EUR-Lex Ingång till EU-rätten

Tillbaka till EUR-Lex förstasida

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

Dokument 02001R2423-20080104

Konsoliderad text: Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13)

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2001/2423/2008-01-04

2001R2423 — SV — 04.01.2008 — 006.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 2423/2001

av den 22 november 2001

om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut

(ECB/2001/13)

(EGT L 333, 17.12.2001, p.1)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 993/2002 av den 6 juni 2002

  L 151

11

11.6.2002

►M2

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 2174/2002 av den 21 november 2002

  L 330

29

6.12.2002

►M3

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 1746/2003 av den 18 september 2003

  L 250

17

2.10.2003

►M4

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 2181/2004 av den 16 december 2004,

  L 371

42

18.12.2004

►M5

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 4/2007 av den 14 december 2006

  L 2

3

5.1.2007

►M6

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 1489/2007 av den 29 november 2007

  L 330

20

15.12.2007


Rättad genom:

►C1

Rättelse, EGT L 057, 27.2.2002, s. 34  (2423/01)

►C2

Rättelse, EGT L 347, 20.12.2002, s. 60  (2174/02)




▼B

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 2423/2001

av den 22 november 2001

om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut

(ECB/2001/13)



ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter ( 2 ), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver ( 3 ), särskilt artikel 6.4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2819/98 av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut (ECB/1998/16) ( 4 ) har redan ändrats genom förordning (EG) nr 1921/200 (ECB/2000/8) ( 5 ). Eftersom nya omfattande ändringar nu görs är det önskvärt att sammanföra bestämmelserna i en enda rättsakt genom den här förordningen.

(2)

För att kunna utföra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs konsoliderade balansräkningar för de monetära finansinstituten (MFI). Huvudsyftet med en sådan balansräkning är att Europeiska centralbanken (ECB) skall få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna, vilka ses som ett enda ekonomiskt område. Statistiken omfattar de sammanlagda finansiella tillgångarna och skulderna, i form av stocksiffror (utestående belopp), tillförlitliga uppgifter i fråga om låneflöden samt förbättrad flödesstatistik för MFI:s värdepappersinnehav.

(3)

Enligt bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat fördraget) och enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad stadgan) skall ECB utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra ECBS uppgifter sådana dessa anges i stadgan, och i vissa fall, i bestämmelser som antagits av rådet i enlighet med artikel 107.6 i fördraget.

(4)

Enligt artikel 5.1 i stadgan skall ECB med stöd från de nationella centralbankerna samla in de statistiska uppgifter som behövs för utförandet av ECBS uppgifter, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. Enligt artikel 5.2 i stadgan skall de nationella centralbankerna så långt som möjligt utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1.

(5)

Det kan bli nödvändigt, och minskar eventuellt rapporteringsbördan, att låta insamlingen av de statistikuppgifter från den faktiska uppgiftslämnande populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande datainsamling, som de nationella centralbankerna organiserar inom sitt eget ansvarsområde för andra syften i enlighet med gemenskapsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis. Detta gäller under förutsättning att det inte finns risk för att ECB:s statistikkrav åsidosätts. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att uppgiftslämnarna underrättas om att uppgifter samlas in även för andra statistikändamål. I särskilda fall kan ECB använda sig av sådan statistik för att uppfylla statistikkraven.

(6)

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 skall ECB specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare. Enligt samma artikel har ECB rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering av statistiska uppgifter. Enligt artikel 6.4 i samma förordning får ECB utfärda förordningar som anger under vilka förutsättningar rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter skall få utövas.

(7)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att anta förordningar och beslut i syfte att undanta institut från kassakrav (kravet på minimireserver), att närmare ange hur skulder gentemot andra institut får uteslutas eller avräknas från kassakravsbasen och att fastställa skilda kassakravskvoter för vissa kategorier av skulder. Enligt artikel 6 har ECB rätt att från instituten samla in den information som behövs för tillämpningen av kassakravet och att kontrollera riktigheten och tillförlitligheten på den information som instituten tillhandahåller för att visa att de uppfyller kassakraven. För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan för instituten är det önskvärt att de statistiska uppgifterna från de månatliga balansräkningarna även används för den återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem.

(8)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 skall medlemsstaterna organisera sig själva på statistikområdet och samarbeta helt och fullt med ECBS för att garantera att förpliktelserna enligt artikel 5 i stadgan fullgörs.

(9)

Även om de förordningar som ECB utfärdar med stöd av artikel 34.1 i stadgan inte medför några rättigheter eller skyldigheter för icke deltagande medlemsstater är ändå artikel 5 i stadgan tillämplig på såväl deltagande som icke deltagande medlemsstater. I förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i stadgan tillsammans med artikel 5 i fördraget medför en skyldighet för de icke deltagande medlemsstaterna att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de skall bli deltagande medlemsstater.

(10)

För att underlätta ECB:s och kreditinstitutens likviditetshantering skall kassakraven bekräftas senast den första dagen av uppfyllandeperioden. I undantagsfall kan behov uppstå för kreditinstitut att rapportera om ändringar av kassakravsbasen eller av kassakrav som har bekräftats. Förfarandena för att bekräfta eller godkänna kassakrav påverkar inte uppgiftslämnarnas skyldighet att alltid rapportera korrekta statistiska uppgifter eller ändra felaktiga statiska uppgifter som de eventuellt redan rapporterat.

(11)

Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden för fusioner och uppdelningar som rör kreditinstitut för att klargöra institutens skyldigheter i fråga om kassakrav. Definitionerna av fusioner och uppdelningar i denna förordning baseras på definitioner som redan finns i gemenskapens sekundärrätt rörande publika aktiebolag. Dessa definitioner har anpassats för denna förordning. Dessa förfaranden påverkar inte möjligheten att inneha kassakravsmedel genom ombud.

(12)

ECB:s monetära statistik grundar sig på balansräkningsstatistik som samlas in från MFI i enlighet med förordning (EG) nr 2819/98 (ECB/1998/16). Den utformades under den andra etappen av Ekonomiska och monetära unionen och ansågs innefatta endast ett minimum av de uppgifter som behövs för penningpolitiska ändamål. Förordningen omfattade dessutom bara insamling av balansräkningsstatistik över stockar, däremot inte sådana uppgifter om justeringar för omvärderingar som behövs för sammanställning av flödesstatistik för motposterna i det breda penningmängdsaggregatet M3, på vilken tillväxttakten beräknas. Eftersom dessa sammanställningar var så begränsade, har det blivit nödvändigt med en förbättring av MFI:s balansräkningsstatistik.

(13)

Det är nödvändigt att utöka kraven på månadsvisa uppgifter till att omfatta en uppdelning av inlåning på undersektorer och dessutom på löptid/valuta och av utlåning på undersektorerna löptid och ändamål, eftersom dessa uppdelningar anses viktiga för penningpolitiska ändamål. Häri skall även ingå uppgifter som tidigare endast lämnats kvartalsvis.

(14)

Det är nödvändigt att snabbt utarbeta stock- och flödesstatistik för penningmängdsaggregaten och motposterna. Utifrån den konsoliderade balansräkningen över stockar skall flödesstatistik tas fram med hjälp av kompletterande statistiska uppgifter om växelkursförändringar, övriga värdeförändringar på värdepapper, av- och nedskrivningar på lån och övriga justeringar såsom omklassificeringar.

(15)

Det är nödvändigt att säkra tillgången på tillräckligt överensstämmande och högkvalitativa uppgifter om av- och nedskrivningar på lån genom att begära rapporter härom från uppgiftslämnarna. Även prisförändringar på värdepapper behöver rapporteras.

(16)

Den särskilda kategorin penningmarknadspapper i balansräkningen tas bort och slås samman med uppgiftskategorin emitterade värdepapper under skulder. Instrument som hänförs till den kategorin kommer att föras in under emitterade skuldebrev och fördelas efter ursprunglig löptid. En motsvarande omfördelning har gjorts på tillgångssidan i MFI:s balansräkning.

(17)

När termen inlåning definieras bör hänsyn även tas till saldon på kontantkort avseende elektroniska pengar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



Artikel 1

Definitioner

I denna förordning används termerna uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat, hemvist/hemmahörande/inhemsk med den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98 avseende uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat och som har sin hemvist.

▼M6

I denna förordning ska termerna ”institut för elektroniska pengar” och ”elektroniska pengar” ha samma betydelse som i artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet ( 6 ).

▼B

Artikel 2

Faktisk uppgiftslämnande population

1.  Den faktiska uppgiftslämnande populationen skall bestå av MFI med hemvist i de deltagande medlemsstaternas territorium. För statistiska ändamål avses med sådana MFI kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition samt alla andra finansinstitut vilkas verksamhet består i att de tar emot inlåning eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och i att de för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) beviljar krediter eller placerar i värdepapper.

2.  De nationella centralbankerna får bevilja undantag för små MFI med det förbehållet att de MFI som bidrar till den månatliga konsoliderade balansräkningen skall utgöra minst 95 % av den sammanlagda MFI-balansräkningen avseende stocksiffror i varje deltagande medlemsstat. De nationella centralbankerna skall kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början.

▼M2

3.  Den faktiska uppgiftslämnande populationen enligt bilaga I del 1 avsnitt III underavsnitt vi skall även omfatta andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98. De nationella centralbankerna får bevilja dessa enheter undantag om de nödvändiga statistiska uppgifterna kan erhållas från andra källor enligt bilaga I del 1 avsnitt III underavsnitt vi. De nationella centralbankerna skall kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov, efter godkännande från ECB, kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början. De nationella centralbankerna får enligt den här förordningen upprätta och underhålla en lista över uppgiftslämnande andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med principerna i bilaga I del 1 avsnitt III underavsnitt vi).

▼M6

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) ( 7 ) och artikel 2 i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) ( 8 ) får nationella centralbanker, om inte annat följer av de villkor som anges i punkterna 2–4 i bilaga III, bevilja undantag för individuella institut för elektroniska pengar. De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkt 2 i bilaga III är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag. Varje nationell centralbank som beviljar ett sådant undantag ska informera ECB om detta.

▼B

Artikel 3

Lista över MFI för statistiska ändamål

1.  ECB skall upprätta och underhålla en lista över MFI för statistiska ändamål i enlighet med de klassifikationsprinciper som anges i del 1.I i bilaga I och med beaktande av de krav i fråga om frekvens och tidsramar som följer av att listan skall användas i samband med ECBS kassakravssystem. ECB:s direktion skall vara behörig att upprätta och uppdatera listan.

2.  De nationella centralbankerna och ECB skall se till att listan över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade versioner därav på lämpligt sätt hålls tillgänglig för de berörda instituten, bland annat på elektronisk väg, över Internet eller - på begäran av berörda uppgiftslämnare - på papper.

3.  Listan över MFI för statistiska ändamål skall tjäna enbart som informationskälla. Om den senast tillgängliga versionen av listan enligt punkt 2 är felaktig skall ECB emellertid inte besluta om sanktioner för enheter som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga listan.

Artikel 4

Skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.  För att konsoliderade balansräkningar skall kunna upprättas regelbundet avseende stocksiffror och flöden för MFI-sektorn skall den faktiska uppgiftslämnande populationen varje månad lämna statistiska uppgifter om sin balansräkning vid månadens slut tillsammans med månadsvisa justeringar av flödessiffror för av- och nedskrivningar på lån samt justeringar för prisförändringar på innehav av värdepapper under rapporteringsperioden till den nationella centralbanken i den medlemsstat där MFI har sitt hemvist. Ytterligare detaljuppgifter om vissa av balansräkningens poster skall lämnas varje kvartal i form av stocksiffror.

2.  De statistiska uppgifter som krävs anges i bilaga I till den här förordningen. ►M3  Varje NCB skall med hänvisning till punkterna 6a och 7a i bilaga I del 1 avsnitt IV undersöka om uppgifter i rutor som är markerade ►M5  med #- eller *-tecknet ◄ i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 2 inte är signifikanta och skall informera uppgiftslämnarna när de inte behöver rapporteras. ◄

3.  De nödvändiga statistiska uppgifterna skall lämnas i enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV till den här förordningen.

4.  De nationella centralbankerna skall fastställa och genomföra de förfaranden som skall användas när den faktiska uppgiftslämnande populationen skall lämna sina uppgifter och därvid ta hänsyn till nationella förhållanden. De nationella centralbankerna skall säkerställa att de nödvändiga statistiska uppgifterna tillhandahålls genom dessa förfaranden och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna enligt punkt 3 för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs.

5.  De undantag som avses i artikel 2.2 skall minska MFI:s skyldigheter i fråga om statistikrapportering enligt följande:

 Kreditinstitut som omfattas av sådana undantag skall fullgöra de begränsade rapporteringsskyldigheter som anges i bilaga II till den här förordningen.

 Små MFI som inte är kreditinstitut skall fullgöra de begränsade rapporteringsskyldigheter som anges i bilaga III till den här förordningen.

Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna.

6.  Utan att det påverkar tillämpningen av undantaget enligt artikel 2.2 kan de nationella centralbankerna medge undantag för penningmarknadsfonder från rapporteringen om justeringar för omvärderingar och slopa skyldigheten för dem att rapportera om justeringar för omvärderingar.

7.  De nationella centralbankerna kan medge undantag avseende tidsintervallet och tidsramarna för rapportering om prisomvärderingar avseende värdepapper och begära in dessa uppgifter kvartalsvis och enligt samma tidsramar som för stockuppgifter, under förutsättning att följande tvingande minimikrav uppfylls:

 Uppgiftslämnare skall lämna relevanta uppgifter till de nationella centralbankerna om värderingspraxis, inbegripet siffror på hur stor procentuell del av innehavet av dessa instrument som omfattas av de olika värderingsmetoderna.

 Om det görs en betydande prisomvärdering, skall de nationella centralbankerna ha rätt att begära kompletterande upplysningar från uppgiftslämnaren rörande den månad då detta inträffade.

8.  Om det sker en fusion, en uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka uppgiftslämnandet skall den berörda uppgiftslämnaren - så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen träder i kraft - underrätta berörd nationell centralbank om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.

Artikel 5

Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom ramen för förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15)

1.  De uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den här förordningen skall användas av respektive kreditinstitut för att beräkna dess kassakravsbas i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/1998/15) ( 9 ), ändrad genom förordning (EG) nr 1921/2000 (ECB/2000/8). Varje kreditinstitut skall särskilt använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt kassakrav under uppfyllandeperioden.

▼M3 —————

▼B

3.  Särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser för tillämpningen av ECBS kassakravssystem anges i bilaga II till den här förordningen. De särskilda bestämmelserna i den bilagan skall gälla framför bestämmelserna i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15).

Artikel 6

Kontroll och tvångsvis insamling

Rätten att kontrollera och att tvångsvis samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna skall lämna i enlighet med kraven i fråga om statistikrapportering i den här förordningen skall utövas av de nationella centralbankerna, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. Rätten skall särskilt utövas då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 7

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser för tillämpningen av delar av förordningen har tagits in i bilaga V till den här förordningen.

Artikel 8

Upphävande

▼M1

1.  Förordning (EG) nr 2819/98 (ECB/1998/16) upphör att gälla den 1 januari 2003.

▼B

2.  Hänvisningar till den upphävda förordningen skall gälla som hänvisningar till den här förordningen.

▼M1

Artikel 9

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

▼B




BILAGA I

KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING SAMT KLASSIFIKATIONSPRINCIPER

DEL 1

Statistikkrav för de monetära finansinstituten

Inledning

Syftet är att en ändamålsenligt uppställd konsoliderad balansräkning regelbundet skall tas fram för penningskapande finansinstitut i de deltagande medlemsstaterna, sedda som ett enda ekonomiskt område. Balansräkningen skall anges i stockar och flöden samt bygga på en heltäckande och homogen monetär sektor och uppgiftslämnande population.

Statistiksystemet för de deltagande medlemsstaterna avseende den konsoliderade balansräkningen för MFI-sektorn har därför följande två huvudkomponenter:

 En lista över MFI för statistiska ändamål.

 En specifikation av den statistik som dessa MFI skall lämna varje månad respektive varje kvartal.

▼M2

För att få fram uttömmande uppgifter om MFI:s balansräkningar är det nödvändigt att ålägga andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.123) viss rapporteringsskyldighet, när dessa deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder.

▼M2

Dessa statistiska uppgifter skall samlas in av de nationella centralbankerna från MFI och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut enligt avsnitt I punkt 6 i enlighet med nationella förfaranden som beaktar de harmoniserade definitionerna och klassifikationerna i den här bilagan.

▼B

I.   Monetära finansinstitut

1.

Europeiska centralbanken (ECB) skall upprätta och regelbundet uppdatera listan över MFI för statistiska ändamål enligt klassifikationsprinciperna nedan. En viktig aspekt i sammanhanget är innovationer på det finansiella området, vilka i sig är påverkade av den inre marknadens utveckling och övergången till den ekonomiska och monetära unionen. Båda dessa faktorer påverkar de finansiella instrumentens egenskaper och kan medföra att instituten ändrar inriktning på sin verksamhet. Rutiner för övervakning och fortlöpande kontroll säkerställer att MFI-listan alltid är aktuell, exakt, så homogen som möjligt och tillförlitlig för statistiska ändamål. I listan anges också huruvida de enskilda instituten enligt gällande regler omfattas av Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kassakravssystem (krav på att hålla minimireserver).

2.

Enligt definitionen i artikel 2.1 i den här förordningen inbegriper följaktligen MFI-sektorn två stora grupper av inhemska finansinstitut utöver centralbankerna, nämligen dels kreditinstitut enligt gemenskapslagstiftningens definition (”ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel ( 10 ) och att bevilja krediter för egen räkning eller institut för elektroniska pengar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet”) (EGT L 275, 27.10.200, s.39) ( 11 ), dels andra MFI, dvs. andra inhemska finansinstitut som uppfyller kriterierna för ett MFI, oavsett vilken verksamhet de bedriver. Avgörande för klassificeringen är i vilken utsträckning instrument emitterade av sådana andra MFI kan räknas som substitut till sådan inlåning som kreditinstitut tar emot, detta förutsatt att instituten i övrigt uppfyller kriterierna för MFI.

3.

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut undantas vissa enheter från fullständig tillämpning av direktivet. Dessa undantagna enheter skall omfattas av den här förordningen, förutsatt att de uppfyller kriterierna för MFI.

4.

I vilken utsträckning instrument emitterade av andra finansinstitut än kreditinstitut kan räknas som substitut till inlåning beror på instrumentens likviditet, definierad som en kombination av faktorerna överförbarhet, konvertibilitet, värdesäkerhet och omsättningsbarhet, och där så är lämpligt även instrumentens löptid.

►M6  Kriterierna för att instrument ska räknas som substitut till inlåning ska också tillämpas när man fastställer huruvida skulder ska klassificeras som inlåning, utom i fall då det finns en separat kategori för sådana skulder. ◄

5.

►M6  Vid fastställandet av i vilken utsträckning ett instrument kan utgöra substitut till inlåning enligt punkten ovan, och vid klassificeringen av skulder som inlåning, ska begreppen nedan användas med följande betydelser: ◄

  överförbarhet: innebär att de medel som är bundna i ett finansiellt instrument kan lösgöras med hjälp av betalningsmedel som check, girering, direktdebitering eller liknande.

  konvertibilitet: avser möjligheten till och kostnaden för konvertering av instrumentet mot kontanter eller överförbar inlåning. De skattemässiga fördelar som går förlorade genom konverteringen kan ses som en straffavgift som minskar graden av likviditet.

  värdesäkerhet: innebär att ett finansiellt instruments exakta kapitalvärde i nationell valuta är känt i förväg.

  omsättningsbarhet: anses föreligga om värdepapper är föremål för offentlig notering och regelbunden handel på en reglerad marknad. För andelar i öppna värdepappersfonder finns det ingen marknad i sedvanlig mening. Placerarna får emellertid information om den dagliga noteringen för fondandelarna och kan ta ut sina andelar till den kursen.

6.

Bland värdepappersfonderna (collective investment undertaking) uppfylls likviditetskravet av penningmarknadsfonder (money market funds), vilka därför räknas till MFI-sektorn. En penningmarknadsfond definieras som en värdepappersfond, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning, och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, andelar i penningmarknadsfonder, andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, insättningar i bank, eller strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument. De upplysningar som behövs för att fastställa om det rör sig om en penningmarknadsfond skall kunna utläsas av värdepappersfondens offentliga emissionsprospekt, liksom av fondregler, stiftelseurkund, stadgar, lokala bestämmelser, teckningsdokumentation, placeringsavtal, marknadsföringsmaterial eller andra handlingar med liknande status. ►M2  En penningmarknadsfond skall antingen själv eller via sina lagliga företrädare säkerställa att de krav som ställs på penningmarknadsfonder i fråga om statistikrapportering uppfylls. Om det är nödvändigt av praktiska skäl kan uppgifterna lämnas av någon av de enheter som deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder, exempelvis registeransvariga. ◄

7.

Vid fastställandet av om det rör sig om en penningmarknadsfond enligt punkt 6 skall begreppen nedan användas med följande betydelser:

  värdepappersfond: ett företag vars enda syfte är att företa kollektiva investeringar med kapital från allmänheten och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses direkt eller indirekt med medel ur företagets tillgångar. Sådana företag kan bildas med stöd av lag, antingen på avtalsrättslig grund (värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag), enligt trustlagstiftning (unit trusts) eller på bolagsrättslig grund (investmentbolag).

  bankinlåning: kontantinsättningar hos kreditinstitut som återbetalas på anfordran eller efter en uppsägningstid upp till tre månader, eller efter en överenskommen löptid upp till två år, inbegripet belopp som betalas till kreditinstitut vid överlåtelse av värdepapper inom ramen för återköpstransaktioner eller i samband med värdepapperslån.

  nära substitut till inlåning likviditetsmässigt: möjligheten att under normala marknadsförhållanden på begäran av innehavaren kunna återköpa, inlösa eller överföra andelar i värdepappersfonder på ett sådant sätt att andelarnas likviditet är jämförbar med likviditeten hos inlåning.

  huvudsakligen: minst 85 % av investeringsportföljen.

  penningmarknadsinstrument: de kategorier av överförbara skuldförbindelser som normalt är föremål för handel på penningmarknaden (t.ex. bankcertifikat, företagscertifikat, bankväxlar och statliga och kommunala skuldförbindelser) eftersom de har följande egenskaper:

 

i) De är likvida, dvs. de kan återköpas, inlösas eller säljas till begränsad kostnad (låg provision och liten marginal mellan köp- och säljkurs) och avvecklas snabbt.

ii) De har en djup marknad, dvs. de är föremål för handel på en marknad som kan absorbera stora transaktionsvolymer, och handel med sådana stora volymer får bara begränsad inverkan på instrumentens pris.

iii) De har värdesäkerhet, dvs. deras värde kan exakt fastställas vid varje tid eller minst en gång i månaden.

iv) De medför en låg ränterisk, dvs. de har en återstående löptid på upp till ett år eller är föremål för regelbundna räntejusteringar mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden minst en gång om året.

v) De medför en låg kreditrisk i den bemärkelsen att de antingen

 är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och som är öppna för allmänheten,

 har emitterats enligt bestämmelser om skydd för investerare och insättningar,

 har emitterats

 

▼C1

 av stater, delstater eller kommuner, centralbanker i medlemsstater, Europeiska unionen, ECB, Europeiska investeringsbanken, en icke-medlemsstat - eller om denna är en federal stat - även en av dess delstater, eller offentliga internationella organisationer som en eller flera medlemsstater tillhör,

▼B

 av enheter som är föremål för tillsyn enligt kriterier fastställda i gemenskapslagstiftningen, eller av enheter som omfattas av och efterlever tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses vara minst lika stränga som gemenskapslagstiftningens, eller med garanti från en sådan enhet, eller

 av företag vilkas värdepapper är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och är öppna för allmänheten.

8.

I det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 95) indelas finansinstitut klassificerade som MFI i två undersektorer, nämligen centralbanker (S.121) ( 12 ) och andra monetära finansinstitut (S.122).

▼M2

9.

I denna ECB-förordning avses med

  registrerade andelar i penningmarknadsfonder: andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, finns upptagna i ett register med personuppgifter och uppgift om hemvist för innehavarna av fondens andelar,

  innehavarandelar i penningmarknadsfonder: andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, inte finns upptagna i något register med uppgifter om innehavarna av andelar i fonderna, eller som finns upptagna i ett register utan uppgift om innehavarnas hemvist.

▼M4

II.   Redovisningsregler

Om inget annat anges i den här förordningen skall de redovisningsregler som MFI tillämpar när de lämnar uppgifter i enlighet med den här förordningen vara de som finns i de nationella genomförandereglerna av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut ( 13 ), liksom i övriga tillämpliga internationella standarder. Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i medlemsstaterna skall alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.

▼B

III.   En konsoliderad balansräkning byggd på månadsvisa ställningsuppgifter

Syfte

1.

Syftet med balansräkningen är att tillhandahålla månadsdata om MFI:s verksamhet när det gäller ställningsuppgifter. Uppgifterna skall vara tillräckligt detaljerade för att ECB skall få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna, sedda som ett enda ekonomiskt område, och få möjlighet att beräkna penningmängdsaggregat och motposter för hela området på ett flexibelt sätt. Den månadsstatistik avseende enskilda ställningsuppgifter som lämnas av kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem används dessutom för beräkning av kassakravsbasen för dessa institut i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/1998/15) ( 14 ), ändrad genom förordning (EG) nr 1921/2000 (ECB/2000/8) ( 15 ). Den månadsvisa rapporteringen av ställningsuppgifter skall ske enligt tabell 1. De uppgifter som skall redovisas i de tunnstreckade cellerna ( 16 ) lämnas endast av kassakravspliktiga kreditinstitut (se bilaga II för ytterligare detaljer). Denna rapportering är obligatorisk med undantag för rapporteringen avseende inlåning med uppsägningstid över två år, som tills vidare är frivillig. I del 3 i den här bilagan finns detaljerade definitioner av de instrument som omfattas.

Krav

2.

ECB skall sammanställa penningmängdsaggregaten för de deltagande medlemsstaternas territorium i form av utestående belopp (stockar). Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s övriga monetära skulder (inlåning och andra finansiella instrument som är nära substitut till inlåning). Övriga poster i MFI-balansräkningen är motposter till penningmängden. ECB sammanställer även flöden som härrör från stockarna och från andra uppgifter, inklusive sådana som ges in av MFI (se avsnitt V).

3.

ECB vill ha statistiken uppdelad på kategorier avseende instrument/löptider, valutor och motparter. Eftersom kraven är olika för skulder och tillgångar behandlas de båda sidorna i MFI-balansräkningen var för sig - se tabell A i del 2 av den här bilagan.

i)   Instrument- och löptidskategorier

a)   Skulder

4.

För att penningmängdsaggregat skall kunna beräknas för de deltagande medlemsstaterna måste instrumenten klassificeras i lämpliga kategorier. Dessa är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning, utgivna andelar i penningmarknadsfonder, emitterade värdepapper, eget kapital och reserver och övriga skulder. För att särskilja monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom in i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid och återköpsavtal (repor).

5.

Uppdelning efter ursprunglig löptid kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara. Indelningen efter ursprunglig löptid (eller uppsägningstid) är följande: för inlåning med överenskommen löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år, och för inlåning med uppsägningstid upp till tre månader, över tre månader och upp till två år och över två år. Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i regel är mycket kortfristiga (oftast med en ursprunglig löptid under tre månader). Skuldebrev emitterade av MFI delas upp på löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år. Andelar i penningmarknadsfonder behöver inte delas upp efter löptid.

b)   Tillgångar

6.

MFI:s tillgångar indelas i följande kategorier: kassa, utlåning, obligationer och andra räntebärande värdepapper, andelar i penningmarknadsfonder, aktier och andra andelar, anläggningstillgångar och övriga tillgångar. En uppdelning efter ursprunglig löptid (upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år) skall göras av MFI-lån till motparter med hemvist i deltagande medlemsstater (andra än MFI och offentliga sektorn), allt efter underkategorier, och dessutom efter ändamål när det gäller MFI-lån till hushållen. En uppdelning efter löptid skall även göras av MFI:s innehav av skuldförbindelser emitterade av övriga MFI i de deltagande medlemsstaterna. Innehavet skall delas upp i löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år för att möjliggöra nettning av inbördes MFI-innehav av instrumentet i fråga vid beräkningen av penningmängdsaggregaten.

ii)   Valutor

7.

ECB måste ha möjlighet att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper saldon i samtliga valutor tillsammans eller endast saldon uttryckta i euro. Eurosaldon skall därför redovisas separat för de balansräkningsposter som kan användas för beräkning av penningmängdsaggregaten.

iii)   Motparter

8.

För beräkningen av penningmängdsaggregat och deras motposter för samtliga deltagande medlemsstater måste det fastställas vilka av motparterna i de deltagande medlemsstaternas territorium som bildar innehavarsektorn för penningmängden. Inhemska motparter och motparter i andra deltagande medlemsstater redovisas separat och behandlas på exakt samma sätt i alla statistikuppdelningar. Motparter utanför de deltagande medlemsstaternas territorium behöver inte delas upp efter land i månadsstatistiken.

9.

Motparter i de deltagande medlemsstaterna särredovisas enligt ländernas nationella sektorsklassificering eller enligt deras indelning i institutionella enheter i enlighet med listan över MFI för statistiska ändamål och de riktlinjer för statistisk klassificering av kunder som ges i ECB:s ”Money and Banking Statistics Sector Manual” (”Guidance for the statistical classification of customers”), som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 95 så långt det är möjligt. För att innehavarsektorn för penningmängden i de deltagande medlemsstaterna skall kunna avgränsas delas motpartsgruppen icke-MFI upp på offentlig sektor (S.13), varvid staten (S.1311) redovisas separat under inlåning totalt, och övriga inhemska sektorer. För att kunna beräkna en månatlig sektorsvis uppdelning av penningmängdsaggregaten och motposterna delas övriga inhemska sektorer upp i följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). För inlåning totalt och kategorierna inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor görs en ytterligare uppdelning på kreditinstitut, övriga MFI-motparter och staten. Denna uppdelning behövs för ECBS kassakravssystem.

iv)   Angivande av ändamål

10.

Lån till hushållen (inklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer) delas upp efter typ av lån (konsumtionskrediter, bostadslån, övriga krediter). En detaljerad beskrivning av konsumtionskrediter och bostadslån finns i del tre av den här bilagan, under rubriken Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade månadsbalansräkningen för MFI-sektorn, under kategori 2 ”Utlåning”.

v)   Inbördes förhållanden mellan instrument- och löptidskategorier respektive valutor och motparter

11.

För sammanställning av penningstatistiken för de deltagande medlemsstaterna och för beräkning av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem är det nödvändigt att balansräkningen innehåller vissa uppgifter om inbördes förhållanden mellan instrument/löptidskategorier/valutor och motpartskategorier samt för lån till hushållen även om ändamålet.

12.

De mest detaljerade uppgifterna krävs för motparter som ingår i innehavarsektorn. Statistiska uppgifter om inlåning, uppdelade efter underkategori och löptid samt ytterligare efter valuta, är nödvändiga för att möjliggöra en närmare analys av utvecklingen för de utländska valutakomponenter som ingår i M3. Särskilt valutaanalysen av dessa komponenter underlättar undersökningar rörande i vilken utsträckning utländska valutor kan utgöra substitut för komponenter denominerade i euro i M3. Positioner gentemot andra MFI delas upp endast i den utsträckning som detta behövs för nettning av MFI-saldon inbördes eller för beräkning av kassakravsbasen.

13.

Positioner gentemot övriga utlandet behöver uppges i fråga om inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor (för beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten är större än noll) samt i fråga om inlåning totalt (för beräkning av externa motposter). När det gäller betalningsbalansen och finansräkenskaperna delas inlåning från och utlåning till övriga utlandet även upp på ursprunglig löptid upp till ett år och över ett år.

▼M2

vi)   Uppgift om hemvist för innehavare av andelar i penningmarknadsfonder

13a

Uppgiftslämnare skall månadsvis minst rapportera uppgifter om hemvist för innehavare av andelar i penningmarknadsfonder utgivna av MFI i de deltagande medlemsstaterna med uppdelning på inhemska motparter/övriga deltagande medlemsstater/övriga utlandet. Härigenom kommer det att bli möjligt för de nationella centralbankerna att förse ECB med uppgifter om hemvist för innehavare av dessa instrument och att utesluta andelar som innehas av aktörer med hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna, när det gäller sammanställningen av penningmängdsaggregat.

13b

Enligt artikel 4.4 får de nationella centralbankerna begära in uppgifter med sådana ytterligare uppdelningar som inte krävs enligt den här förordningen, inbegripet uppdelning efter motpartssektor, valuta eller löptid.

13c

I fråga om registrerade andelar skall utgivande penningmarknadsfonder, deras lagliga företrädare eller de enheter som avses i bilaga I del 1 avsnitt I punkt 6 i den månadsvisa balansräkningen lämna uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av utgivna andelar i fonderna.

13d

I fråga om innehavarandelar skall uppgiftslämnarna rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av andelar i penningmarknadsfonder på det sätt som respektive nationell centralbank fastställt efter godkännande från ECB. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av nedanstående alternativ, som skall antas med beaktande av organisationen av de relevanta marknaderna och de nationella rättsliga förutsättningarna i medlemsstaten i fråga. Detta kommer att återkommande följas upp av de nationella centralbankerna och ECB.

a)   Utgivande penningmarknadsfonder

Utgivande penningmarknadsfonder, deras lagliga företrädare eller de enheter som avses i bilaga I del 1 avsnitt I punkt 6 skall lämna uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavarna av andelar i fonderna. Om en utgivande penningmarknadsfond inte direkt kan ange en innehavares hemvist, skall den rapportera de relevanta uppgifter som finns tillgängliga. Sådana uppgifter kan komma från en mäklare som förmedlar andelarna eller från någon annan enhet som deltagit i utgivningen, återköpen eller överföringen av andelarna.

b)   MFI och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i egenskap av depåhållare för andelar i penningmarknadsfonder

Som uppgiftslämnare skall monetära finansinstitut och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i egenskap av depåhållare för andelar i penningmarknadsfonder rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av andelar som utgivits av inhemska penningmarknadsfonder, och som förvaras på depå för innehavarens räkning eller för sådan annan mellanhands räkning som också fungerar som depåhållare. Detta alternativ kan väljas om följande villkor är uppfyllda: För det första skall depåhållaren skilja ut andelar i penningmarknadsfonder som förvaras för innehavarens räkning från dem som förvaras för andra depåhållares räkning. För det andra skall merparten av andelarna i penningmarknadsfonderna förvaras av inhemska institut som klassificeras som finansinstitut (MFI eller andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut).

c)   MFI och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond

Som uppgiftslämnare skall MFI och andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond, rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av sådana andelar i inhemska penningmarknadsfonder som de köper och säljer för innehavarens eller för sådan annan mellanhands räkning som också deltar i transaktionen. Detta alternativ kan väljas om följande villkor är uppfyllda: För det första skall rapporteringen vara uttömmande, dvs. omfatta i det närmaste uppgiftslämnarnas samtliga genomförda transaktioner. För det andra skall precisa uppgifter inrapporteras om köp och försäljningar med motparter utanför de deltagande medlemsstaterna. För det tredje skall skillnaden mellan utgivningsvärdet och lösenvärdet för samma typ av andelar, exklusive avgifter, vara obetydlig. För det fjärde skall värdet på de andelar – utgivna av inhemska penningmarknadsfonder – som innehas av aktörer utanför de deltagande medlemsstaterna vara lågt. Om uppgiftslämnaren inte direkt kan ange en innehavares hemvist, skall de relevanta uppgifter som finns tillgängliga lämnas in.

13e

De nationella centralbankerna får bevilja undantag för ett år från kraven i punkt 13c och 13d, om registrerade andelar eller innehavarandelar ges ut första gången, eller om det finns behov av nya alternativval på grund av utvecklingen på marknaden.

▼B

Tidsramar

14.

En aggregerad månadsbalansräkning över MFI-positioner i varje deltagande medlemsstat skall vara ECB till handa före stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från de uppgiftslämnande instituten för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid. De bör då även beakta tidsramarna för ECBS kassakravssystem.

▼M4

Värdering av inlåning och utlåning för statistiska ändamål

15.

Inlåning och utlåning skall inom ramen för den här förordningen redovisas brutto till det utestående nominella beloppet vid slutet av månaden. Med det nominella beloppet avses det kapitalbelopp som en gäldenär enligt avtal är skyldig att återbetala till borgenären.

16.

De nationella centralbankerna får tillåta att lån med reserveringar rapporteras netto utan reserveringar och att köpta lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset förutsatt att sådan rapporteringspraxis tillämpas av alla inhemska uppgiftslämnare och är nödvändig för att upprätthålla kontinuiteten i värderingen av utlåning för statistiska ändamål i förhållande till uppgifter som rapporteras för perioder före januari 2005.

▼B

IV.   Balansräkningsstatistik byggd på kvartalsvisa ställningsuppgifter

Syfte

1.

Vissa uppgifter behövs för närmare analys av den monetära utvecklingen och för andra statistikändamål, t.ex. för finansräkenskaperna och betalningsbalansen. Syftet är att ytterligare detaljer om vissa balansräkningsposter skall redovisas för dessa ändamål.

Krav

2.

Kvartalsvisa uppdelningar skall redovisas endast avseende de viktigaste posterna i den aggregerade balansräkningen. ECB kan dessutom tillåta viss flexibilitet vad gäller beräkningen av aggregat i fall där inrapporterade uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att de berörda uppgifterna sannolikt inte är signifikanta.

a)   Uppdelning efter underkategori och löptid av utlåningen till icke-MFI i de deltagande medlemsstaterna

3.

För uppföljning av den totala underkategori- och löptidsstrukturen hos MFI:s totala kreditgivning (utlåning och värdepapper) till innehavarsektorn skall utlåningen till offentliga sektorn med undantag för staten kvartalsvis delas upp efter ursprunglig löptid upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år, och innehavet av värdepapper emitterade av offentliga sektorn med undantag för staten delas upp efter ursprunglig löptid upp till ett år och över ett år, samtliga korsvis relaterade till en uppdelning efter underkategori (delstater (S.1312), kommuner (S.1313) och socialförsäkringsfonder (S.1314). En korsvis uppdelning av underkategorier med löptid upp till ett år och över ett år skall också göras av innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, utställda av andra inhemska sektorer än MFI och offentliga sektorn. En uppdelning av MFI:s innehav av aktier och andra andelar efter undersektor skall göras efter följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) och icke-finansiella företag (S.11).

4.

Totala beloppet för MFI:s lån och MFI:s innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper gentemot staten (S.1311) skall också rapporteras.

b)   Uppdelning på undersektorer av MFI:s inlåning från den offentliga sektorn i de deltagande medlemsstaterna med undantag av staten

5.

Inlåning från offentliga sektorn i de deltagande medlemsstaterna med undantag för staten skall delas upp på delstater (S.1312), kommuner (S. 1313) och socialförsäkringsfonder (S.1314).

c)   Uppdelning efter land

6.

En uppdelning av motparter efter medlemsstat görs för en vidare analys av den monetära utvecklingen och av skäl som sammanhänger med övergångskraven och kvalitetskontrollen rörande uppgifterna. För att få bättre information om de innehav av skuldförbindelser fördelade på utställande land som ingår i penningmängdsaggregaten krävs uppgifter om löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år samt över två år.

▼M6

6a.

Om ett land ansluter sig till EU efter den 31 december 2007 måste därför uppgiftslämnarna rapportera positioner gentemot motparter med hemvist i dessa nya medlemsstater i enlighet med tabell 3 i del 2.

Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att positioner gentemot motparter med hemvist i en medlemsstat som inte har infört euron inte är signifikanta, får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna ska informera uppgiftslämnarna om ett sådant beslut.

▼B

d)   Uppdelning efter valuta

7.

De viktigaste balansräkningsposterna skall delas upp på de icke deltagande medlemsstaternas valutor och de viktigaste internationella valutorna (US-dollar, yen och schweiziska franc). Detta behövs för beräkningen av flödesstatistik för penningmängdsaggregat och motposter justerade för valutakursförändring i de fall aggregaten definieras så att de omfattar alla valutorna tillsammans. För betalningsbalansen och finansräkenskaperna ges uppdelning på valutor för inlåning från och utlåning till övriga utlandet tillsammans med en uppdelning på ursprunglig löptid upp till ett år och över ett år.

▼M6

7a.

Om en medlemsstat inför euron efter den 31 december 2007 måste därför uppgiftslämnarna rapportera positioner gentemot valutan i den nya deltagande medlemsstaten i enlighet med tabell 4 i del 2.

I sådana fall är den kolumn i tabell 4 i del 2 som motsvarar den tidigare valutan i den nya deltagande medlemsstaten inte längre tillämplig.

Om ett land ansluter sig till EU efter den 31 december 2007 måste därför uppgiftslämnarna rapportera positioner gentemot valutan i den nya medlemsstaten i enlighet med tabell 4 i del 2.

Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att positioner gentemot valutan i en medlemsstat som inte har infört euron inte är signifikanta, får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna ska informera uppgiftslämnarna om ett sådant beslut.

▼B

e)   Uppdelning efter sektor av positioner gentemot motparter utanför de deltagande medlemsstaterna (icke deltagande medlemsstater och övriga utlandet)

8.

Vad gäller MFI:s positioner gentemot motparter utanför de deltagande medlemsstaternas territorium måste positioner gentemot banker (eller MFI i icke deltagande medlemsstater) och icke-banker kunna särskiljas. Icke-bankerna skall indelas ytterligare i offentlig sektor och övriga inhemska sektorer. Sektorsindelning enligt ENS 93 tillämpas där ENS 95 inte gäller.

Tidsramar

9.

Kvartalsstatistiken skall lämnas in till ECB av de nationella centralbankerna före stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som statistiken avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid.

▼M6

9a.

När positioner i fråga om rutor som motsvarar medlemsstater som inte har infört euron inte är signifikanta men de nationella centralbankerna ändå samlar in dem, kan de nationella centralbankerna rapportera dem till ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den 28:e arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna får själva bestämma när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid.

▼M4

Värdering av inlåning och utlåning för statistiska ändamål

10.

Inlåning och utlåning skall rapporteras i enlighet med bestämmelserna för månadens stockar i punkterna 15 och 16 i avsnitt III.

▼B

V.   Sammanställning av flödesstatistik

Syfte

1.

För att flödesstatistik över penningmängdsaggregat och motposter skall kunna sammanställas måste uppgifter om värdet av genomförda transaktioner ges in i god tid från de konsoliderade balansräkningarna i form av stockar som ger information om utestående tillgångar och skulder, och ytterligare statistiska uppgifter rörande omklassificeringar, valutaförändringar, andra värdeförändring och vissa justeringar som avskrivning av lån.

Krav

2.

Finansiella transaktioner redovisas som skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapportmånad med avräkning för effekterna av förändringar som beror på andra faktorer än genomförda transaktioner. ECB behöver därför statistik över sådana faktorer för ett flertal poster i MFI-balansräkningen. Statistiken skall redovisas som justeringar uppdelade på omklassificeringar och andra justeringar, justering för valutakursförändringar och omvärderingar och av- och nedskrivningar på lån. ECB behöver också förklaringar till justeringar i kategorin omklassificeringar och andra justeringar.

3.

De krav som genom den här förordningen ställs på den faktiska uppgiftslämnande populationen gäller uteslutande justeringar för omvärderingar, innefattande både av- och nedskrivningar på lån och prisomvärderingar rörande värdepappersinnehav under referensperioden.

4.

För uppgiftslämnarna gäller de s.k. minimikrav i fråga om rapportering som anges i tabell 1A i del 2 av den här bilagan. Dessa minimikrav anses utgöra det minimum som behövs för en sammanställning och bedömning av justeringar avseende de samlade uppgifter som ECB behöver. De nationella centralbankerna kan samla in ytterligare uppgifter som inte omfattas av minimikravet. Dessa uppgifter kan gälla sådana uppdelningar i tabell A som inte ingår i minimikravet.

5.

I de krav som ställs på uppgiftslämnarna ingår inte växelkursförändringar och justeringar för omklassificering. ECB beräknar den månadsvisa växelkursförändringen utifrån stockuppgifter valuta för valuta, som ges in av uppgiftslämnarna. Dessa uppgifter ges in kvartalsvis i enlighet med tabell 4 i del 2 i den här bilagan. De omklassificeringar som anges i punkt 1 undantas också, eftersom de nationella centralbankerna själva samlar in dessa uppgifter med hjälp av olika informationskällor som de redan har tillgång till.

Av- och nedskrivningar på lån

6.

Uppgifter om av- och nedskrivningar på lån skall ges in för att flödesstatistiken skall kunna rensas från verkan av värdeförändringar av lånen på balansräkningen, som orsakas av av- eller nedskrivningar. Uppgifterna bör också visa förändringar av reserveringar för lån för de fall där en nationell centralbank beslutar att utestående stockar skall redovisas utan reserveringar. Av- och nedskrivningar som noteras när lån säljs eller överförs till tredje man skall också tas upp om de är kända.

i)   Instrument- och löptidskategorier

7.

Av- och nedskrivningar hänför sig till tillgångsposten utlåning. I minimikravet ingår ingen uppdelning på löptid. De nationella centralbankerna kan emellertid begära kompletterande uppgifter från uppgiftslämnarna om den uppdelning på löptider som anges för de månadsvisa stockuppgifterna.

ii)   Valutor

8.

En uppdelning av justeringar för omvärderingar efter lånevaluta (euro/övriga) ingår inte i minimikravet, men de nationella centralbankerna kan begära en uppdelning efter valuta.

iii)   Motparter

9.

I minimikravet ingår särskiljande av av- eller nedskrivna belopp, och förändringar i reserveringar om lånen rapporteras netto utan reservering, allt efter motpartens geografiska hemvist. Motparter i de deltagande medlemsstaterna delas dessutom upp efter sektor med separata uppgifter för MFI och övriga inhemska sektorer, varvid den senare delas upp ytterligare i andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). Hushållssektorn delas dessutom upp efter ändamålet med lånen, dvs konsumtionskrediter, bostadslån och övriga (restpost). Totalbelopp anges för utlåning till övriga utlandet, utan någon ytterligare uppdelning.

iv)   Tidsramar

10.

Uppgifter om de sammanlagda justeringarna för omvärderingar avseende av- och nedskrivningar på lån för uppgiftslämnarna i varje deltagande medlemsstat skall ges in till ECB före stängningsdags den femtonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna ge in sina uppgifter till ECB i tid.

Prisförändringar rörande värdepapper

11.

▼M4

Justeringar för prisförändringar rörande värdepapper avser värdeförändring som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket värdepapper noteras eller handlas. Däri ingår förändringar som uppkommer över tiden i stockarnas balansvärde på grund av förändringar i det referensvärde till vilket värdepapper noteras, dvs. möjliga vinster/förluster. Justeringarna kan även innefatta värdeförändringar till följd av värdepapperstransaktioner, dvs. realiserade vinster/förluster.

▼B

i)   Instrument- och löptidskategorier

a)   Skulder

12.

▼M4

Inga minimikrav anges för rapportering av balansräkningens skuldsida. Men om den värderingspraxis som tillämpas av uppgiftslämnarna på emitterade värdepapper resulterar i ändringar av stockarna vid periodens slut, kan de nationella centralbankerna samla in uppgifter om sådana ändringar. Sådana uppgifter skall rapporteras som justeringar för ”övriga värdeförändringar”.

▼B

b)   Tillgångar

13.

Justeringar för prisförändringar hämtas från MFI för posterna obligationer och andra räntebärande värdepapper och aktier och andra andelar. Minimikravet gäller obligationer och andra räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid över två år. De nationella centralbankerna kan emellertid gå utöver minimikraven och begära uppgifter rörande samma uppdelning på valuta och löptid som för de månadsvisa stockuppgifterna. För posten aktier och andra andelar avser minimikravet totalbelopp per sektor och sammanfaller med kraven i fråga om stockuppgifter.

ii)   Valutor

14.

En uppdelning av prisförändringarna ingår inte i minimikravet. De nationella centralbankerna kan gå utöver minimikravet vad gäller uppdelningen på valutor (euro/övriga).

iii)   Motparter

15.

När det gäller prisförändringar för posten obligationer och andra räntebärande värdepapper avser minimikravet en uppdelning av inhemska motparter respektive motparter hemmahörande i andra deltagande medlemsstater efter sektorer, dvs. MFI, offentlig sektor och övriga inhemska sektorer. För övriga utlandet anges totalbeloppet för justeringarna. De nationella centralbankerna kan gå utöver minimikravet och begära in samma uppdelningar som för de månadsvisa stockuppgifterna.

16.

När det gäller prisförändringar för aktier och andra andelar avser minimikravet en uppdelning av inhemska och andra deltagande medlemsstater efter sektorer, dvs. MFI och övriga inhemska sektorer, och totalbelopp för justeringarna avseende övriga utlandet. Här sammanfaller minimikravet med de uppgifter som de nationella centralbankerna lämnar till ECB.

iv)   Tidsramar

17.

De sammanlagda justeringarna för omvärderingar som täcker prisförändringar på värdepapper avseende uppgiftslämnarna i respektive deltagande medlemsstat skall ges in till ECB före stängningsdags den femtonde arbetsdagen räknat från utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer själva när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid.

▼C1

DEL 2

Begärda uppdelningar

Tabell A

Översikt över uppdelningar för den aggregerade balansräkningen i MFI-sektorn

Instrument, löptidskategorier, motparter och valutor

(Månadsdata anges i fetstil med *)



INSTRUMENT- OCH LÖPTIDSKATEGORIER

Tillgångar

Skulder

1. Kassa*2. Utlåning*

upp till 1 år (1)*

över 1 år och upp till 5 år (1)*

över 5 år (1)*

3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper*

upp till 1 år (2)*

över 1 år och upp till 2 år (2)*

över 2 år (2)*

4. Andelar i penningmarknadsfonder*5. Aktier och andra andelar*6. Anläggningstillgångar*7. Övriga tillgångar*

8. Utelöpande sedlar och mynt 9. Inlåning*

upp till 1 år (3)*

över 1 år (3)*

9.1 Inlåning över natten (4)*9.2 Inlåning med överenskommen löptid*

upp till 1 år*

över 1 år och upp till 2 år*

över 2 år (5)*

9.3 Inlåning med uppsägningstid*

upp till 3 månader (6)*

över 3 månader*

varav över 2 år (9)*

9.4 Repoavtal*10. Utgivna andelar i penningmarknadsfonder*11. Emitterade värdepapper*

upp till 1 år*

över 1 år och upp till 2 år*

över 2 år *

12. Eget kapital och reserver*13. Övriga skulder*



MOTPARTER

Tillgångar

Skulder

A.  Inhemska motparter*

MFI*

Icke-MFI*

Offentlig sektor*

staten

delstater

kommuner

socialförsäkringsfonder

Övriga inhemska sektorer (10)*

andra finansinstitut, etc. (S. 123 + S. 124) (7)(10)*

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) (10)*

icke-finansiella företag (S. 11) (10)*

hushåll, etc. (S. 14 + S. 15) (8)(10)*

B.  Motparter i andra deltagande medlemsstater*

MFI*

Icke-MFI*

Offentlig sektor*

staten

delstater

kommuner

socialförsäkringsfonder

Övriga inhemska sektorer (10)*

andra finansinstitut, etc. (S. 123 + S. 124) (7)(10)*

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) (10)*

icke-finansiella företag (S. 11) (10)*

hushåll, etc. (S. 14 + S. 15) (8)(10)*

C.  Motparter i övriga utlandet*

banker

icke-banker

offentlig sektor

övriga motparter

D.  Ofördelat

A.  Inhemska motparter*

MFI*

varav Kreditinstitut*

Icke-MFI*

Offentlig sektor*

staten*

delstater

kommuner

socialförsäkringsfonder

Övriga inhemska sektorer (10)*

andra finansinstitut, etc. (S. 123 + S. 124) (7)(10)*

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) (10)*

icke-finansiella företag (S. 11) (10)*

hushåll, etc. (S. 14 + S. 15) (8)(10)*

B.  Motparter i andra deltagande medlemsstater*

MFI*

Varav Kreditinstitut*

Icke-MFI *

Offentlig sektor*

staten*

delstater

kommuner

socialförsäkringsfonder

Övriga inhemska sektorer (10)*

andra finansinstitut, etc. (S. 123 + S. 124) (7)(10)*

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S. 125) (10)*

icke-finansiella företag (S. 11) (10)*

hushåll, etc. (S. 14 + S. 15) (8)(10)*

C.  Motparter i övriga utlandet*

banker

icke-banker

offentlig sektor

övriga motparter

D.  Ofördelat



Valutor

e

euro

 

x

utländska valutor

andra valutor än euro (övriga medlemsstaters valutor, USD, JPY, CHF, övriga)

(1)   Månadsvis uppdelning efter löptid tillämpas endast för lån till andra inhemska sektorer än MFI och offentliga sektorn i deltagande medlemsstater, samt månadsvis uppdelning efter löptid per år för lån till övriga utlandet. Kvartalsvis uppdelning efter löptid för lån till offentliga sektorn med undantag för staten i deltagande medlemsstater.

(2)   Krav på månatlig uppdelning gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i deltagande medlemsstater. Innehav av värdepapper emitterade av icke-MFI i deltagande medlemsstater delas i kvartalsdata upp på upp till ett år och över ett år.

(3)   Endast gentemot övriga utlandet.

(4)   Inklusive svävande saldon, som representerar belopp lagrade på kontantkort som utfärdats i MFI:s namn samt andra skulder på grund av utställda elektroniska pengar.

(5)   Inklusive administrativt reglerad inlåning.

(6)   Inklusive icke överförbar avistainlåning.

(7)   Andra finansinstitut (S.123) + finansiella serviceföretag (S.124).

(8)   Hushåll (S.14) + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.15).

(9)   Rapporteringen av posten inlåning med uppsägningstid över två år är frivillig tills annat anges.

(10)   Månadsvis uppdelning på undersektorer krävs för ut- och inlåning.

image

►(2) M2   ►(2) C2  

image

image

►(1) M2  

image

▼M6



Tabell 3

Uppdelning efter land

Uppgifter som ska lämnas varje kvartal

Balansräkningspost

Varje annan deltagande medlemsstat (exkl. inhemska sektorer) och varje annan EU-medlemsstat

Övriga utlandet (exkl. EU)

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

SKULDER

8.  Utelöpande sedlar och mynt

 

9.  Inlåning

a.  från MFI

 
 
 
 
 

b.  från icke-MFI

 
 
 
 
 

10.  Andelar i penningmarknadsfonder

 

11.  Emitterade skuldförbindelser

 

12.  Kapital och reserver

 

13.  Övriga skulder

 

TILLGÅNGAR

1.  Kassa

 

2.  Lån

a.  till MFI

 
 
 
 
 

b.  till icke-MFI

 
 
 
 
 

3.  Värdepapper andra än aktier

a.  emitterade av MFI

 
 
 
 
 

upp till 1 år

 
 
 
 
 

över 1 år och upp till 2 år

 
 
 
 

över 2 år

 
 
 
 

b.  emitterade av icke-MFI

 
 
 
 
 

4.  Andelar i penningmarknadsfonder

 
 
 
 
 

5.  Aktier och andra ägarandelar

 
 
 
 
 

6.  Fasta tillgångar

 

7.  Övriga tillgångar

 



Tabell 4 (1)

Uppdelning efter valuta

Uppgifter som ska lämnas varje kvartal

Balansräkningspost

Alla valutor sammanlagt

Euro

Varje annan EU-medlemsstats valuta

Andra valutor än EU-medlemsstaters valutor, sammanlagt

EU-medlemsstats valuta

EU-medlemsstats valuta

EU-medlemsstats valuta

EU-medlemsstats valuta

Summa

USD

JPY

CHF

Övriga valutor sammantaget

SKULDER

9.  Inlåning

A.  Inhemska motparter

a.  från MFI

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  från icke-MFI

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

B.  Övriga deltagande medlemsstater

a.  från MFI

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  från icke-MFI

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

C.  Övriga utlandet

i.  upp till 1 år

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ii.  över 1 år

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

a.  från banker

Kvartalsvisa uppgifter från tabell 2

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  från icke-banker

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

10.  Andelar i penningmarknadsfonder

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

11.  Emitterade skuldförbindelser

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

12.  Kapital och reserver

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

13.  Övriga skulder

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

TILLGÅNGAR

2.  Lån

A.  Inhemska motparter

a.  till MFI

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  till icke-MFI

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

B.  Övriga deltagande medlemsstater

a.  till MFI

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  till icke-MFI

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

C.  Övriga utlandet

i.  upp till 1 år

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ii.  över 1 år

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

a.  till banker

Kvartalsvisa uppgifter från tabell 2

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  till icke-banker

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

3.  Värdepapper andra än aktier

A.  Inhemska motparter

a.  emitterade av MFI

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  emitterade av icke-MFI

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

B.  Övriga deltagande medlemsstater

a.  emitterade av MFI

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  emitterade av icke-MFI

M

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 

C.  Övriga utlandet

a.  emitterade av banker

Kvartalsvisa uppgifter från tabell 2

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

b.  emitterade av icke-banker

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

4.  Andelar i penningmarknadsfonder

A.  Inhemska motparter

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

B.  Övriga deltagande medlemsstater

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

C.  Övriga utlandet

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

5.  Aktier och andra ägarandelar

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

6.  Fasta tillgångar

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

7.  Övriga tillgångar

M

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

(1)   ”M” betyder uppgifter som ska lämnas varje månad (se tabell 1).

image

image

▼B

DEL 3

Definitioner av begrepp i den konsoliderade balansräkning som skall lämnas till ECB - klassificering av tillgångar och skulder

Allmänna definitioner

För sammanställningen av den konsoliderade balansräkningen för monetära finansinstitut (MFI) inom de deltagande medlemsstaterna består den uppgiftslämnande populationen av de MFI som är upptagna på listan över MFI för statistiska ändamål och som har hemvist inom de deltagande medlemsstaternas territorium ( 27 ). Dessa institut är följande:

 Institut som är inregistrerade och belägna inom territoriet, inbegripet dotterbolag till moderbolag utanför territoriet.

 Filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet.

Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget.

MFI skall för statistikändamål sammanställa verksamheten vid alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor eller filialer) inom samma nationella territorium. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål.

Om ett moderbolag och dess dotterbolag är MFI och belägna inom samma nationella territorium får moderbolaget sammanställa dotterbolagens verksamhet i statistikmaterialet. Verksamheten i kreditinstitut och i andra MFI måste emellertid hållas isär för att kunna användas för ECBS kassakravssystem.

Om ett institut har filialer inom andra deltagande medlemsstaters territorium skall det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater. Omvänt skall en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer inom de övriga deltagande medlemsstaternas territorium som positioner gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater.

Om ett institut har filialer utanför de deltagande medlemsstaternas territorium skall det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i utlandet. Omvänt skall en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer utanför de deltagande medlemsstaterna som positioner mot hemmahörande i utlandet.

Institut i offshore-finanscentrum räknas statistiskt som hemmahörande inom det territorium där dessa finanscentrum är belägna.

Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. värdepapper) eller kan inlösas endast mot något slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstid är den tid som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid.

Definitioner av sektorer

Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 95) ligger till grund för sektorsindelningen. Sektorsindelningen av motparter som inte är MFI och som är belägna utanför det nationella territoriet beskrivs närmare i ECB:s statistikriktlinjer ”Money and Banking Statistics Sector Manual”.

Banker utanför medlemsstaterna kallas banker i stället för MFI. På samma sätt hänför sig icke-MFI bara till medlemsstaterna. För andra länder gäller termen icke-banker. Kategorin icke-MFI omfattar följande sektorer och undersektorer:

  offentlig sektor: inhemska enheter vilkas primära uppgift är att producera icke marknadsförda varor och tjänster som är avsedda för individuell och kollektiv konsumtion eller att omfördela nationella inkomster och förmögenhet (ENS 95, 2.68-2.70).

  staten: administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vilkas behörighet sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.71).

  delstater: separata institutionella enheter som utövar några av en regerings funktioner på en nivå mellan stat och kommun, utom vad beträffar socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.72).

  kommuner: allmänna administrativa enheter vilkas behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det ekonomiska territoriet, och undantar lokala avdelningar av socialförsäkringsfonder (ENS 95, 2.73).

  socialförsäkringsfonder: statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter, vilkas huvudsakliga aktivitet är att tillhandahålla sociala förmåner (ENS 95, 2.74).

Sektorn övriga inhemska sektorer, dvs. andra inhemska icke-MFI än offentlig sektor, omfattar följande undersektorer:

  andra finansinstitut + finansiella serviceföretag: icke-monetära finansiella företag och företagsliknande enheter (utom försäkringsföretag och pensionsinstitut), som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än valuta, inlåning eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än MFI (ENS 95, 2.53-2.56). Häri ingår även finansiella serviceföretag, som utgörs av alla finansiella företag och företagsliknande enheter vars verksamhet huvudsakligen utgörs av finansiell serviceverksamhet (ENS 95, 2.57-2.59).

  försäkringsföretag och pensionsinstitut: icke-monetära finansiella företag och företagsliknande enheter, som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av riskspridning (ENS 95, 2.60-2.67).

  icke-finansiella företag: företag och företagsliknande enheter, som inte ägnar sig åt finansförmedling utan främst åt produktion av marknadsförda varor och icke-finansiella tjänster (ENS 95, 2.21-2.31).

  hushåll: individer eller grupper av individer i deras egenskap av konsumenter och producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, och som producenter av marknadsförda varor och icke-finansiella och finansiella tjänster, förutsatt att deras aktiviteter inte är sådana som utförs av företagsliknande enheter. Hit räknas de av hushållens icke vinstdrivande organisationer som främst ägnar sig åt produktion av icke marknadsförda varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll (ENS 95, 2.75-2.88).

Definitioner av instrumentkategorier

I definitionerna av kategorierna tillgångar och skulder i den konsoliderade balansräkningen har de olika finansiella systemens särdrag beaktats. Uppdelning efter löptid kan ersätta klassificering efter instrumenttyp i de fall där instrumenten inte är fullt jämförbara mellan olika finansmarknader.

I tabellerna nedan ges en detaljerad beskrivning av instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen skall omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå ( 28 ).

Detaljbeskrivning av instrumentkategorier i den aggregerade månadsbalansräkningen för MFI-sektorn



KATEGORIER AV TILLGÅNGAR

Kategori

Viktigare egenskaper

1. Kassa

Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel

2. Utlåning

I datainsamlingen omfattar denna post medel som uppgiftslämnarna har lånat till låntagare och som inte förekommer i form av något dokument eller som förekommer i form av ett enda dokument (även om det har blivit överlåtbart). Här ingår tillgångar i form av insättningar:

— Lån till hushåll i form av konsumentkrediter (lån som har beviljats för personlig konsumtion av varor och tjänster), bostadslån (lån som har beviljats för bostadsförvärv inklusive lån för byggnation och renovering) och övriga lån (affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån etc.). Lån till bostadsförvärv innefattar lån mot säkerhet i bostad som innehas med äganderätt och som används för bostadsförvärv samt andra lån för bostadsförvärv - om de kan särskiljas - som görs i form av personliga lån eller mot säkerhet i form av andra tillgångar

►M6  

— insättningar, enligt definitionen i skuldkategori 9 (inlåning)

 ◄

— Finansiell leasing till tredje man

— Finansiell leasing är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara (leasegivaren) hyr ut varan till tredje man (leasetagaren) för större delen av eller hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker varukostnaden och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan förbundna förmåner skall komma leasetagaren till del samt att denne skall stå för kostnader och risker som sammanhänger med äganderätten. I statistiksammanhang behandlas finansiell leasing som lån från leasegivaren till leasetagaren (som möjliggör för leasetagaren att förvärva kapitalvaran). Leasing från ett MFI (som leasegivare) skall tas upp i MFI:s balansräkning under tillgångsposten utlåning. De tillgångar (kapitalvaror) som hyrts ut till leasetagaren skall inte tas upp i MFI:s balansräkning

— Osäkra fordringar som ännu inte återbetalats eller avskrivits

— Med osäkra fordringar avses lån där återbetalningen är försenad eller på annat sätt bedöms som osäker. De nationella centralbankerna avgör om osäkra fordringar skall anges med eller utan reserveringar

— Innehav av icke-överlåtbara värdepapper

— Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som inte är överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad, se även under överlåtbara lån

— Överlåtbara lån

— Lån som de facto blivit överlåtbara skall tas upp under tillgångsposten utlåning så länge de förekommer i form av ett enda dokument och som regel endast handlas tillfälligtvis

— Efterställda fordringar i form av in- eller utlåning

— Efterställda fordringar medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (exempelvis in- och utlåning) tillgodosetts, vilket gör att de får liknande egenskaper som aktier och andra andelar. I statistiksammanhang skall efterställda fordringar följa det finansiella instrumentet, dvs. de klassificeras som antingen utlåning eller obligationer och andra räntebärande värdepapper beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för MFI-innehav av samtliga former av efterställda fordringar skall den tas upp under posten obligationer och andra räntebärande värdepapper, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av värdepapper än av lån

— Fordringar enligt omvända repor

— Beträffande motpost till kontant betalning för värdepapper som förvärvats av uppgiftslämnare - se skuldpost 9.4

Följande post skall inte behandlas som lån:

— Lån som ges på förtroendebasis

— Lån som ges på förtroendebasis (förtroendelån/lån utan säkerhet) görs i ena partens namn (förvaltaren) för tredje mans räkning (mottagaren). Lån på förtroendebasis skall för statistikändamål inte tas upp i förvaltarens balansräkning om de risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren. De risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren om: i) mottagaren står kreditrisken för lånet (dvs. förvaltaren ansvarar endast för den administrativa hanteringen av lånet), eller ii) mottagarens investering är säkrad mot förluster, om förvaltaren skulle träda i likvidation (dvs. förtroendelånet ingår inte i de av förvaltarens tillgångar som kan tas i anspråk vid eventuell konkurs)

3. Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som är överlåtbara och vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperen. I posten inräknas

— innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar eller en bestämd fast summa på en given dag (eller givna dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag

— överförbara lån som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och har en andrahandsmarknad (se även överlåtna lån under kategori 2)

— efterställda fordringar i form av skuldförbindelser (se även efterställda fordringar i form av in- eller utlåning under kategori 2)

— värdepapper som lånas ut mot säkerhet skall stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka (och inte endast en option att låta det återgå). Avsikten härmed är att behandla dessa transaktioner på samma sätt som repo- och liknande transaktioner

3a.

Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid upp till ett år

— Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år

— Överlåtbara lån med ursprunglig löptid upp till ett år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader

— Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid upp till ett år

3b. Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid över ett år och upp till tva år

— Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år

— Överlåtbara lån med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader

— Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över ett år och upp till tva år

3c. Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid över två år

— Innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över två år

— Överlåtbara lån med ursprunglig löptid över två år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader

— Efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över två år

4. Andelar i penningmarknadsfonder

I posten inräknas innehav av andelar som har emitterats av penningmarknadsfonder. Dessa är värdepappersfonder, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, andelar i penningmarknadsfonder, andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, insättning i bank eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument (se även kategorierna 5 och 10)

5. Aktier och andra andelar

Innehav av värdepapper som medför äganderätt till aktiebolag eller liknande juridiska personer. Värdepapperen ger vanligen innehavaren rätt till en andel av bolagens eller de juridiska personernas vinster och till en andel av deras egna kapital vid likvidation. Andelar i aktiefonder (utom andelar i penningmarknadsfonder) ingår här

6. Anläggningstillgångar

I datainsamlingen består posten av icke-finansiella materiella och immateriella tillgångar som är avsedda att fortlöpande användas av uppgiftslämnare under en längre period än ett år. Här ingår mark och byggnader som disponeras av MFI liksom maskiner och inventarier, programvara och övrig infrastruktur. Finansiella anläggningstillgångar tas inte upp här utan under utlåning/obligationer och andra räntebärande värdepapper/aktier och andra andelar beroende på instrumenttyp

7. Övriga tillgångar

Posten ”övriga tillgångar” är en restpost på balansräkningens tillgångssida och definieras som tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori

Häri kan ingå:

— Finansiella derivatpositioner med positivt bruttomarknadsvärde

— Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen skall föras hit när det gäller sammanställningen av statistik

— Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till svävande poster

— Svävande poster är tillgångssaldon i MFI:s balansräkning, som inte är kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som skall investeras, överföras eller avvecklas)

— Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till poster på väg

— Dessa poster (som oftast tillhör kunder) är medel som håller på att överföras mellan olika MFI. I posten ingår checkar och andra typer av betalning som sänts till andra MFI för mottagande

►M4  

— Upplupna räntor på utlåning

— I enlighet med allmänna principer för periodiserad redovisning skall ränta på utlåning tas upp i balansräkningen allt eftersom den uppkommer (dvs. enligt bokföringsmässiga grunder) i stället för när den mottas (kontantprincipen). Upplupen ränta på lån tas upp brutto under kategorin ”övriga tillgångar”. Upplupen ränta särskiljs från det lån den hör till

 ◄

— Upplupen vinstutdelning

— Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som inte hänför sig till den primära MFI-verksamheten

— Motpost till mynt som ges ut av staten (endast på NCB-balansräkningar)

— Från övriga tillgångar kan uteslutas finansiella instrument i form av finansiella tillgångar (som tas upp under andra balansräkningsposter), vissa finansiella instrument som inte utgör finansiella tillgångar, såsom garantier, åtaganden, administrerade och anförtrodda medel (som tas upp utanför balansräkningen) och icke-finansiella tillgångar, såsom mark och kapitalutrustning (som tas upp under anläggningstillgångar)



KATEGORIER AV SKULDER

Kategori

Viktigare egenskaper

8. Utelöpande sedlar och mynt

Skuldkategorin utelöpande sedlar och mynt definieras som utelöpande sedlar och mynt som allmänt används som betalningsmedel. Häri ingår sedlar som utgivits av ECB och NCB:er. Utelöpande mynt är inte en skuldkategori för MFI i de deltagande medlemsstaterna utan för staten. Mynt är emellertid en del av penningmängdsaggregaten och enligt praxis skall denna skuld tas upp under kategorin utelöpande sedlar och mynt. Motposten till denna skuld skall tas upp under övriga tillgångar

9. Inlåning

►M6  

Belopp (aktier, inlåning eller annat) som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare och som uppfyller kriterierna i femte stycket i avsnitt I i del 1, utom sådana som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper eller andelar i penningmarknadsfonder.

 ◄

Inlåning täcker även upplåning som skulder för MFI. Begreppsmässigt står upplåning för belopp som mottagits av MFI och som inte har formen av inlåning. I ENS 95 skiljer man mellan utlåning och inlåning utifrån vilken part som tar initiativet (om detta är låntagaren, så utgör det en utlåning, men om det är långivaren, så är det en inlåning). I praktiken varierar emellertid betydelsen av den här distinktionen allt efter den nationella finansstrukturen. För datainsamlingen behandlas inte upplåning som en separat kategori på balansräkningens skuldsida. Saldon som ses som upplåning skall i stället utan uppdelning klassificeras under posten inlåning, såvida de inte har formen av överlåtbara instrument. Detta är i linje med definitionen ovan av inlåning. Upplåning till MFI som klassificeras som inlåning skall delas upp i enlighet med kraven för datainsamlingen (dvs. efter sektor, instrument, valuta och löptid)

Icke-överlåtbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare skall i allmänhet klassificeras som inlåning. Instrument kan betecknas som icke-omsättningsbara i den meningen att det finns restriktioner för överlåtelse av äganderätten till instrumentet, vilket innebär att de inte kan handlas eller att de - även om de formellt sett är överlåtbara - inte kan omsättas eftersom det saknas en reglerad marknad. Icke- omsättningsbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare och som i ett senare skede blir omsättningsbara och kan handlas på andrahandsmarknaden bör omklassificeras som skuldförbindelser

Marginalbetalningar i samband med derivat skall klassificeras som inlåning om de utgör säkerhet i form av kontanter till MFI och de förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas. Med hänsyn till rådande praxis föreslås även att marginalinsättningar som tas emot av uppgiftslämnare skall klassificeras som inlåning endast i den mån MFI får tillgång till medel som fritt kan vidareutlånas. Om en del av den marginalinsättning som MFI tar emot måste vidarebefordras till en annan deltagare på derivatmarknaden (exempelvis en clearingcentral) skall i princip endast den återstående delen, som MFI kan förfoga över, klassificeras som inlåning. De stora skillnaderna i rådande praxis kan göra det svårt att fastställa vilka marginalinsättningar som verkligen skall återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalinsättningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis

Öronmärkta saldon i samband med exempelvis leasingavtal klassificeras som inlåning under inlåning med överenskommen löptid eller inlåning med uppsägningstid, beroende på löptid/bestämmelser i det underliggande avtalet

Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis skall inte tas upp på MFI:s statistikbalansräkning (se lån som ges på förtroendebasis under kategori 2)

►M6  

Andelar som emitterats av MFI klassificeras som inlåning istället för eget kapital och reserver om a) det finns en ekonomisk borgenärs-/gäldenärsrelation mellan emitterande MFI och innehavaren (oavsett eventuell äganderätt till aktierna) och b) dessa andelar kan omvandlas till kontanter eller tas ut utan avsevärda begränsningar eller straffavgifter. En uppsägningstid utgör inte någon avsevärd begränsning.

Därutöver ska sådana andelar uppfylla följande villkor:

— De berörda nationella regleringarna ger inte ett emitterande MFI någon ovillkorlig rätt att vägra inlösen av sina andelar.

— Andelarna är ”värdesäkrade”, dvs. under normala omständigheter kommer de att återbetalas till nominellt värde i samband med inlösen.

— Om ett MFI hamnar på obestånd har andelsinnehavarna inte någon rättslig skyldighet att betala utestående skulder utöver andelarnas nominella värde (dvs. ägarnas andel i tecknat kapital) och har ej eller några andra betungande ytterligare skyldigheter. Att andelar är efterställda andra instrument som MFI emitterat utgör inte någon betungande ytterligare skyldighet.

Uppsägningstiderna innan sådana andelar kan omvandlas till kontanter används för att klassificera dessa andelar enligt uppdelningen efter uppsägningstid inom instrumentkategorin ”inlåning”. Dessa uppsägningsperioder gäller också vid beräkningen av kassakravsprocenten enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Eventuella öronmärkta andelar avseende lån som lämnats av MFI ska klassificeras som inlåning med samma uppdelning efter ursprunglig löptid som det underliggande lånet, dvs. som ”inlåning med överenskommen löptid” eller ”inlåning med uppsägningstid” beroende på bestämmelserna om löptid i det underliggande låneavtalet.

När sådana andelar som emitterats av MFI och som klassificerats som inlåning i stället för eget kapital och reserver innehas av MFI, ska de hos innehavaren klassificeras som lån på tillgångssidan i balansräkningen.

 ◄

9.1 Inlåning över natten

Insättningar som kan tas ut i kontanter eller på begäran kan överföras utan uppsägningstid med check, girering, debitering eller liknande utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgift. I denna kategori ingår saldon avseende belopp i form av elektroniska pengar, antingen hårdvarubaserade elektroniska pengar (exempelvis kontantkort) eller mjukvarubaserade elektroniska pengar, som ställts ut av MFI. I posten skall inte inräknas icke överförbara insättningar som tekniskt sett kan tas ut vid anfordran, men där avsevärd straffavgift tas ut:

— saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som kan överföras genom check, girering, debitering eller liknande utan större straffavgift eller begränsningar

— saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som på anfordran omedelbart kan tas ut i kontanter eller före stängningsdags dagen efter insättningen utan större straffavgift eller begränsningar, men som inte är överförbara

— saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som utgörs av förbetalda belopp som hårdvarubaserade eller mjukvarubaserade elektroniska pengar (exempelvis kontantkort)

— lån som skall återbetalas före stängningsdags dagen efter det att lånet beviljats

9.2 Inlåning med överenskommen löptid

Icke överförbara insättningar som inte kan tas ut i kontanter före den överenskomna förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden endast mot någon form av straffavgift. Posten innehåller också administrativt reglerad sparinlåning, där löptidskriteriet är irrelevant (klassificeras som tillhörande löptidskategorin över två år). Finansiella produkter med roll over-bestämmelser skall klassificeras efter den kortaste löptiden. Även om inlåning med överenskommen löptid kan tillåta tidigare inlösen efter uppsägning, eller kan inlösas på anfordran mot viss straffavgift, kan dessa omständigheter inte anses avgörande för klassificeringen

9.2a Inlåning med överenskommen löptid upp till ett år

— Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år (med undantag för inlåning med en urpsrunglig löptid på en dag), som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen

— Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år, som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b beroende på vilket som är tillämpligt

— Saldon som placerats med fast löptid på högst ett år, som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift

— Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt, som stängs inom ett år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas

— Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid upp till ett år

— Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år

— MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid upp till ett år

9.2b Inlåning med överenskommen löptid över ett år och upp till två år

— Saldon som placerats med fast löptid mellan et och två år, som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen

— Saldon som placerats med fast löptid mellan ett och två år, som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b beroende på vilket som är tillämpligt

— Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid mellan ett och två år, som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift

— Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt som stängs inom ett till två år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas

— Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid mellan ett och två år

— Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år

— MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år

9.2c Inlåning med överenskommen löptid över två år

— Saldon som placerats med fast löptid över två år, som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen

— Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid över två år, som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. I fall där uppsägning har skett bör sådana saldon klassificeras som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b, beroende på vilket som är tillämpligt

— Saldon som placerats med ursprunglig fast löptid över två år, som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift

— Saldon (oavsett löptid) för vilka ränta och/eller villkor fastställs i nationell lagstiftning och som är avsedda för specifika ändamål (t.ex. bostadsfinansiering) med löptider över två år (även om de tekniskt sett kan lyftas vid anfordran)

— Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt, som stängs efter mer än två år, i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och skall återbetalas till denne när kontraktet avvecklas

— Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid över två år

— Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över två år

— MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid över två år

9.3 Inlåning med uppsägningstid

Icke överförbara insättningar utan överenskommen löptid, som inte kan tas ut i kontanter utan uppsägningstid och som inte kan tas ut i kontanter före uppsägningstidens utgång eller endast mot viss straffavgift. I posten ingår inlåning som, trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan uppsägningstid, enligt nationell praxis skulle träffas av straffavgifter och avsevärda begränsningar (klassificerade under löptidskategorin upp till tre månader), liksom placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor (klassificerade under löptidskategorin över tre månader)

9.3a Inlåning med uppsägningstid upp till tre månader

— Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid på upp till tre månader. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens utgång (eller vid anfordran) medför det att en straffavgift tas ut

— Icke överförbara avistasparkonton och andra former av insättningar från allmänheten som kan tas ut bara mot en avsevärd straffavgift även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran

— Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka en uppsägningstid under tre månader för förtida återbetalning har inletts

9.3b Inlåning med uppsägningstid över tre månader varav över två år (i förekommande fall)

— Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid över tre månader. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens utgång (eller vid anfordran) tas en straffavgift ut

— Placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor

— Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka en uppsägningstid av mer än tre månader för förtida återbetalning har inletts

9.4 Repor

Motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper/guld, som sålts av uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma (eller motsvarande) värdepapper/guld till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp som uppgiftslämnare mottagit i utbyte mot värdepapper/guld, som överlåtits till tredje man (tillfällig förvärvare) skall klassificeras som repoavtal, om det finns ett bindande åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den återgå. Detta innebär att uppgiftslämnare behåller den faktiska (ekonomiska) äganderätten till de underliggande värdepapperen/guldet under transaktionen. I det avseendet är inte den rent juridiska äganderättsövergången avgörande för behandlingen av repo-liknande transaktioner. Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen genom en repa, skall den försäljningen ses som en outright värdepappers/guld-transaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i portföljen för värdepapper/guld

De följande tre varianterna av repo-liknande transaktioner är alla utformade så att de skall uppfylla de villkor som gäller för att behandlas som lån mot säkerhet. Belopp som mottagits av uppgiftslämnare (som utbyte för värdepapper/guld som tillfälligt överlåtits till tredje man) skall således behandlas som repoavtal

— Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper/guld, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av repoavtal

— Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper/guld, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av obligationslån (mot säkerhet i form av kontanter)

— Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper/guld, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av återköpsavtal (sale/buy-back)

10. Andelar i penningmarknadsfonder

Andelar emitterade av penningmarknadsfonder. En penningmarknadsfond definieras som en värdepappersfond, vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, i andelar i penningmarknadsfonder, i andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, i insättningar i bank eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument.

11. Emitterade värdepapper

Värdepapper - utom aktier - som emitterats av uppgiftslämnare och som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperet. I posten inräknas värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag (eller dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag. Icke-överlåtbara instrument som emitteras av uppgiftslämnare och som senare blir överlåtbara bör omklassificeras som skuldebrev (se även kategori 9)

Efterställda skulder som emitterats av MFI skall, när det gäller finansmarknadsstatistik, behandlas på samma sätt som andra skulder som MFI ådragit sig. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper skall alltså klassificeras som emitterade värdepapper, medan efterställda skulder som emitterats av MFI i form av in eller utlåning skall klassificeras som inlåning. Om de nationella centralbankerna i statistiken fastställer alla efterställda skulder som emitterats av MFI som en enda post skall siffran tas upp under posten emitterade värdepapper, eftersom efterställda skulder oftare utgörs av värdepapper än av lån. Efterställda skulder bör inte föras in under skuldposten eget kapital och reserver

11a Värdepapper med ursprunglig löptid upp till ett år

— Överlåtbara skuldförbindelser som emitterats av MFI (dokumenterade eller inte) med en ursprunglig löptid upp till ett år

— Efterställda skulder som emitterats av MFI i form av skuldförbindelser med en ursprunglig löptid upp till ett år

11b Värdepapper med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år

— Överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år

— Efterställda skulder emitterade av MFI i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över ett år och upp till två år

11c Värdepapper med ursprunglig löptid över två år

— Överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid över två år

— Efterställda skulder emitterade av MFI i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid över två år

12. Eget kapital och reserver

I datainsamlingen redovisas här de poster som härrör från emissionen av aktiekapital i uppgiftslämnande MFI till aktieägare eller andra ägare och som för innehavaren medför äganderätt till institutet och vanligen rätt till en del av institutets vinst och av dess egna kapital vid likvidation. Hit räknas också outdelade förmåner och medel som uppgiftslämnare avsatt för väntade framtida betalningar och åtaganden. Häri ingår:

— Aktiekapital

— Outdelade förmåner och medel

— Specifika och allmänna reserver mot förluster i samband med utlåning, värdepapper och andra typer av tillgångar (kan redovisas enligt bokföringsreglerna)

13. Övriga skulder

Posten övriga skulder är en restpost på balansräkningens skuldsida för skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori

Den här posten kan innefatta:

— Finansiella derivatpositioner med negativa bruttomarknadsvärden

— Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen skall föras hit när det gäller sammanställningen av statistik

— Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till svävande poster

— Svävande poster är saldon i MFI:s balansräkning som inte är kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som skall investeras, överföras eller avvecklas)

— Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till poster på väg

— Poster på väg är medel (oftast tillhörande kunder) som är under överföring mellan MFI. Posterna innefattar överföringar som har debiterats på kunders konton och övriga poster för vilka uppgiftslämnarna ännu inte betalat motsvarande belopp

►M4  

— Upplupna räntor på inlåning

— I enlighet med allmänna principer för periodiserad redovisning skall ränta på inlåning tas upp i balansräkningen allt eftersom den uppkommer (dvs. enligt bokföringsmässiga grunder) i stället för när den betalas (kontantprincipen). Upplupen ränta på inlåning tas upp brutto under kategorin ”övriga skulder”. Upplupen ränta särskiljs från den inlåning den hör till

 ◄

— Upplupen vinstutdelning

— Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som inte hänför sig till den primära MFI-verksamheten (belopp som skall betalas till leverantörer, för skatter, löner, sociala avgifter, etc.)

— Reserver för åtaganden gentemot tredje man (pensioner, utdelning, etc.)

— Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt

— Marginalbetalningar som görs enligt derivatkontrakt skall normalt klassificeras som inlåning (se kategori 9)

— De stora skillnaderna i rådande praxis gör det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar som verkligen skall återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalbetalningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis

— Nettopositioner som härrör från värdepapperslån utan säkerhet i form av kontanter

— Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter netto som hänför sig till framtida avveckling av värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner

— Från posten övriga skulder kan uteslutas i det närmaste alla finansiella instrument i form av finansiella skulder (som tas upp under andra balansräkningsposter), finansiella instrument som inte utgörs av finansiella skulder, såsom garantier, åtaganden, administrerade lån och förtroendelån, icke-finansiella skulder såsom kapitalposter på skuldsidan (som tas upp under eget kapital och reserver)




BILAGA II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH BESTÄMMELSER RÖRANDE FUSIONERANDE KREDITINSTITUT I FRÅGA OM TILLÄMPNINGEN AV KASSAKRAVSSYSTEMET

DEL 1

Särskilda bestämmelser

I.   Kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet

1.

För en korrekt beräkning av en kassakravsbas på vilken en positiv kassakravsprocent tillämpas krävs en månadsvis uppdelning på kreditinstituts inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och skulder avseende repoavtal gentemot (inhemska och andra deltagande medlemsstaters) MFI, kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er samt staten och gentemot motparter i övriga utlandet. Kreditinstituten kan också rapportera positioner mot andra MFI än kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er i stället för gentemot MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er, förutsatt att uppgifterna är tillräckligt detaljerade och att inga poster i fetstil påverkas. Dessutom kan kreditinstitut som omfattas av kassakrav - beroende på de nationella systemen för insamling av statistiska uppgifter och förutsatt att de definitioner och klassifikationsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen följs helt och fullt - alternativt välja att lämna de uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen, med undantag av uppgifter om omsättningsbara instrument, i enlighet med fotnot 5 till tabell 1 i bilaga I, förutsatt att inga poster i fetstil påverkas.

II.   Rapporteringskrav för små kreditinstitut behandlade som ”tail”

2.

Små ”tail”-klassificerade kreditinstitut skall som ett minimikrav rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med tabellen i den här bilagan beräkna kassakravsbasen inom Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kassakravssystem. ”Tail”-klassificerade kreditinstitut skall säkerställa att rapporteringen i enlighet med tabellen överensstämmer helt med de definitioner och klassificeringar som används i tabell 1. Kassakravsbasen för tre ►M3  ————— ◄ uppfyllandeperioder för de ”tail”-klassificerade instituten beräknas på de kvartalsdata enligt ställningen vid utgången av kvartalet som samlas in av de nationella centralbankerna (NCB) med en rapporteringsfrist på 28 arbetsdagar från utgången av det kvartal som statistiken avser.

▼C1

III.   Rapportering av konsoliderade data på gruppbasis från kreditinstitut som omfattas av ECBS kassakravssystem

3.

Efter tillstånd från Europeiska centralbanken (ECB) får kassakravspliktiga kreditinstitut tillämpa konsoliderad statistikrapportering för en grupp av kassakravspliktiga kreditinstitut inom samma nationella territorium, förutsatt att alla de berörda instituten har avstått från möjligheten att avräkna ett engångsavdrag från kassakravet. Avdragsmöjligheten kvarstår dock för gruppen som helhet. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s lista över MFI.

4.

Om samtliga kreditinstitut i gruppen räknas som ”tail” behöver den endast lämna in data enligt förenklade rapporteringskrav för sådana institut. Annars gäller full rapporteringsskyldighet för hela gruppen.

▼B

IV.   Tabellkolumnen”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er”

5.

Kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er” skall inte innehålla uppgiftslämnarnas skulder mot institut som beviljats undantag från ECBS kassakravssystem, dvs. institut som har undantagits av andra orsaker än rekonstruktion.

6.

Listan över undantagna institut innehåller endast institut som beviljats undantag av andra skäl än rekonstruktion. Institut som tillfälligt medgetts undantag från kassakrav på grund av att de är föremål för rekonstruktion behandlas som kassakravspliktiga institut, och skulder mot sådana institut skall därför ingå i kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er”. Skulder mot institut som i praktiken inte behöver hålla kassakravsmedel hos ECBS till följd av det generella avdraget skall också inräknas under den kolumnen.

DEL 2

Övergångsbestämmelser

7.

Rapportering om inlåning med uppsägningstid över två år är tills vidare frivillig. Uppgiftslämnare har valfrihet, dvs. de får antingen rapportera verkliga siffror (inkl. nollpositioner) eller ”uppgifter saknas” (med respektive symbol). De som en gång valt att rapportera verkliga siffror har inte längre möjlighet att rapportera ”uppgifter saknas”.

DEL 3

Fusioner där kreditinstitut ingår

8.

I denna bilaga har termerna fusion, fusionerande institut och förvärvande institut den betydelse som anges i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2818/98 av den 1 december 1998 angående tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/1998/15) ( 29 ), ändrad genom förordning (EG) nr 1921/200 (ECB/2000/8) ( 30 ).

9.

För den uppfyllandeperiod under vilken en fusion träder i kraft skall kassakraven för det förvärvande institutet beräknas och fullgöras i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15).

10.

För de följande uppfyllandeperioderna skall kassakravet för det förvärvande institutet i tillämpliga fall beräknas på grundval av en kassakravsbas och av statistiska uppgifter som lämnats i enlighet med reglerna i tillägget till den här bilagan. I annat fall skall de vanliga reglerna för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakrav i artikel 3 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15) gälla.

11.

Tillfälligt undantag från det förvärvande institutets normala rapportering

Utan att det påverkar skyldigheterna i föregående punkter kan berörd NCB ge det förvärvande institutet tillstånd att uppfylla sin skyldighet att lämna statistiska uppgifter genom ett tillfälligt förfarande, exempelvis separat för vart och ett av de fusionerande instituten under ett antal perioder efter det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag från normala rapporteringsförfaranden måste begränsas till att gälla kortast möjliga tid och får inte överskrida sex månader räknat från det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag påverkar inte det förvärvande institutets skyldighet att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt den här förordningen och, i förekommande fall, dess skyldighet att uppfylla de fusionerande institutens rapporteringsskyldigheter i enlighet med den här bilagan.

image

▼B




TILLÄGG



Särskilda bestämmelser för beräkning av kassakrav för fusionerande kreditinstitut (1)

Fall nr

Typ av fusion

Skyldigheter

1

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges

2

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade institut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges

3

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad som föregår fusionen

4

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår fusionen

5

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet och eventuellt ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

Samma förfarande som för fall 1

6

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga II till den här förordningen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges

7

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen och det ”tail”-klassificerade institutet, i och med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet

Samma förfarande som för fall 2

8

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga II till den här förordningen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det kvartal som föregår fusionen

9

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet och eventuellt ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

Samma förfarande som för fall 3

10

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen och det ”tail”-klassificerade institutet, i och med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet

Samma förfarande som för fall 4

11

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) bildas av kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad som föregår fusionen

12

En fusion. varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) bildas av ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår fusionen

13

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) bildas av ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal i enlighet med artikel 4 i den här förordningen

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga II till den här förordningen skall kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som skall läggas samman är de som skulle ha varit relevanta för den aktuella uppfyllandeperioden om fusionen inte ägt rum. Endast ett engångsavdrag skall medges. Det förvärvande institutet skall uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det kvartal som föregår fusionen

(1)   I tabellen speciferas sådana mera omfattande förfaranden som gäller för vissa fall. Vanliga regler för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakravet enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2818/98 (ECB/1998/15) skall gälla för fall som inte tas upp i tabellen.

▼M6




BILAGA III

STATISTIKKRAV FÖR SMÅ MFI SOM INTE ÄR KREDITINSTITUT OCH KLASSIFICERINGSRIKTLINJER FÖR INDIVIDUELLA INSTITUT FÖR ELEKTRONISKA PENGAR

1. Nationella centralbanker som beviljar små MFI som inte är kreditinstitut undantag från full rapporteringsskyldighet ska informera de undantagna instituten om sitt beslut, men fortsätta att som ett minimikrav årligen samla in uppgifter över institutens balansomslutning så att storleken på rapporterande ”tail”-klassificerade institut kan följas upp.

2. Enligt artikel 2.4 får de nationella centralbankerna bevilja undantag från sina statistikrapporteringskrav för individuella institut för elektroniska pengar om åtminstone ett av följande villkor uppfylls:

a) De elektroniska pengarna som de ger ut bara accepteras som betalningsmedel av ett begränsat antal företag som klart kan identifieras genom att

i) de är belägna i samma fastighet eller inom något annat begränsat lokalt område, och/eller

ii) de har en nära ekonomisk eller affärsmässig relation till det utgivande institutet, som t.ex. gemensamma ägare, marknadsförings- eller distributionsstrukturer,

även om det utgivande institutet och det institut som accepterar betalningsmedlet är separata juridiska personer.

b) över tre fjärdedelar av deras totala balansomslutning inte har något samband med utgivning eller administrering av elektroniska pengar och de skulder som hör samman med utestående elektroniska pengar inte överstiger 100 miljoner euro.

3. Om ett individuellt institut för elektroniska pengar som uppfyller de villkor som framgår av punkt 2 inte är undantaget från kassakravet ska det, som ett minimikrav, rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med bilaga II beräkna kassakravsbasen. Institutet får välja att rapportera den begränsade uppsättningen uppgifter om kassakravsbasen månadsvis.

4. När ett individuellt institut för elektroniska pengar beviljas ett undantag enligt artikel 2.4 kommer ECB för statistiska ändamål att ta upp institutet som ett icke-finansiellt företag i listan över MFI. Institutet kommer också att behandlas som ett icke-finansiellt företag i situationer där det är motpart till ett MFI. När det gäller Eurosystemets kassakrav kommer institutet dock även fortsättningsvis att behandlas som ett kreditinstitut.

▼B




BILAGA IV

MINIMISTANDARDER SOM SKALL TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN

Uppgiftslämnarna skall tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav:

1.   Minimistandarder för dataöverföring

a) Rapporteringen till de nationella centralbankerna skall ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av centralbankerna.

b) Rapporterna skall till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av de nationella centralbankerna.

c) Kontaktperson(er) hos uppgiftslämnarna skall namnges.

d) De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till de nationella centralbankerna skall följas.

2.   Minimistandarder för noggrannhet

e) De statistiska uppgifterna skall vara exakta:

 uppgifterna skall stämma lineärt (t.ex. balansräkningarna måste gå jämnt ut, delsummorna skall sammanräknade stämma med totalsumman), och

 uppgifter som inrapporteras med olika frekvens skall stämma sinsemellan.

f) Uppgiftslämnarna skall kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar.

g) Statistiken skall vara fullständig, luckor i uppgifterna skall påpekas och förklaras för de nationella centralbankerna och i förekommande fall snarast möjligt rättas till.

h) Statistiken får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor.

i) Uppgiftslämnarna skall använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av data.

j) Uppgiftslämnarna skall tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av data.

3.   Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse

k) Statistiken skall överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen.

l) Vid avvikande definitioner och klassificeringar skall uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt ECB:s förordning.

m) Uppgiftslämnarna skall kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period.

4.   Minimistandarder för revidering

n) De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna skall följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden skall förklaras i noter.




BILAGA V

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR TILLÄMPNINGEN AV FÖRORDNINGEN

1. Förordningen skall tillämpas från och med rapporteringen av månadsuppgifterna för januari 2003.

▼M6

1a. Utan hinder av punkt 1 ska den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor, som avser medlemsstater som inte har infört euron, i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 2 börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för deras anslutning till EU.

1b. Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för den relevanta medlemsstatens eller medlemsstaternas anslutning till EU, ska den första rapporteringen ske tolv månader efter det att den nationella centralbanken underrättat uppgiftslämnarna om att uppgiftsrapportering ska ske.

1c. Utan hinder av punkt 1 ska den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor, som avser medlemsstater som har infört euron, i tabell 3 i bilaga I del 2 börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen då de infört euron.

▼M6 —————

▼B

2. Under en övergångsperiod på tolv månader kan de nya månadsvisa stockuppgifterna rapporteras till ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid.

▼M6

2a. Under de första tolv månaderna som de rapporteras får signifikanta uppgifter avseende rutor, som motsvarar medlemsstater som inte har infört euron, i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 2 rapporteras till ECB med en förskjutning på ytterligare en månad från stängningsdags den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna får själva bestämma när de senast behöver få in materialet från uppgiftslämnarna för att kunna lämna sina uppgifter till ECB i tid.

▼B

3. Under en övergångsperiod på tolv månader kan uppgifter om av- och nedskrivningar på lån och prisförändringar på värdepapper rapporteras till ECB med en förskjutning på en extra månad från och med stängningsdags den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid.

4. För den månadsvisa uppdelningen på löptid av utlåning/inlåning gentemot övriga utlandet och den extra kvartalsvisa uppdelningen efter valuta av denna utlåning/inlåning som behövs för statistiken rörande betalningsbalansen, har varje medlemsstat möjlighet att utifrån sina egna behov fastställa en tidtabell för användningen av MFI:s balansräkningsuppgifter för betalningsbalansstatistiken.

5. En särskild övergångsföreteelse är övriga medlemsstaters införande av euron. MFI beaktar detta genom att behålla möjligheten att dela upp positioner gentemot hemmahörande i icke deltagande medlemsstater efter land. I princip borde dessa saldon även delas upp efter respektive valutor, och särskilja icke deltagande medlemsstaters valuta, euron och övriga valutor. För att minska den tämligen tunga rapporteringsbördan kan eventuellt uppgifterna rörande tiden före det att en ändring av sammansättningen av de deltagande medlemsstaterna blir känd framställas på ett mer flexibelt sätt, förutsatt att ECB gett sitt godkännande.

6. När utbytet av sedlar och mynt genomförs i samband med att en medlemsstat inför euron skall de poster i rapporteringsschemat som är uttryckta i medlemsstatens nationella valuta inkluderas i de poster som anges i euro från och med den dag medlemsstaten går in i den monetära unionen och innan utbytet av den berörda valutan till euro har avslutats.

▼M2

7. Från och med den 1 maj 2003 till och med den 31 december 2003 kan månadsvisa uppgifter om hemvist för innehavare av andelar i penningmarknadsfonder som utgivits av MFI i de deltagande medlemsstaterna med uppdelning på inhemska motparter/övriga deltagande medlemsstater/övriga utlandet rapporteras till ECB med en månads förskjutning från och med stängningsdags den 15:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser. De nationella centralbankerna bestämmer när de senast behöver få in uppgifterna för att kunna lämna dem till ECB i tid.



( 1 ) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 (EGT L 333, 17.12.2001. s. 1).

( 2 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

( 3 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 1.

( 4 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 7.

( 5 ) EGT L 229, 9.9.2000, s. 34.

( 6 ) EGT L 275, 27.10.2000, s. 39.

( 7 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

( 8 ) EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.

( 9 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 1.

( 10 ) Inklusive medel som härrör från försäjning till allmänheten av bankers skuldförbindelser.

( 11 ) Artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 200/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, 26.5.2000, s. 1), ändrat genom direktiv 2000/28/EG av den 18 september 2000 (EGT L 275, 27.10.2000, s. 37).

( 12 ) Denna hänvisning liksom hänvisningarna längre fram avser sektorer och undersektorer enligt klassificeringen i ENS 95.

( 13 ) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.

( 14 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 1.

( 15 ) EGT L 229, 9.9.2000, s. 34.

( 16 ) Kreditinstituten får rapportera positioner gentemot ”MFI exklusive kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er” i stället för gentemot ”MFI ” och ”kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er”, förutsatt att detta inte innebär att detaljuppgifter går förlorade och att inga rubriker i fet stil påverkas.

( 17 ) Månadsvis uppdelning efter löptid tillämpas endast för lån till andra inhemska sektorer än MFI och offentliga sektorn i deltagande medlemsstater, samt månadsvis uppdelning efter löptid per år för lån till övriga utlandet. Kvartalsvis uppdelning efter löptid för lån till offentliga sektorn med undantag för staten i deltagande medlemsstater.

( 18 ) Krav på månatlig uppdelning gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i deltagande medlemsstater. Innehav av värdepapper emitterade av icke-MFI i deltagande medlemsstater delas i kvartalsdata upp på upp till ett år och över ett år.

( 19 ) Endast gentemot övriga utlandet.

( 20 ) Inklusive svävande saldon, som representerar belopp lagrade på kontantkort som utfärdats i MFI:s namn samt andra skulder på grund av utställda elektroniska pengar.

( 21 ) Inklusive administrativt reglerad inlåning.

( 22 ) Inklusive icke överförbar avistainlåning.

( 23 ) Andra finansinstitut (S.123) + finansiella serviceföretag (S.124).

( 24 ) Hushåll (S.14) + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.15).

( 25 ) Rapporteringen av posten inlåning med uppsägningstid över två år är frivillig tills annat anges.

( 26 ) Månadsvis uppdelning på undersektorer krävs för ut- och inlåning.

( 27 ) I tabellerna i del 2 av den här bilagan klassificeras ECB som ett MFI med hemvist i det land där ECB fysiskt är beläget.

( 28 ) Dessa tabeller är således inte förteckningar över enskilda finansiella instrument.

( 29 ) EGT L 356, 30.12.1998, s. 1.

( 30 ) EGT L 229, 9.9.2000, s. 34.

Upp