnå detta är det nödvändigt att identifiera den som har emitterat värdepapperet (gäldenären) för att fastställa om vederbörande har sitt hemvist i euroområdet eller inte. För transaktioner/positioner i skulder i portföljinvesteringar krävs endast totala nationella nettosiffror.

Portföljinvesteringspositioner inom utlandsställningen skall sammanställas på grundval av rena stockuppgifter om innehav vid årets slut av aktier och kort- och långfristiga räntebärande värdepapper emitterade av personer med hemvist utanför euroområdet, eftersom de statistikkrav som fastställts av ECB är fullt förenliga med deltagande i IMF:s samordnade undersökning av portföljinvesteringar (Co-ordinated Portfolio Investment Survey).

Genomfört för portföljinvesteringstransaktioner sedan januari 1999.

Genomfört sedan slutet av september 2002 för portföljinvesteringsstockar.

Steg 3

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå och statistikkrav på nationell centralbanksnivå: som steg 2, men med en geografisk uppdelning (se tabell 6) av transaktioner/positioner utanför euroområdet på tillgångssidan. Ingen geografisk uppdelning av transaktioner/positioner utanför euroområdet krävs för skuldsidan. Steg 3 är endast nödvändigt för kvartalsstatistik över transaktioner och årsstatistik över positioner.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av transaktioner/positioner rörande tillgångar i portföljinvesteringar mellan personer med hemvist inom euroområdet och personer med hemvist i någon av de stater som framgår av förteckningen över länder/regioner i tabell 6.

Tidsfrist för genomförande för kvartalsvisa portföljinvesteringstransaktioner: utgången av juni 2004 - uppgifter för första kvartalet 2003.

Tidsfrist för genomförande för portföljinvesteringspositioner (endast tillgångssidan): utgången av september 2004 - uppgifter avseende utgången av 2002 och utgången av 2003.

2.3 Avkastning på portföljinvesteringar

Steg 1

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella transaktioner avseende avkastning netto.

Steg 2

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av kredittransaktioner avseende avkastning på portföljinvesteringstillgångar emitterade av personer med hemvist utanför euroområdet. Konsolidering av debettransaktioner avseende avkastning från totala nationella nettoskulder och kredittransaktioner avseende värdepapper emitterade av personer med hemvist i euroområdet.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: kredittransaktioner i avkastning på portföljinvesteringar uppdelade på transaktioner som härrör från värdepapper emitterade av personer med hemvist i euroområdet och från värdepapper emitterade av personer med hemvist utanför euroområdet. För att uppnå detta är det nödvändigt att identifiera den som har ställt ut värdepapperet (gäldenären) för att fastställa om vederbörande har sitt hemvist i euroområdet eller inte. För debettransaktioner som härrör från skulder som hänför sig till portföljinvesteringar krävs endast totala nationella siffror.

Genomfört sedan januari 2000.

Steg 3

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå och statistikkrav på nationell centralbanksnivå: som steg 2, men med en geografisk uppdelning av kredittransaktioner utanför euroområdet. Ingen geografisk uppdelning av avkastningstransaktioner utanför euroområdet krävs för debetsidan. Steg 3 är endast nödvändigt för kvartalsstatistiken avseende betalningsbalansen.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av kredittransaktioner avseende avkastningen från portföljinvesteringar mellan personer med hemvist inom euroområdet och personer med hemvist i någon av de stater som framgår av förteckningen över länder/regioner i tabell 6.

Tidsfrist för genomförande för kvartalsvisa transaktioner avseende avkastningen från portföljinvesteringar: utgången av juni 2004 - uppgifter för första kvartalet 2003.

2.4 Finansiella derivat

Transaktioner

Steg 1

Kraven för transaktioner i finansiella derivat med motparter utanför euroområdet omfattar endast en nettopresentation av denna post.

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella nettotransaktioner i finansiella derivat.

Positioner

Steg 1

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: summering av totala nationella nettopositioner i finansiella derivat.

Genomfört sedan 1999.

Steg 2

Sammanställningsmetod på euroområdesnivå: separat summering av nettopositioner i finansiella derivat med personer med hemvist utanför euroområdet på tillgångs- och skuldsidan.

Statistikkrav på nationell centralbanksnivå: separat identifiering av positioner mellan personer med hemvist i euroområdet och positioner med personer med hemvist utanför euroområdet, i förekommande fall beroende på marknadens läge, eller den faktiska motparten för onoterade finansiella derivat.

Genomfört sedan slutet av september 2002.

Steg 3

En geografisk uppdelning av positioner i finansiella derivat utanför euroområdet är inte nödvändig.

Tabell 6

ECB:s geografiska uppdelning för kvartalsvisa betalningsbalansflöden och årsvisa uppgifter om utlandsställningen

- Danmark

- Sverige

- Storbritannien

- Europeiska unionens institutioner

- "Tillträdande stater" (Cypern, Tjeckiska republiken, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien)(2)

- Schweiz

- Kanada

- USA

- Japan

- Offshore-finanscentrum(3)

- Internationella organisationer(4)(5)

- Övriga utlandet (d.v.s. länder och organisationer utanför euroområdet som inte finns med i denna förteckning)(6)

3. Klassificering efter institutionell sektor av aggregaten i euroområdet (se även betalningsbalansboken avdelning 3.1.6)

Den sektorsvisa uppdelningen av aggregaten för euroområdet omfattar monetära myndigheter, offentlig sektor, monetära finansinstitut (MFI) och övriga sektorer i euroområdet.

Monetära myndigheter

Euroområdets sektor "monetära myndigheter" består av Eurosystemet.

Offentlig sektor

Den offentliga sektorn i statistiken över euroområdet motsvarar definitionen i SNA 93 och ENS 95 och omfattar följaktligen

- staten,

- delstater/regioner,

- kommuner,

- socialförsäkringar.

MFI exklusive monetära myndigheter

Sektorn "MFI exklusive monetära myndigheter" sammanfaller med MFI-sektorn för penning- och bankstatistik (exklusive monetära myndigheter). Den omfattar

i) kreditinstitut enligt definitionen i gemenskapsrätten, dvs. verksamheter som tar emot inlåning eller andra återbetalbara medel från allmänheten (inklusive medel som härrör från försäljning av bankers egna skuldförbindelser till allmänheten) samt beviljar krediter för egen räkning, och

ii) alla andra inhemska finansinstitut som tar emot inlåning eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI samt beviljar krediter eller investerar i värdepapper för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse).

Övriga sektorer

Kategorin "övriga sektorer" i statistiken över euroområdet omfattar ett flertal olika enheter, varav de viktigaste är

i) finansinstitut som inte omfattas av definitionen av MFI, såsom värdepappersfonder som inte bedöms vara penningmarknadsfonder, institut för fastighetsinvestering, värdepappersbolag, hypotekskreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsfonder och finansiella serviceföretag samt

ii) icke-finansiella enheter, såsom offentliga och privata icke-finansiella företag, hushållens ideella föreningar samt hushåll.

Icke-MFI

Kategorin "icke-MFI-sektorer" i statistiken över euroområdet omfattar sektorerna i) offentliga sektorn och ii) "övriga sektorer".

Tabell 7

Förteckning över offshore-finanscentrum för ECB:s geografiska uppdelning för kvartalsvisa betalningsbalansflöden och årsvisa uppgifter om utlandsställningen

>Plats för tabell>

Tabell 8

Förteckning över internationella organisationer(7) för ECB:s geografiska uppdelning för kvartalsvisa betalningsbalansflöden och årsvisa uppgifter om utlandsställningen

1. Europeiska unionens institutioner

1.1 Viktiga institutioner och organ inom Europeiska unionen (exklusive ECB)

EIB (Europeiska investeringsbanken)

EC (Europeiska kommissionen)

EDF (Europeiska utvecklingsfonden)

EIF (Europeiska investeringsfonden)

1.2 Andra institutioner och organ inom Europeiska unionen som omfattas av den allmänna budgeten

Europaparlamentet

Europeiska unionens råd

Europeiska gemenskapernas domstol

Revisionsrätten

Ekonomiska och sociala kommittén

Regionkommittén

2. Internationella organisationer

2.1 Internationella monetära organisationer

IMF (Internationella valutafonden)

BIS (Banken för internationell betalningsutjämning)

2.2 Internationella icke-monetära organisationer

2.2.1 Viktiga organisationer inom Förenta nationerna

WTO (Världshandelsorganisationen)

IBRD (Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken)

IDA (Internationella utvecklingsfonden)

2.2.2 Andra organisationer inom Förenta nationerna

UNESCO (FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur)

FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation)

WHO (Världshälsoorganisationen)

IFAD (Internationella jordbruksutvecklingsfonden)

IFC (Internationella finansieringsbolaget)

MIGA (Multilateral Investment Guarantee Agency)

UNICEF (FN:s barnfond)

UNHCR (FN:s flyktingkommissariat)

UNRWA (FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar)

IAEA (Internationella atomenergiorganet)

ILO (Internationella arbetsorganisationen)

ITU (Internationella teleunionen)

2.2.3 Andra viktiga internationella institutioner och organ (exklusive ECB)

OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)

IDB (Interamerikanska utvecklingsbanken)

AfDB (Afrikanska utvecklingsbanken)

AsDB (Asiatiska utvecklingsbanken)

EBRD (Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling)

IIC (Inter-American Investment Corporation)

NIB (Nordiska investeringsbanken)

IBEC (International Bank for Economic Co-operation)

IIB (International Investment Bank)

CDB (Caribbean Development Bank)

AMF (Arab Monetary Fund)

BADEA (Banque arabe pour le développement économique en Afrique)

CASDB (Central African States Development Bank)

African Development Fund

Asian Development Fund

Fonds spécial unifié de développement

CABEI (Central American Bank for Economic Integration)

ADC (Andean Development Corporation)

2.2.4 Andra internationella organisationer

NATO (North Atlantic Treaty Organisation)

Europarådet

ICRC (Internationella rödakorskommittén)

ESA (Europeiska rymdorganisationen)

EPO (Europeiska patentverket)

EUROCONTROL (European Organisation for the Safety of Air Navigation)

EUTELSAT (European Telecommunications Satellite Organisation)

INTELSAT (International Telecommunications Satellite Organisation)

EBU/UER (European Broadcasting Union/Union européenne de radio-télévision)

EUMETSAT (European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites)

ESO (Europeiska sydobservatoriet)

ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts)

EMBL (European Molecular Biology Laboratory)

CERN (European Organisation for Nuclear Research)

IOM (Internationella organisationen för migration)

(1) Undantagna från denna regel är transaktioner/positioner i finansiella derivat mellan moder-/dotterbolag som enligt överenskommelse på euronivå skall redovisas under rubriken "finansiella derivat" och inte under rubriken "direkta investeringar/övrigt direktinvesteringskapital".

(2) Länderna inom parentes har endast tagits med för att visa sammansättningen av gruppen. Det krävs ingen uppdelning efter dessa länder.

(3) Endast för vissa poster i betalningsbalansens finansiella balans, relaterade inkomster och utlandsställningen. Se tabell 7.

(4) Endast för vissa poster i betalningsbalansens finansiella balans, relaterade inkomster och utlandsställningen. Se tabell 7.

(5) Utanför Europeiska unionen. Se tabell 8. Organisationerna i förteckningen har endast tagits med för att visa sammansättningen av gruppen. Det krävs ingen uppdelning efter dessa organisationer.

(6) Beräknat som restbelopp (beloppen mellan totalen för varje rubrik i betalningsbalansen/utlandsställningen och beloppen som motsvarar ovan nämnda motparter).

(7) Bygger på Europeiska kommissionens (Eurostats) BoP-Vademecum.

BILAGA V

ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER TILL EUROPEISKA CENTRALBANKEN

För elektronisk överföring av de statistiska uppgifter som Europeiska centralbanken (ECB) behöver skall de nationella centralbankerna använda den rapporteringsväg som Europeiska centralbankssystemet (ECBS) erbjuder och som bygger på telekommunikationsnätet (ESCB-Net). All överföring av data inom ECBS skall ske enligt en begreppsmässigt enhetlig datamodell. Det format för statistikmeddelanden som utvecklats för detta elektroniska utbyte av statistiska uppgifter är "Gesmes/TS". Detta krav hindrar inte att andra medel efter överenskommelse kan användas som en reservlösning för överföring av de statistiska uppgifterna till ECB.

För att dataöverföringen skall fungera smidigt skall de nationella centralbankerna beakta följande rekommendationer.

- Fullständighet: De nationella centralbankerna skall rapportera alla begärda seriekoder. Att inte rapportera några koder eller rapportera koder som inte finns i kodförteckningen betraktas som ofullständig rapportering. Om en uppgift saknas, skall den utelämnade uppgiften markeras med hjälp av motsvarande statusflagga. När endast en delmängd seriekoder revideras, skall valideringsreglerna ändå tillämpas på betalningsbalansen som helhet.

- Teckenkonvention: De nationella centralbankernas överföring av uppgifter till ECB och Europeiska kommissionen (Eurostat) följer en enhetlig teckenkonvention för samtliga uppgifter som skall rapporteras. Enligt denna teckenkonvention skall inflöden och utflöden för bytesbalans och kapitaltransfereringar m.m. rapporteras med plustecken, medan nettobalanser skall beräknas och rapporteras som inflöden minus utflöden. I den finansiella balansen skall minskningar i nettotillgångar/ökningar i nettoskulder rapporteras med ett plustecken, medan ökningar i nettotillgångar/minskningar i nettoskulder skall rapporteras med ett minustecken. Nettobalanser skall beräknas och rapporteras som nettoförändringar i tillgångar plus nettoförändringar i skulder.

Vid överföring av uppgifter om utlandsställningen skall nettopositionen beräknas och rapporteras som tillgångsposition minus skuldposition.

- Bokföringsmässiga identiteter: Valideringsreglerna, som har skickats ut och kan rekvireras på begäran, måste införas av de nationella centralbankerna innan uppgifterna överförs till ECB.

När revideringar sker kan de nationella centralbankerna skicka in en aktualiserad uppsättning data till ECB. Revideringar skall överföras enligt följande:

- Revideringar av månadsvisa uppgifter tillhandahålls med överföringen av i) motsvarande kvartalsvisa uppgifter, ii) motsvarande reviderade kvartalsvisa uppgifter, iii) uppgifter om utlandsställningen för det aktuella året och iv) de reviderade uppgifterna om utlandsställningen för det aktuella året.

- Revideringar av kvartalsvisa uppgifter tillhandahålls med överföringen av i) uppgifterna för följande kvartal, ii) uppgifter om utlandsställningen för det aktuella året och iii) de reviderade uppgifterna om utlandsställningen för det aktuella året.

- Revideringar av de årsvisa uppgifterna om utlandsställningen tillhandahålls med överföringen av uppgifterna för påföljande år.

Revideringar av månads- och kvartalsvisa uppgifter om betalningsbalansen avseende hela år skall lämnas till ECB av de nationella centralbankerna tillsammans med överföringen av uppgifter om utlandsställningen för det år som uppgifterna avser.

BILAGA VI

UPPFÖLJNING AV METODERNA FÖR STATISTIKSAMMANSTÄLLNINGAR

Europeiska centralbanken (ECB) följer upp de metoder för uppgiftssammanställning som används vid rapporteringen av betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen samt de begrepp och definitioner som regelbundet tillämpas av de deltagande medlemsstaterna. Uppföljningen kommer att ske i samband med att publikationen European Union balance of payments/international investment position statistical methods (nedan kallad betalningsbalansboken) uppdateras och genom den granskning som genomförs var sjätte månad. Förutom själva granskningen är målet med båda dokumenten att informera de personer som ansvarar för sammanställningen av betalningsbalansen för euroområdet om utvecklingen i andra stater i euroområdet.

Betalningsbalansboken innehåller information om hur statistiken rörande betalningsbalansen och utlandsställningen för alla medlemsstater skall ställas upp. Där finns detaljerade beskrivningar av metoderna för uppgiftsinsamling och av de begrepp och definitioner som används. Där finns även information om avvikelser från de överenskomna definitionerna för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen i medlemsstaterna.

Betalningsbalansboken uppdateras årligen i nära samarbete med medlemsstaterna. Den granskning som genomförs var sjätte månad kompletterar denna uppdatering.

BILAGA VII

DATAINSAMLING INOM OMRÅDET PORTFÖLJINVESTERINGAR

Med tanke på de svårigheter som finns när det gäller att på ett korrekt sätt identifiera flöden och stockar relaterade till portföljinvesteringar har det ansetts nödvändigt att definiera gemensamma tillvägagångssätt för insamling av denna information i euroområdet(1).

Systemen för insamling av uppgifter om portföljinvesteringar skall vara förenliga med en modell som åtminstone bedöms vara "acceptabel" enligt nedanstående tabell:

>Plats för tabell>

Förklaringar:

"s-b-s"= uppgiftsinsamling värdepapper för värdepapper (/security by security)

"agg."= uppgiftsinsamling på aggregerad basis

"härledda stockar"= ackumulerade flöden

"härledda flöden"= skillnaden mellan stockar (justerade för valutakurs- och prisförändringar)

"skattade flöden"= skattade från de kvartalsvisa flödena, månadsvis fördelade

(1) Se även ECB:s rapport "Task Force on Portfolio Investment Collection Systems, final report" (juni 2002) som publicerats på ECB:s webbplats: http://www.ecb.int